Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Revisionsplikt i mikrobolag: Revisionspliktens betydelse som kontrollsystem
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i små bolag. Idag åtgörs ingen skillnad mellan revisionen i små och stora aktiebolag, och Sverige utgör därmed ett av de fåtal länder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta små bolag från revisionsplikten som framgår av EU:s fjärde bolagsrättsliga direktiv. Dock har debatten nu väckts till liv och går på högvarv huruvida det är motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige är uppbyggt på lagar och regler, där revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att säkerställa att dessa efterlevs. Revisorns roll för de statliga myndigheterna Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten är framförallt att förebygga brott genom att dels påverka bolag i en positiv riktning, dels genom revisorns anmälningsplikt öka upptäcktsrisken. Det är i det förebyggande syftet myndigheterna tar hjälp av revisorn som en tredje part vilket är nödvändigt då samhällets kontrollsystem är begränsat. Syftet med denna uppsats är att analysera och få en ökad förståelse för de konsekvenser ett avskaffande av revisionsplikten, för mikrobolag, medför för såväl revisorerna som yrkeskår som revisionens intressenter; Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten, i form av en avsaknad kontroll av skatteintresset och ekonomisk brottslighet. Denna studie är starkt empiribaserad då uppsatsens syfte enbart kan besvaras genom den empiriska undersökningen vilken består av djupintervjuer. I undersökningen har en kvalitativ metod använts då denna ger en bättre möjlighet att nå en djupare kunskap samt en bättre förståelse för uppsatsens syfte. Den teoretiska referensramen är indelad i ett antal delar där varje del behandlar ett relevant område. De områden som behandlas är revisorn, Sveriges skattesystem och ekonomisk brottslighet samt revisionsplikten i andra EU-länder. I kapitlet tas även principal - agent teorin upp som behandlar problematiken kring asymmetrisk information. Empirin är baserad på intervjuer med personer från ett antal revisionsbyråer, föreningarna FAR och SRS, Skatteverket samt Ekobrottsmyndigheten. Av studien framgår att ett avskaffande av revisionsplikten i mikrobolag för det stora flertalet revisorer inte kommer att medföra några stora förändringar då revisionen kommer att fortsätta vara efterfrågad av intressenterna. Ett avskaffande av revisionsplikten kommer leda till att mikrobolagets intressenter tappar förtroendet för dennes ekonomiska information om den alternativa kontrollen inte når upp till den säkerhet intressenterna idag upplever av revisionen. Detta medför att bolaget möts av ökade riskpremier, högre räntor och lägre krediter. Vid ett avskaffande av revisionsplikten kommer revisorerna att i större utsträckning arbeta mer heltäckande med sina klienter då ett avskaffande medför att reglerna om oberoende upphör. Att dessa regler upphör är den största vinsten med ett avskaffande för revisorerna som yrkeskår. Avskaffas revisionsplikten, utan att ersättas av en alternativ kontroll, blir följden enligt studien att Skatteverket och Ekobrottsmyndigheten behöver utöka sina kontroller, vilket riskerar att leda till ökade skatter eller årliga avgifter. Sammantaget kommer ett avskaffande av revisionsplikten betyda stora ökade kostnader för såväl de statliga myndigheterna som de mikrobolag som av flera skäl måste fortsätta att revidera sin ekonomiska information.

Place, publisher, year, edition, pages
2005.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-5977OAI: oai:DiVA.org:su-5977DiVA: diva2:195888
Uppsok
samhälle/juridik
Available from: 2007-01-05 Created: 2007-01-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(588 kB)757 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 588 kBChecksum SHA-1
796469fa773545965af4baa866e4d30a4b2a05445109c59f2500d73ba6ed87ed9a9a693b
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 757 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 642 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf