Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Arbetsvillkor och styrning i äldreomsorgens hierarki: - en enkätstudie bland personal och politiker
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Social Work.
2005 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I rapporten redovisas en enkätstudie som genomfördes under hösten 2003 bland äldreomsorgspersonal och kommunpolitiker i åtta kommuner. Det sammanlagda antalet svarspersoner är 5 800; svarsfrekvensen är 66 procent för personalen och 72 procent för politiker. Tre av studiens kommuner har även undersökts under år 2000 vilket möjliggör jämförelser över tid. De åtta kommuner som ingår i undersökningen kan sammantagna betraktas som representativa för äldreomsorgen i Sverige. Studien berör personalens arbetsvillkor, inbördes relationer mellan olika personalgrupper och politiker samt de olika gruppernas syn på äldreomsorgen i stort.

För äldreomsorgens vårdbiträden har arbetsmiljön försämrats jämfört med ingången till 1990-talet, men mellan 2000 och 2003 har de föregående avsevärda försämringarna avstannat, och i viss mån vänts till sin motsats. Detta är rimligt att sätta i relation till det faktum att de ekonomiska och personella resurserna åter ökade vid millennieskiftet efter kraftiga resursåtstramningar under 1990-talet. Dock är vare sig resurserna (i relation till antalet äldre) eller vårdbiträdenas upplevelse av arbetsmiljön tillbaka på den nivå som rådde vid ingången av 1990-talet.

Genomgående finns det tydliga skillnader mellan hemtjänst och särskilt boende: med de flesta av de mått som presenteras framträder hemtjänsten som en bättre arbetsmiljö än det särskilda boendet. Omsorgsarbetare (vårdbiträden och undersköterskor) i särskilt boende upplever i större utsträckning att de har för mycket att göra, de känner sig oftare otillräckliga och anser i mindre omfattning att arbetet är omväxlande och engagerande/stimulerande.

Endast drygt en fjärdedel av omsorgsarbetarna arbetar heltid. Detta gäller både inom hemtjänst och särskilt boende. Arbetsmiljön upplevs som mer påfrestande bland heltidsarbetande än bland dem som arbetar deltid. Detta gäller speciellt bedömningen att man har för mycket att göra, känslor av otillräcklighet inför hjälptagarna samt kroppslig och psykisk trötthet. Den låga andelen heltidsarbete bland omsorgsarbetarna kan därför delvis vara ett försök att anpassa sig till en krävande arbetssituation. Ofrivilligt deltidsarbete (deltidsarbetslöshet) är dock också vanligt: mer än var femte omsorgsarbetare vill arbeta fler timmar. Att öka möjligheten till heltidsarbete, utan att samtidigt utsätta omsorgsarbetarna för ökade arbetsmiljöpåfrestningar, är en stor och viktig välfärdsutmaning.

Två tredjedelar av omsorgsarbetarna sjukanmäler sig vid ett eller flera tillfällen under ett år, men minst lika många går också till jobbet fast de enligt egen bedömning borde ha stannat hemma av hälsoskäl. Denna sjuknärvaro har (oavsett omfattningen av sjukfrånvaro) ett starkt samband med kroppslig och psykisk trötthet.

Studien visar på tydliga skillnader mellan olika grupper i äldreomsorgens formella styrningshierarki när det gäller arbetsvillkor och synen på äldreomsorgens organisation (jämförelser mellan centrala förvaltningstjänstemän, omsorgstjänstemän som biståndsbedömare, sjuksköterskor och arbetsledare samt omsorgsarbetare). Genomgående har omsorgsarbetarna en mer problematisk arbetsmiljö än de övriga grupperna, framför allt är upplevelser av otillräcklighet inför hjälptagarnas behov betydligt vanligare bland omsorgsarbetare än bland övriga personalgrupper. Upplevelser av otillräcklighet är tydligt kopplat till trötthet, och det är därför inte förvånande att även kroppslig och psykisk trötthet visar ett starkt hierarkiskt mönster och ökar betydligt för varje steg neråt i den formella styrningshierarkin.

I studien har också de inbördes relationerna mellan kommunens politiker och personalen studerats. Här framkommer att medan drygt 70 procent av kommunens politiker upplever sig uppskattade av äldreomsorgens personal är det knappt 10 procent av omsorgsarbetarna som uppger att de känner uppskattning från politikerna. Upplevelser av kränkning är generellt sett mindre vanliga men även här är mönstret hierarkiskt: knappt var tionde politiker uppger sig kränkt av äldreomsorgens personal medan drygt var femte omsorgsarbetare uppger sig kränkt av kommunens politiker.

När det gäller synen på äldreomsorgens politiska styrning är politiker och äldreomsorgspersonal i stort sett överens om att kommunens politiker har ett stort inflytande över äldreomsorgens ekonomi, kvalitet och organisation/arbetsmiljö. Stora delar av omsorgspersonalen anser dock att det råder obalans mellan politikernas inflytande och ansvar. De vill i större utsträckning än politiker och centrala tjänstemän att politikerna ska ta ett större ansvar för dessa områden. Framför allt vill omsorgsarbetarna att politikerna ska ta större ansvar för äldreomsorgens arbetsorganisation och arbetsmiljö, något som kan tolkas som att de vill ställa politikerna till svars för de problem i arbetsmiljön som kommit till tydligt uttryck i rapporten.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan , 2005.
Series
Rapport i socialt arbete, ISSN 0281-6288 ; 114
Keyword [sv]
äldreomsorg, arbetsmiljö, arbetsorganisation, hemtjänst, särskilt boende, politiker, vårdbiträden, undersköterskor, arbetsledning, otillräcklighet, trötthet, sjukfrånvaro, sjuknärvaro, deltidsarbetslöshet, erkännande, kränkning
National Category
Social Work
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-634OAI: oai:DiVA.org:su-634DiVA: diva2:196366
Available from: 2005-09-05 Created: 2005-09-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1750 kB)3012 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1750 kBChecksum SHA-1
59ebb176a502e7472dacf223306016102252f33c122161cc897dcd86de976f1ba4d22f18
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Social Work
Social Work

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 3012 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 3251 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf