Swedish social assistance (SA) is administered with substantial discretion among both municipalities and social workers. Although such discretionary power has its merits, it also comes with potential disadvantages. Previous studies show considerable variation in assessments of SA eligibility, not only between municipalities but also between social workers within the same organisation. Further, the differences seem to have increased over time and apply irrespective of the method used for measurement. The present paper analyses eligibility assessments of eight so-called vignettes, collected among just over 1,000 social workers in 19 Swedish municipalities, including Sweden’s three major cities. The assessments are analysed by means of multilevel logistic and linear regression analysis, focusing on the influence that basic social worker characteristics, professional factors and individual attitudes exert over (a) propensity to grant SA in separate vignettes and (b) general tendency to grant applications. The results show that social workers’ caseload and attitudes towards clients and SA in general affect the outcomes of assessments the most. Along with the fact that significant parts of the variations remain unexplained, one main conclusion is that Swedish SA administration seem to be somewhat disengaged from formal rules and regulations.

Det svenska socialbidraget (SA) hanteras med betydande handlingsfrihet bland både kommuner och socialsekreterare. Även om sådan diskretionär makt har sina fördelar, kommer den också med potentiella nackdelar. Tidigare studier visar på stor variation i bedömningar av SA, inte bara mellan kommuner utan även mellan socialsekreterare inom samma organisation. Vidare verkar skillnaderna ha ökat över tid och gäller oavsett vilken metod som används för mätning. Denna artikel analyserar bedömningar av åtta så kallade vinjetter, insamlade bland drygt 1 000 socialarbetare i 19 svenska kommuner, inklusive Sveriges tre storstäder. Bedömningarna analyseras med hjälp av logistisk och linjär regressionsanalys, med fokus på det inflytande som socialarbetares grundläggande egenskaper, professionella faktorer och individuella attityder har över (a) benägenhet att bevilja SA i enskilda vinjetter och (b) generell tendens att bevilja ansökningar. Resultaten visar att socialarbetares ärendemängd och attityder gentemot klienter och SA i allmänhet påverkar utfallet av bedömningar mest. Tillsammans med att betydande delar av variationerna förblir oförklarade är en huvudslutsats att svensk handläggningen av SA verkar vara något frikopplad från formella regler och förordningar.