Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Förankring och Dialog: Kraftspelet mellan planering och demokrati
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
2005 (Swedish)Doctoral thesis, monograph (Other academic)Alternative title
Anchorage and Dialogue : Tensions between Planning and Local Democracy (English)
Abstract [en]

This thesis is a human geography study of how local planners prepared, implemented and followed up a dialogue with the inhabitants in Alby, a multicultural community. The planners based their work on the ambition that everything that is done to develop Alby should be anchored among the residents in a democratic manner. This thesis analyses this double interpretation and how it appears in the planners’ work.

The study uses a combination of different action-theoretic approaches for analysing what the planners did. A normative approach is used together with genealogic approaches on power and rhetoric. To make use of these action theories in a multicultural community the thesis explores radical feminism (situated knowledge) and postcolonial theory.

Methodologically, the study is based on participatory observation. It analyses how the planners anchor decisions using a subject–object approach. The approach steered the planners into a situation in which their administrative system-world grew at the expense of both a sustainable democratic development and losing contact with the life-world of the local inhabitants. During the meetings the planners came in contact with some local activists. From their situated knowledge, the activists gave practical examples on how to make the planners’ system-world more sensitive to the reality of the inhabitants. The thesis stresses the importance of a life-world perspective on local planning and the potential of local meetings, situated knowledge and phronesis to make the planners’ work sensitive to the reality of the inhabitants.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Kulturgeografiska institutionen , 2005. , 228 p.
Series
Meddelanden från Kulturgeografiska institutionen vid Stockholms universitet, ISSN 0585-3508 ; 134
Keyword [en]
anchorage, dialog, Action theories, planning, situated knowledge, postcolonial theory, phronesis, system-world, life-world, place-politics, Alby
Keyword [sv]
förankring, dialog, handlingsteorier, planering, situerad kunskap, postkolonial teori, fronesis, systemvärld, livsvärld, platspolitik, Alby
Keyword [es]
Afianzamiento, dialogo, teorias de accion, planeación, conocimiento situacionado, teoria postcolonial, fronesis, mundo de la vida, mundo del sistema, politica placial, Alby
National Category
Human Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-438ISBN: 91-7155-046-1 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-438DiVA: diva2:193865
Public defence
2005-04-29, De Geersalen, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8 A, Stockholm, 10:15
Opponent
Supervisors
Note

Avhandlingen är skriven på svenska [sv] med sammanfattning på Engelska [en]. Den är resultat av forskningsprojektet Kraftspelet om platserna: samverkansprojekt i våra städer Beviljade medel: 1 444 000 kr, forskningsfond: FORMAS Kontraktsnummer: 25.0/2001-1596 Kontraktstid: 010101-041231 Bakgrund och syfte Etnisk segregation i Sverige återfinns i bebyggelse som har en igenkännbar struktur. Sådan segregation har stått i fokus för kritik och varit mål för diverse åtgärder. Trots olika stora insatser har segregationen bestod genom åren. I takt med det har skepticismen mot att ta emot nya invandrade tilltagit. Syftet med projektet var att studera huruvida tjänstemännens arbete påverkar denna utveckling genom att inom ramen för den så kallade storstadssatsningen följa hur en lokal tjänstemannagrupp agerade för att möta medborgarna. De viktigaste frågor som vägledde undersökningen var bland andra hur tjänstemännen behandlade den mångkulturella befolkningen under mötena, hur de organiserade de urbana samverkansprojekten samt hur de påverkade den lokala demokratiska utvecklingen med sitt arbete. Teori och metod Projektet utgjorde en kvalitativ studie som genomfördes med hjälp av deltagande observation bland en lokal planeringsgrupp, en så kallad områdesgrupp. Observationerna fördes mellan 2001 till 2003 och avgränsades till tjänstemännens officiella möten. Inför avhandlingens slutrapport analyserades ett särskilt urval av mötena. De handlade om en medborgarpanel med vilken tjänstemännen tänkte införa brukarnas inflytande i alla verksamheter. Genom avgränsningen gjordes en djupare analys kring hur tjänstemännen tänkte, planerade, genomförde och utvärderade själva aktiviteten. Projektets teoretiska ram lyfte fram möten som utgångspunkt i arbetet för att behandla ideal och praktik, politik och planering eller förankring och dialog. Å ena sidan analyserades normativa handlingsteorier som lägger tungvikten på vad som bör göras och som anses stå för den så kallade deliberativa eller kommunikativa vändningen. Den vill exempelvis lyfta fram mötet för att göra förvaltningar känsligare för medborgarnas vardag och föreslår olika procedurer för ett dialogbetonat handlande. Procedurerna strävar efter ideala talsituationer som bortser makt och konflikter för att oavsett tid och sammanhang göra procedurerna universell gällande. Å andra sidan analyserades genealogiska handlingsteorier som utgår från studier av det som görs. Dessa vill uppmärksamma tid och kontext genom att dels synliggöra konflikter och maktrelationer som den mest effektiva startpunkten vid analys av möten. Och dels genom att medvetandegöra tid och kontext med retoriska analyser. Dessa utvärderar, överväger och bedömer hur verkliga dialogakter genomförs utifrån vad som sägs, vem som säger vad och till vem det sägs, när mötena ägde rum. Genom att belysa hur tjänstemännen förde dialog analyserades även huruvida de skulle uppmärksamma såväl invånarnas "situerade kunskaper" som vad dessa bestod av i form av praktiska handlingssätt. Huvudresultat Undersökningen visade hur en kombination av faktorer hindrade tjänstemännen från att möta medborgarna och från att deras arbete skulle främja en hållbar demokratisk utveckling. Den första aspekten handlade om ett kraftspel om platsens utveckling som uppstod mellan lokala och regionala perspektiv. Det lokala perspektivet fördes av lokala tjänstemän som arbetade för att främja den lokala integrationen med hjälp av lokala föreningar. Det regionala perspektivet fördes av tjänstemän på regerings- och kommunnivå som ville integrera platsen i regionen med hjälp av en tillväxtkoalition med föreningar som fanns utanför platsen. När den regionala politikens utifrånperspektiv inte utgick från lokala behov och heller inte från lokala förmågor präglades den av internkolonialistiska inslag som försvårade den lokala integrationen. Den regionala politikens utifrånperspektiv tvingade i sin tur lokala tjänstemän att överge ett dialogbetonat arbete för att istället ägna sig åt att förankra en upplevelsesatsning. Undersökningen exemplifierar hur tjänstemännens förankringskultur vilade på ett subjekt-objekt förhållningssätt för att möta medborgarna. Det som skulle kunna bli en dialog övergick i en mycket utstuderad och noggrant planerat förankringsspel. Med spelet filtrerade tjänstemän bort de frågor om integration, jämställdhet, jämlikhet och hållbar utveckling som gav upphov till insatserna. Tjänstemännens egna försök att skapa möten, så som procedurer för medborgarnas delaktighet vilade på subjekt-objektiva antaganden som blev kontraproduktiva för den lokala integrationen, för platsens utveckling och för framväxten av ett starkt civilt samhälle. Tjänstemännens subjektcentrerad förankringsansats vilade i sin tur på en normativ vetenskaplig diskurs som hindrade tjänstemännen från att reda ut hur dialogen uteblev. Undersökningen exemplifierar hur denna diskurs kom till uttryck i tjänstemännens överväganden samt hur den föredrar rationella överväganden före demokratiska värden. Konklusion Under tiden med storstadssatsningen lanserades ett stort antal lokala projekt som skulle utgå från dialog med medborgarna för att byta segregationen. Tjänstemännens arbete fördes med en stor förtrogenhet till rationella och normativa lösningar samt utifråntänkande. Förvaltningarnas lokala strukturer växte sig större utan att förmå möta befolkningen. På grund av förankringsansatsen underminerades medborgarnas delaktighet i många lokala projekt och demokratiprocesser. Förvaltningarna växte medan demokratin krympte. Tjänstemännens resultat påverkade kommunen att avvisa tanken på att nya invandrade flyttade till kommunen. Liknande utveckling i andra storstadskommuner tvingade i praktiken en återvändsgränd i invandringspolitiken. Den uteblivna dialogen stärkte trenderna till ett alltmer fragmenterat samhälle och vidgade grogrunden för strukturell diskriminering, främlingsfientlighet och rasism.

Available from: 2005-04-07 Created: 2005-04-07 Last updated: 2014-02-03Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(7038 kB)4130 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 7038 kBChecksum SHA-1
96be85d386b94f487d03af9e956b1dec6fcbbc4c413922545743a5ff76993af82fb17db1
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Human Geography
Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 4130 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 4610 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf