Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Intellektuella skulder: Det intellektuella kapitalets dolds kreditsida
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, School of Business.
2006 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Problematiken kring området intellektuellt kapital och redovisning är i dagsläget en omdiskuterad fråga, och diskussionen som förts har i huvudsak fokuserat på det intellektuella kapitalets debetsida och de intellektuella tillgångarna. Dock menar en del forskare att på samma sätt som företag kan bygga upp intellektuella tillgångar kan de även bygga upp intellektuella skulder. Om det intellektuella kapitalet ska synliggöras i redovisningen så bör det gälla det hela kapitalet och därmed måste även de intellektuella skulderna identifieras. Syftet med denna uppsats var därför att pröva teorierna bakom intellektuella skulder. Detta gjordes genom att vi som ett första steg försökte utveckla en metod som skulle möjliggöra för en intressent att på ett tidigt stadium kunna se om det gick att finna indikatorer eller eventuella företeelser som kunde visa om ett företag var på väg att bygga upp intellektuella skulder. I teorier om intellektuella skulder så menar forskare att faktorer som svag ekonomisk planering, överträdelse av miljölagar, farliga produktionsmetoder och diskriminerande personalpolitik kan vara orsaker till att företag bygger upp intellektuella skulder. Vi försökte i vår undersökning att finna användbara mått på dessa faktorer, och eftersom begreppen inte är kvantifierbara använde vi oss av indikatorer som mått för dem. Måtten som användes var; antal betalningsförelägganden hos Kronofogden som användes som indikator på svag ekonomisk planering, antal domar i miljödomstol som indikator på bristande miljöhantering. Som tredje mått användes antal domar i Arbetsdomstolen som en indikator på bristande personalpolitik och slutligen fick antal föreläggande eller förbud med eller utan vite hos Arbetsmiljöverket fungera som en indikator på bristande produktionsmetod. De företag som användes för undersökningen var de mest omsatta på A-listan med vissa bortfall. Resultatet av undersökningen visade att antal betalningsförelägganden fungerade som en indikator på svag ekonomisk planering och likaså fungerade antal domar i Miljödomstolen som en indikator för bristande miljöhantering, dock måste detta mått utvecklas för att kunna nå full ändamålsenlighet. Delmåttet antal förelägganden behövde också utvecklas för att fungera fullt ut som en indikator på bristande produktionsmetoder som riskerar personalens säkerhet och hälsa och även delmåttet antal domar behövde utvecklas för att kunna fungera som en indikator på diskriminerande personalpolitik. Sammanvägningen av dessa delmått visade att det på ett tidigt stadium går att finna indikatorer som skulle kunna visa på att ett företag kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder. Resultatet av metoden visade att ett flertal av företagen gav höga utslag vid sammanvägningen av delmåtten. Ett företag, Skanska, gav utslag i alla delmått och gav även det högsta utslaget i sammanvägningen vilket tyder på att Skanska kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder, dock krävs en djupare analys av företaget för att detta ska kunna säkerställas. Det gick även att se att ett företag som i detta fall var WM-data kan ge utslag i endast ett mått men ändå placera sig högt i sammanvägningen. Avslutningsvis kan det föras till diskussionen att tillämpningsmetoden fungerade som den avsåg att göra, vilket visade att den är ett steg i rätt riktning för att kunna ge indikationer på om ett företag kan vara på väg att bygga upp intellektuella skulder. Dock är det en lång väg kvar innan en metod kan utvecklas så pass att den inte enbart identifierar intellektuella skulder utan också ger en möjlighet att värdera dem, vilket vi efter vår undersökning inte längre ställer oss frågan om det kan ske, utan när det kommer att ske?

Place, publisher, year, edition, pages
2006.
National Category
Business Administration
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-6262OAI: oai:DiVA.org:su-6262DiVA: diva2:196256
Uppsok
samhälle/juridik
Available from: 2007-01-05 Created: 2007-01-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(477 kB)523 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 477 kBChecksum SHA-1
8597b4a117e83f795fad9e886ce7dbd319630eecc0d4b93ceaf185c93d2d4d7ff32fcd88
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
School of Business
Business Administration

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 523 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 322 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf