Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Vilken kultur har bankkontor?: -Med kulturkuben som analysverktyg
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
2005 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Intresset för organisationskultur växte snabbt under 1980-talet och begreppet blev mycket populärt bland ledare, konsulter och organisationsforskare. Fenomenet framstod som nyckeln till succé och som det magiska klister som höll samman det komplexa företaget och skapade lojalitet och motivation. Detta förklarar delvis varför organisationskultur även idag är ett omskrivet och populärt ämne. När vi påbörjade arbetet insåg vi att det fanns hur mycket information som helst om fenomenet organisationskultur och att begreppet var svårt att definiera. Organisationsforskare definierar begreppet olika och det finns ingen enhetlig definition bland dem. Organisationsforskarna Joanne Martin och Debra Meyerson (1987), har studerat dessa definitioner och hittat ett mönster där kulturen kan ses utifrån tre perspektiv; integrations-, differentierings- och fragmenterings-perspektivet. Enligt författarna kan en organisationskultur vara enhetlig, inkonsekvent eller ingendera. Martin (1992) skriver att alla tre perspektiven bör användas vid undersökningar av organisationskulturer. För att undersöka en kultur med alla tre perspektiven kan man använda kulturkuben som analysverktyg. Kulturkuben har utvecklats av professor Roy L. Payne (1999). Inom denna kub placerar Payne de olika perspektiven. Genom att placera den undersökta kulturen i kulturkuben kan man analysera inom vilket perspektiv kulturen placerar sig. Kulturkuben har till vår kännedom inte tidigare använts på svenska organisationer. Syftet med studien var att undersöka vilken kultur bankkontor har. Vi ville undersöka om man med kulturkuben som analysverktyg kunde finna något mönster bland bankkontor. I vår undersökning valde vi att inkludera åtta kontor, två kontor vardera från de fyra stora bankföretagen i Sverige, och vi ansåg att dessa borde ge en bra bild av kulturen inom bankkontor. Vår problemformulering är således följande: Vilken kultur har bankkontor? I vår vetenskapliga metod använde vi oss av ett positivistiskt synsätt som utgångspunkt, sedan vi samlat in befintlig teori inom området. För att öka vår förståelse för vilken kultur bankkontor har, använde vi oss av ett hermeneutiskt synsätt och speciellt av den hermeneutiska spiralen. Vi har även använt oss av en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att få bästa möjliga förståelse för vilken kultur bankkontor har. Vi har sedan jämfört resultaten vi erhållit från enkätundersökningen och även diskuterat resultaten med bankkontorens personalchefer. Vid analysen av det empiriska materialet indikerar vårt resultat på att alla bankkontor som studerats är differentierade och innehåller subkulturer. Samtidigt har vår studie visat att dessa subkulturer har en hög consensus kring viktiga aspekter av kulturen. Vårt resultat visar även på styrkan av att Paynes kulturkub använder sig av Martins tre perspektiv samtidigt. Efter diskussion med bankkontorens personalchefer om våra resultat anser vi att kulturkuben som analysverktyg kan ha giltighet för svenska organisationer. Dock bör fler undersökningar göras med kulturkuben innan några slutsatser kan dras. Sammanfattningsvis anser vi, utifrån Martins (1992) tre kulturperspektiv och Paynes (1999) teori om kulturkuben, att vi har kunnat beskriva vilken kultur bankkontor har samt att vår förståelse för begreppet kultur har ökat.

Place, publisher, year, edition, pages
2005.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-6024OAI: oai:DiVA.org:su-6024DiVA: diva2:195940
Uppsok
samhälle/juridik
Available from: 2007-01-05 Created: 2007-01-05

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 247 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf