Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
The impact of changed land use on a river landscape: Study on brown trout habitat in the Laxbäcken catchment, Västerbotten County, Sweden
Stockholm University, Faculty of Science, Department of Physical Geography and Quaternary Geology.
2008 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 20 credits / 30 HE creditsStudent thesis
Abstract [en]

Anthropogenic impacts on river landscapes are becoming an increasingly important issue, judging by the passing of several European directives as well as international conventions; the EC Water Framework Directive, the EC Habitat Directive, the European Landscape Convention and the UN Convention of Biodiversity among others. These directives and conventions influence national forest use regimes, that play a big role in shaping the landscape, the riparian zones and the streams. More knowledge is needed not only on the present ecological-geographical status and land use of drainage basins, but also on historical status and changes.

The aim of this paper is to study how different forest management regimes have influenced the river landscape, the riparian zone and the population of brown trout and to create a baseline for future studies. The study was undertaken in the Laxbäcken catchment area in the Vilhelmina municipality, Västerbotten County in September 2005.

The study area was chosen within an area investigated in an earlier study of the same drainage basin. Within its boundaries nine sections, each 1 km long, of streams of the 2nd, 3rd and 4th stream order were investigated and stream morphology variables with a big influence on the river landscape and consequently on brown trout habitats were mapped. Selected parameters were: a) for land use studies: ditches for drainage of wet and moist land and examples of human influence such as road drums and b) for ecological-geographical studies: variables of stream morphology variables such as channel width and depth and quantity and quality of large woody debris (LWD). The data collection of the current status in field was supplemented by five interviews in order to gain information on the historical land use and changes that have occurred in River Laxbäcken. The interviews were based on a questionnaire, but complemented with in-depth interviews.

Results indicate that forest use and forest management in the riparian zones controls the abundance of LWD in the streams, and that its design impacts brown trout habitats, as does the clearing of Laxbäcken for log-driving and the building of hydroelectric dams further down in Ångermanälven River. The results also suggest that the LWD may have bigger impact on channel morphology in smaller streams of the 2nd and 3rd stream orders, with lower stream flow, than in streams of the 4th stream order. All the above mentioned parameters seem to have contributed to the gradual loss of essential ecological processes, such as reduced food supply and degradation of spawning grounds, that have caused a reduction and degradation of brown trout habitats in the Laxbäcken catchment area. It seems clear, that in order to maintain a viable brown trout population in Laxbäcken, efforts to restore their habitats have to focus not only on the river channel itself, but also on the management of surrounding land and especially on riparian zones, as well as invest in fish ladders further down in the catchment.

Abstract [sv]

Människans påverkan på de fluviala landskapen är en fråga som fått ökad uppmärksamhet, vilket styrks av allt fler europeiska direktiv och internationella konventioner. Exempel på detta är EU:s vattendirektiv, habitatdirektivet, europeiska landskapskonventionen och FN:s biodiversitetskonvention. Dessa direktiv och konventioner påverkar nationella skogsbruksmetoder, vilka spelar stor roll för utseendet på våra landskap, strandzoner och vattendrag. Mer kunskap krävs, inte bara om aktuell ekologisk-geografisk status och markanvändning i avrinningsområden, utan även om dessas status i historisk tid och de förändringar som ägt rum.

Syftet med detta examensarbete är att studera hur olika skogsbruksmetoder har påverkat ett vattendrag, dess strandzon och dess öringpopulation och att skapa en referensnivå för framtida undersökningar i samma område. Fältarbetet utfördes i Laxbäckens avrinningsområde i Vilhelmina kommun, Västerbottens län under september månad år 2005.

Undersökningsområdet begränsades av en tidigare inventering i samma avrinningsområde. Inom gränserna för denna tidigare inventering valdes nio 1 km långa sektioner ut, i vattendrag av 2:a, 3:e och 4:e strömningsordningarna, och fluvialmorfologiska variabler med stor påverkan på det fluviala landskapet och följaktligen på öringhabitaten karterades. Utvalda parametrar var: a) för undersökning av markanvändning: dräneringsdiken och exempel på mänsklig påverkan såsom vägtrummor och b) för den ekologisk-geografiska undersökningen: fluvialmorfologiska variabler såsom vattendragets bredd och djup, samt mängd och storlek av död ved i vattendraget. Insamlingen av data som beskriver vattendragets aktuella status kompletterades med fem intervjuer i syfte att få information om historisk markanvändning och förändringar som har skett i Laxbäcken. Intervjuerna baserades på ett frågeformulär, men kompletterades med djupintervjuer.

Resultaten indikerar att skogsbruk och de metoder som används i strandzonerna styr mängden död ved i vattendragen, och detta påverkar i sin tur öringhabitat. Även flottningsrensningen av Laxbäcken och byggandet av vattenkraftverk längre ner i Ångermanälven har påverkat öringhabitaten. Resultaten antyder vidare att död ved kan ha en större morfologisk påverkan på mindre vattendrag av 2:a eller 3:e strömningsordningen med mindre flöden, än på vattendrag av 4:e strömningsordningen. Alla ovan nämnda parametrar tycks ha bidragit till den gradvisa förlusten av grundläggande och nödvändiga ekologiska processer, såsom minskad födotillgång och degradering av lekplatser, och därmed orsakat en reducering och degradering av öringhabitat i Laxbäckens avrinningsområde. Det förefaller klart att för att en livskraftig öringpopulation ska kunna leva i Laxbäcken, måste insatser för att restaurera deras habitat även ta i beaktande skötsel av omgivande marker och i synnerhet skötsel av strandzonerna, liksom investeringar göras i laxtrappor längre ner i avrinningsområdet.

Place, publisher, year, edition, pages
2008. , 46 p.
Keyword [en]
Land use, large woody debris, stream morphology, aquatic ecosystems, Laxbäcken, forestry management, riparian zone, gap analysis, brown trout habitat
Keyword [sv]
Markanvändninng, död ved, fluvialmorfologi, akvatiska ekosystem, Laxbäcken, skogsskötsel, strandzon, bristanalys, öringhabitat
National Category
Physical Geography
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-38151OAI: oai:DiVA.org:su-38151DiVA: diva2:306425
Presentation
2009-03-20, T40, Geovetenskapens hus, Svante Arrhenius väg 8, Stockholm, 15:30 (Swedish)
Uppsok
Life Earth Science
Supervisors
Examiners
Available from: 2010-03-29 Created: 2010-03-29 Last updated: 2010-03-29Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Holmlund, Moa
By organisation
Department of Physical Geography and Quaternary Geology
Physical Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 294 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf