Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
IFRS 3 & IAS 39: Övergången till IFRS – resultatmässiga effekter
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Från och med den 1 januari 2005 måste alla börsnoterade bolag redovisa enligt IFRS. Fördelar med IFRS är harmonisering av redovisningsprinciperna mellan olika länder, internationellt enhetlig redovisningspraxis och att investerare lättare kan jämföra olika företags finansiella information som är baserade i olika länder. Nackdelar med IFRS är att reglerna är mer omfattande och detaljerade än de tidigare rekommendationerna från Redovisningsrådet. Vid införandet av IFRS 2005 förutspådde branschfolk inom redovisningsområdet att de nya redovisningsreglerna skulle ha en stor effekt på resultatet och det egna kapitalet och många var kritiska till att reglerna var för mycket orienterade mot marknadsvärdering. Därför är det av intresse att veta vilka effekter som har uppkommit på grund av IFRS 3 och IAS 39, som på förhand förutspås påverka företagen mest. Syftet är därför att belysa i vilken omfattning IFRS 3 och IAS 39 har påverkat resultatet och det egna kapitalet ur aktieägarnas perspektiv. För att kunna uppnå rapportens syfte har en kvantitativ metod tillämpats och urvalet har systematisk slumpats fram från Stockholmsbörsens A- och O-lista. Datainsamlingen har rakt igenom bestått av hård data från de valda företags årsredovisningar 2004 samt från kvartalsrapport 1 och 3 från 2005. Ur den empiriska undersökningen framgår det att de flesta företag inte har haft någon påverkan eller max en 20 procents ökning av resultatet på grund av IFRS 3. 2 bolag har dock redovisat en ökning av resultatet efter skatt med över 100 procent. Indelningen i affärsområde visar att företag inom Verkstäder och annan traditionell industri och inom det tämligen nya området Bio- och Medicinsk Teknik har haft en stor inverkan av IFRS 3. Inverkan av IFRS 3 har däremot varit mycket begränsad inom affärsområden som Handel och Bygg. Effekterna har uppkommit på grund av att goodwillavskrivningarna har återförts. Således har den största delen av resultatförbättringen uppkommit av att goodwillavskrivningarna har slopats. IAS 39 hade en marginell påverkan på de flesta företags egna kapital i öppningsbalansen men det har funnits undantag. Fyra företag har haft en ökning av det egna kapitalet med mer än 51 procent. Cherry har haft den största positiva effekten genom en ökning av det egna kapitalet med 227 procent. Den påverkan som IAS 39 har haft på företagens resultat fram till den 30 september 2005 har i princip varit betydelselös eller har inte varit möjlig att utläsa utifrån kvartalsrapport 3. Bara ur 5 företags kvartalsrapport 3 har effekten av IAS 39 på det egna kapitalet varit utläsbart. Företagens informationsgivning har varit ett återkommande tema i uppsatsen. I analysen framgår det att informationsgivningen vid övergången till IFRS, framförallt IAS 39, inte har tillmötesgått Conceptual Framework, IASB: s föreställningsram, som behandlar begrepp och principer av den finansiella informationen som är till för externa användare. Få företag har lämnat ut någon information om nedskrivningsbehov av goodwill. Följaktligen borde det någon gång i framtiden uppkomma ett nedskrivningsbehov av goodwill som får en relativt stor påverkan på resultatet men för en aktieägare är det svårt att prognostisera när nedskrivningsbehovet kan komma att uppstå. Informationen om IAS 39 har varit bristfällig, vilket gör att det är svårt att dra en slutsats. Enligt IAS 39 ska det finnas extra information avseende de finansiella instrumenten men utifrån vår studie har inte denna informationsgivning varit särskilt mer omfattande jämfört med föregående års delårsrapporter.

Place, publisher, year, edition, pages
2005.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-6085OAI: oai:DiVA.org:su-6085DiVA: diva2:196010
Uppsok
samhälle/juridik
Available from: 2007-01-05 Created: 2007-01-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(341 kB)519 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 341 kBChecksum SHA-1
72b3c0a9c5993a2d9e326fd6268663f681a6577f5b4ec7d4fdba949fde953d730391fc70
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 519 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 503 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf