Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Finns det en adoptivkoreansk identitet?
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Oriental Languages, Division of Korean Studies.
2004 (Swedish)In: Blod och andra band: Om identitet, tillhörighet och konsten att vara människa, 2004, 54-57 p.Conference paper, Published paper (Other academic)
Abstract [sv]

Studier av etnicitet, nationalism och diaspora har efter avkolonialiseringen och den postmoderna vändningen fått ett enormt utrymme inom samhälls- och humanvetenskaperna. För etnicitetsforskningen framhålls Fredrik Barth som den förste som intresserade sig för mötet mellan olika kulturer i stället för att som tidigare studera dessa isolerade från varandra, vad gäller nationalismforskningen visade Benedict Anderson att nationella identiteter är föreställda gemenskaper och inte naturgivna som tidigare ofta antagits, och för diasporafältet kan nämnas Gabriel Sheffer som satte fokus på den internationella dimensionen av migrationerna. På senare år har dessa fält kommit att sammansmälta under beteckningen transnationalism med trion Nina Glick Schiller, Linda Basch och Cristina Szanton Blanc som dess kanske mest inflytelserika teoretiker. En transnationell etnisk grupp, migration eller diaspora strävar efter att upprätthålla banden med både hem- och värdland och för att därigenom skapa utrymme för identiteter och praktiker som verkar och sträcker sig utöver dessas geografiska gränser. Denna modell rörande samspelet mellan en diaspora och dess hem- och värdland har applicerats på en mängd skilda grupper såsom chilenare och iranier i Sverige, tyskar och judar i förskingringen, syriska migräntär, tibetaner i Indien och kubaner i USA. En grupp som dock lyser med sin frånvaro i dessa sammanhang är utlandsadopterade som överhuvudtaget sällan går att finna som studieobjekt. Med utgångspunkt från studier om diaspora och transnationalism, och med inspiration från postkolonial teori ställer jag mig här frågan om det finns en adoptivkoreansk identitet. Jag inleder med en historisk bakgrund till internationell adoption från Korea samt en demografisk överblick. Därefter följer en redovisning av den svenska och västerländska synen på internationell adoption, en sammanfattning av adoptionsforskningen, den koreanska synen på adoptivkoreaner uttryckt i den pågående diasporapolitiken och en presentation av den adoptivkoreanska rörelse som håller på att växa fram. Slutligen avslutar jag genom att försöka svara på frågan om det finns en adoptivkoreansk identitet och i så fall vad en sådan består av.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. 54-57 p.
Keyword [en]
adoptivkoreaner, diaspora
National Category
Specific Languages
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-21015ISBN: 91-88560-82-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-21015DiVA: diva2:187541
Available from: 2006-04-06 Created: 2006-04-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Other links

http://www.mkc.botkyrka.se
By organisation
Division of Korean Studies
Specific Languages

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 98 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf