Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Journalistikens Beskrivningsmakt: en komparativ studie om gestaltningen av riksdagspolitiker vid riksdagsval
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Journalism, Media and Communication (JMK).
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Aldrig tidigare har Moderaterna gått in i ett riksdagsval med regeringsmakten i sina händer och sedan kommit ur den med makten kvar i nävarna, dock som en minoritetsregering. Moderaternas historiska seger blev en tankeställare för mig. Varför nu? Och inte förr? Sverige har trots allt haft riksdagsval på löpande band sedan år 1911. Tanken om att medierna starkt påverkar oss medborgare till att tycka och tänka på ett särskilt sätt ruckade genast igång planer på att undersöka hur riksdagspolitiker och svensk politik porträtteras i svensk dagspress. För att kunna notera eventuella skillnader i den journalistiska rapporteringen valde jag att göra två nedslag vid två perioder med angränsning till riksdagsval. Valet föll på år 1994, när Moderaterna senast satt vid regeringsmakten men gick ur med förlust kontra år 2010 där de erhöll tillräckligt många röster för att styra en ny mandatperiod. Frågor jag ställde mig var främst hur den svenska journalistiken i praktiken gestaltar svenska riksdagspolitiker? Men även, hur objektiv denna gestaltning är samt vilken makt medierna har på oss medborgare? Jag ringade in en teoretisk ram som innefattar olika manér kring hur politiker skildras i medier, medierad politik, objektivitetsidealet samt ett par teorier som belyser mediernas makt. Med hjälp av en inledande kvantitativ innehållsanalys kombinerat med Van Dijk´s kritiska diskursmodell har jag sedan primärt studerat lexikala element och texternas koherens för att bilda mig en uppfattning kring gestaltningen av politiker. Mitt resultat tyder på att den politiska scenen kavlas ut som ett krigskaos med vinnare och förlorare genom fetstilta rubriker i dagspress.

Place, publisher, year, edition, pages
2011. , 50 p.
Keyword [sv]
Nyhetspress, journalistisk gestaltning, riksdagsval, agenda-setting, dagordningsteorin, skandaljournalistik
National Category
Media and Communications
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-51612OAI: oai:DiVA.org:su-51612DiVA: diva2:385314
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-01-20 Created: 2011-01-11 Last updated: 2011-02-01Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(913 kB)430 downloads
File information
File name FULLTEXT02.pdfFile size 913 kBChecksum SHA-512
fc19e7dc930dd247eda11d0ef1148b4fc68b1ea1052082e7e1b06711e9d3105d725de2dfd9b434ea25ab782ab71069f4abb1def9bc9f22068e5fa483b489bd78
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Journalism, Media and Communication (JMK)
Media and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 443 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 393 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf