Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Jordbrukspraktik och naturvård i Alvesta kommun: En studie utifrån bondens perspektiv
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
2011 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Jordbrukets roll i det svenska samhället har under 1900-talet skiftat från att ha utgjort ryggraden för försörjning till att bli en marginaliserad verksamhet. Jordbruket har avvecklats i rask takt under 1900-talets senare hälft och idag är endast en liten del av Sveriges befolkning verksamma inom jordbruk. De jordbruk som finns kvar idag tenderar att bli stora och ekonomiskt rationella, ett måste för att kunna konkurrera på en global marknad. Avvecklingen och rationaliseringen av jordbruken har bidragit till att landskap växer igen. Eftersom landskapet har påverkats negativt av jordbrukens avreglering har naturvård fått ett större fokus inom dagens jordbrukspolitik. Ökad styrning gällande naturvård genom införandet av fler regleringar och bidrag ändrar idag naturvårdens innebörd för bonden, eftersom dennes verksamhet sällan erkänns som en viktig del för landskapet.

 

Syftet med uppsatsen har varit att utifrån ett jordbrukarperspektiv analysera dagens jordbrukspraktik och specifikt belysa olika jordbrukares förutsättningar att inom sin verksamhet bedriva naturvårdsarbete, utifrån de riktlinjer och de ersättningar som finns idag. Det går att urskönja en problematik med att försöka förena naturvårdens riktlinjer med dagens jordbrukspraktik eftersom många av dagens jordbruk fokuserar på att uppnå rationella och effektiva arbetssätt inom driften för att på så sätt kunna driva en lönsam verksamhet. Ett sådant företagsmässigt tänk är inte alltid kompatibelt med det arbetssätt som naturvården kräver.

 

Tidigare forskning har visat hur viktig bondens roll och praktik är för naturvården och dess arbete i jordbrukslandskapet. Forskare som Marie Stenseke och Katarina Saltzman efterfrågar ett större perspektiv när det gäller landskaps – och naturvårdsfrågor, det är således inte de enskilda elementen som är viktiga i ett landskap utan helheten och alla de delar som utgör ett landskap och som jordbruket är en del av, det blir därför olyckligt när naturvården försöker reglera landskapet genom skydd och bevaring av särskilda element.

 

En huvudsaklig slutsats för uppsatsen, baserad på de uppgifter som framkommit under intervjuerna, är att den dominerande jordbrukspraktik som kommer finnas kvar i framtiden karaktäriseras av stordrift. Det framkommer även av intervjuerna att de bidrag och ersättning som finns idag för naturvårdsarbete generellt sett inte är tillräckliga för att kompensera för den arbetstid som behöver läggas ner och de uteblivna intäkter som de stora jordbruken idag kan generera. På grund av de stora jordbrukens fördelar avseende lönsamhet så är det troligt att mindre verksamheter i framtiden inte kommer ha möjlighet att konkurrera på samma marknader. De mindre jordbruken kommer därför istället behöva nischa sina verksamheter och naturvård skulle kunna vara en sådan nisch. En fråga som hänger i luften är vem som ska utföra naturvårdsarbete i framtiden. Om man från bevarandemyndigheters sida vill att naturvård ska utföras inom den konventionella jordbrukspraktiken så måste de ersättningar som ges matcha det konventionella jordbrukets lönsamhet. Ett annat möjligt scenario är att endast de mindre och mer ”okonventionella” verksamheterna utför naturvårdsarbete i landskapet. Naturvården är således beroende av jordbrukaren eftersom det är denne som utför naturvårdande arbete i landskapet. En övergripande slutsats är att oavsett vilket scenario som går till mötes så är det viktigt att involvera jordbrukspraktiken i naturvårdens utformning eftersom denne är en viktig del för naturvården i framtiden om landskapen ska kunna hållas öppna.

Place, publisher, year, edition, pages
2011.
Keyword [sv]
Jordbruk, praktik, bonde, naturvård, landskap, makt, specialisering, diversifiering, konkurrens
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-58761OAI: oai:DiVA.org:su-58761DiVA: diva2:422149
Presentation
(Swedish)
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-08-30 Created: 2011-06-10 Last updated: 2011-08-30Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Human Geography

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 77 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf