Denna uppsats undersöker frågor kring klass, kön och vithet i filmen Shrek 2 ifrån 2004. För undersökningen har representationer av klass, kön och vithet varit intressanta. Uppsatsen är ett resultat av en systematisk läsning och tolkning av Shrek 2, i vilken bland annat Stuart Hall, Michel Foucault, Mary Douglas och Beverley Skeggs använts utifrån syftet att undersöka representationer av klass, kön och vithet. För klass och kön är respektabilitet och disciplinering i fokus, och för vithet är andrefiering samt idéer om renhet i fokus. Scenerna i filmen har uppfattats som teckenbärare, mer specifikt finns det betecknande och det betecknade, dessa utgör metoden för uppsatsen och utvecklas med Jessica Baker Kees och Alphonso Walter Grants idé om animerade filmer som visuella texter, och Julia Kristevas teori om intertextualitet. Analysen avslöjade bland annat att det finns en respektabel ordning i filmen vilken upprätthålls av överklassen, de mänskliga sagofigurerna, och innefattar en syn på hygien och renhet vilken sagofigurproletariatet, de icke-mänskliga sagofigurerna såsom Shrek och Fiona, hotar och stör. Analysen avslöjade också att intertextualiteten interagerar med klass, kön och vithet. Till exempel genom karaktärer som Drömprinsen och den Goda Fen. Utöver dessa diskuterades framställningen av den Andre, med karaktären Kyle i fokus, och hur den Goda Fens produktion av trollbrygder kan förstås utifrån makt och disciplinering.