Download:
File size:
361 kb
Format:
application/pdf
Author:
Elfving, Annica (Stockholm University, Department of Psychology)
Title:
Skammens Kompass: Skam - Social förmåga - Personlighet
Department:
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology
Publication type:
Student thesis
Language:
Swedish
Level:
Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))
University points:
20 credits / 30 HE credits
Pages:
47
Year of publ.:
2007
URI:
urn:nbn:se:su:diva-6938
Permanent link:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6938
Subject category:
Psychology
Uppsok:
samhälle/juridik
Keywords(sv) :
Nyckelord: Affektteori, Skam, Coping Strategi, Personlighetskaraktäristika, Försvarsmekanism
Abstract(sv) :

Affektens händelseförlopp är automatisk och är den biologiska delen av en känsla, som till exempel rädsla och skam. De positiva affekterna innehåller ett metabudskap av ”fortsätt”, de negativa affekterna ett metabudskap av att ”ändra på någonting”. Affekten skam sätter igång olika försvarsmekanismer, som är till för att reducera denna negativa kraft. De försvarsmekanismer som studien diskuterar är Nathanson´s teoretiska konstruktion som konceptuellt kan liknas vid en kompass (the Compass of Shame). Polerna i skammens kompass benämns: Avoidance, Withdrawal, Attack Other och Attack Self. Studiens syfte är att spegla skam med personlighetsstruktur. Studien är uppdelad i två olika studier:

1. En Personlighetsaspekt; 2. En Anhörigaspekt. Urvalet består av en anhöriggrupp, och en jämförelsegrupp. Studie 1. SKAM: En Personlighetsaspekt, har adderat sample ”anhöriggrupp” med ”jämförelsegrupp”; vilken benämns i studie 1 som ”sammansatt grupp” (N=79). Studie 2. SKAM: En Anhörigaspekt utgår från två skilda sample: anhöriggrupp (N=10) och jämförelsegrupp (N=69). Instrumenten som används i studien är dels Compass of Shame skalan (CoSS), vilken mäter individers beteende vid olika skambenägna situationer, och dels personlighetsinstrumentet KSP, vars personlighetskaraktäristika är studiens kriterievariabler. En Internaliserad skam skala har även använts för att empiriskt mäta generell skam; som i motsats till CoSS skalan inte är situationsbunden, eller knuten till individens coping strategi. Skattning av skambenägenhet har visat sig resultera i signifikanta samband med t.ex. depressiva tendenser (Negativ Emotion), låg självkänsla och social ångest (Psychasthenia och Multi Komponent Ångest), vilket har visats vara särskilt utmärkande i Withdrawal och Attack Self polerna. En distans till, eller t.o.m. ett förnekande av den upplevda skammen är särskilt betydande i Attack Other och Avoidance polen. Studiens data har även visat samband mellan Aggressioner och Attack Other skalan. Aggressioner, tillsammans med karaktäristika av Extraversion, visar även signifikanta positiva samband med den undandragande Avoidance polen.

Presentation:
2007-06-13
Supervisor:
af Klinteberg, Britt, Professor (Stockholm University, Department of Psychology)
Available from:
2007-06-20
Created:
2007-06-20
Statistics:
1647 hits
FILE INFORMATION
File size:
361 kb
Mimetype:
application/pdf
Type:
fulltext
Statistics:
1801 hits