Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Samband mellan sjuknärvaro,sjukfrånvaro och självskattad hälsai den yrkesaktiva befolkningen
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. (Arbets- och organisationspsykologi)
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. (Arbets- och organisationspsykologi)
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Psychology. (Arbets- och organisationspsykologi)
2009 (Swedish)Report (Other (popular science, discussion, etc.))Alternative title
Relationships between sicknesspresenteeism, sickness absenteeism and self-rated health in the Swedish working population. (English)
Abstract [sv]

Samband mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och hälsa undersöktes i fem svenska datamaterial (n=425-3622), från perioden 1992-2005. Syftet var att jämföra storleken på sambanden mellan sjuknärvaro respektive sjukfrånvaro och självskattad hälsa samt om dessa är betingade av arbetsorganisatoriska och ekonomiska förhållanden. Resultaten visade nästan undantagslöst signifikanta samband mellan sjuknärvaro och sjukfrånvaro respektive självskattad hälsa med högre samband mellan sjuknärvaro och hälsa. Stegvisa logistiska regressionsanalyser visade att självskattad hälsa i ett av materialen predicerades av en kombination av sjuknärvaro och sjukfrånvaro med en förklarad varians på 25,7 procent. I multipla logistiska regressionsanalyser steg oddskvoterna på ett regelbundet sätt för både sjuknärvaro och sjukfrånvaro med de högsta oddskvoterna för sjuknärvaro. Det framkom inte någon interaktionseffekt mellan de två måtten. Ju mer svårersättlig (höga närvarokrav) en individ är desto starkare är sambandet sjuknärvaro och självskattad hälsa. För sjukfrånvaro och hälsa gällde istället att sambandet var högre i gruppen som hade ersättbara arbetsuppgifter. Sjuknärvaro visade även högre samband med ohälsa än sjukfrånvaro bland individer med dålig privatekonomisk situation. Avslutningsvis diskuteras värdet av ett kombinerat sjuknärvaro- och sjukfrånvaromått och om vissa grupper i arbetslivet har sämre hälsa än vad sjukfrånvaromåttet indikerar.

Abstract [en]

The present study investigated the associations between self-rated health and both sickness presence and sickness absence, respectively, and examined whether such associations are dependent on work-organizational as well as private financial factors. Five large Swedish data sets provided the study populations, including both representative samples as well as specific occupational groups (n=425-3622), and covered the time period between 1992 and 2005. Consistent associations were found between self-rated health and both sickness presence and sickness absenteeism, respectively, with the strongest associations emerging between sickness presence and health. Stepwise logistic regression analyses showed that, in one of the data collections, self-rated health was predicted by a combination of the two measures, with an explained variance of 25.7 percent. In multiple logistic regression analyses, the odds ratios increased in a regular manner for both sickness presenteeism and sickness absenteeism, with sickness presence showing the highest odds ratios. No interaction effect, however, emerged between the two measures. The results further showed that the more irreplaceable an individual is at work, the stronger the association between sickness presence and health. Regarding sickness absenteeism and health, the association was considerably stronger among those individuals who had replaceable work tasks than among those with low replaceability (high demands for presence). As regards private economic factors, health showed a stronger association with sickness presence than with sickness absenteeism, among individuals with a poor economic situation. Taken together, the results of the present study suggest that certain groups in the labor market have poorer health than is indicated by the traditionally and widely used measure of sickness absenteeism. It is concluded that a different type of measure may be worth considering - one that combines sickness presenteeism and sickness absenteeism - in order to produce a more reliable indicator of both individual and organizational health status.

Place, publisher, year, edition, pages
Göteborg: Göteborgs universitet , 2009. , 20 p.
Series
Arbete och hälsa, ISSN 0346-7821 ; 2009;43(3)
Keyword [en]
Sickness presenteeism, sickness absenteeism, self-rated health, work
Keyword [sv]
Sjuknärvaro, sjukfrånvaro, självskattad hälsa, arbetsorganisation
National Category
Psychology
Research subject
Psychology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-28538OAI: oai:DiVA.org:su-28538DiVA: diva2:224986
Available from: 2009-06-23 Created: 2009-06-23

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Psychology
Psychology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 199 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf