Den här uppsatsen handlar om hur Aftonbladets rapportering av Melodifestivalen har sett ut under två specifika årtal, 1996 och 2006. Genomförandet har skett med hjälp av en diskursanalys, komponerad av två huvudsakliga böcker, ”Vägar genom texten” av Lennart Hellspong & Per Ledin samt ”Metoder i kommunikationsvetenskap” där kapitlet av Peter Berglez ligger i fokus. Med utgångspunkt ifrån dessa två besläktade metoder används 6 stycken artiklar från Aftonbladet som behandlar Melodifestivalen, 3 stycken från 1996 och lika många från 2006. Frågeställningarna jag utgått ifrån i uppsatsen är i huvudsak dessa:

• På vilka sätt kan man se en textuell förändring i rapporteringen av Melodifestivalen mellan åren 1996 och 2006 i Aftonbladet?
• Vilka samhälleliga omständigheter kan ha bidragit till en förändring?
• Hur ser förändringarna ut på en djupgående textnivå?

Det mest påtagliga man kan säga om skillnaderna, årtalen emellan, är utan tvekan att närheten i artiklarna har försvunnit. Journalisterna lägger mer fokus på att verkligen tala med de inblandade och få kommentarer från förstahandskällor under 1996 års Melodifestival, medan man under 2006 istället omtalar personer i en större utsträckning och förflyttar sig ifrån själva huvudpersonen. Det tycks finnas ett starkare uppsåt att sälja 2006 istället för att verkligen vara på plats vilket är fallet 1996.

Denna utveckling har flertalet tänkbara förklaringar. En första är det medieklimat som uppstått de senaste åren där konkurrensen har blivit hårdare och aktörer måste ta till mer drastiska strategier för att behålla sin position på marknaden. Den mest betydande faktorn här är rimligtvis Internet och dess enorma expansion under åren runt sekelskiftet. Den nya plattformen uppstod som ett alternativ till den traditionella pressen vilket gjorde konkurrensen om läsarna hårdare och det marknadsmässiga tänkandet mer prioriterat.

Den teknologiska utvecklingen gav då pressen ekonomiska bryderier, då ens marknad plötsligt var hotad. Istället för att som traditionellt fokusera på vad man ansåg vara bra nyheter fokuserade man nu på säljande av nyheter och demografiska mätningar för att se vilka nyheter som på bästa sätt säljs till en passande målgrupp. Nyheter har alltså gått från samhällsinformation till en vara på en marknad, en utveckling som kommer fortgå så länge konkurrensen är hård och marknaden styr vad som klassas som nyheter.