Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Epistemisk drift: Genbegreppets rörelser i några av forskningens och undervisningens texter i biologi
Stockholm University, Faculty of Science, Department of Mathematics and Science Education.ORCID iD: 0000-0002-1722-249X
2011 (Swedish)Licentiate thesis, comprehensive summary (Other academic)
Abstract [sv]

Det övergripande syftet med denna uppsats är att utveckla förståelsen för relationen mellan den kunskap som tas fram i forskning i biologi och den kunskap som det sedan undervisas om, i kurser på universitetet. Arbetet i denna uppsats är begränsat till den del av forskning och undervisning som är inriktad mot användningen av vetenskapliga begrepp i texter, och vilka innebörder användningarna leder till. Arbetet baseras på två studier.

I den första studien visas att i en enda, mycket använd lärobok i biologi, kan man finna (åtminstone) fem olika innebörder av hur genbegreppet används. Det som är intressant är att dessa olika innebörder kan knytas till framväxten av olika biologiska discipliner. Det kan tyckas självklart när man ser det som resultat, men faktum är att genbegreppet inte framskrivs som kontextberoende. Detta borde i sin tur leda till att förståelsen av genbegreppet försvåras, eftersom betydelsen varierar med sammanhanget och dessutom kan olika innebörder blandas i ett och samma sammanhang. De lärandeproblem som tidigare studier har visat på, kan bland annat ha sin grund i ett innehållsproblem. Det vill säga, innehållet i sig är vagt och otydligt.

I den andra studien baseras analysen på en fallstudie av användningen av genbegreppet i fem vetenskapliga artiklar. Olika innebörder av genbegreppet återfinns på samma sätt som den tidigare studien gjort gällande för en lärobok i biologi.  Men även nya kategorier beskrivs. I läroboken kunde de olika innebörderna knytas till olika subdiscipliner. I de vetenskapliga artiklarna knyts de nya kategorierna snarare till olika kunskapsprojekt. Genen och genbegreppet fyller olika funktioner i relation till forskningsproblemen, frågorna och metoderna. Man kan säga att olika aspekter av genen används i olika kunskapsprojekt. Men kategorierna används inte renodlat. Både de tidigare kategoriserade innebörderna och nya kategorier används. Blandningen föreslås bero på att kunskaper om gener inte försvinner, utan lever vidare och används sida vid sida med nyutvecklad kunskap, vilket leder till att genbegreppet är utsatt för en epistemisk drift.

Transformationen av innehåll mellan forskningstexten och lärobokstexten, diskuteras sedan utifrån resultaten i studie ett och studie 2 i termer av rekontextualisering. När innehållet ”transformeras” till läroboken, finns variationerna av genbegreppet kvar, men inte det vetenskapliga sammanhanget i form av frågor och metoder. De olika sätten att veta om gener förekommer blandat i forskningstexterna, men forskarna föreslås kunna använda sin disciplinbaserade kunskap till att utläsa sambanden. Det kan betyda att det som framstår som luddigt, blandat och oklart för en utomstående, inte är det för en fackman som befinner sig i den aktuella praktiken.

Abstract [en]

The overall aim of this paper is to promote understanding of the relationship between the knowledge produced in research in biology and the knowledge that is then to be taught in courses at the university. The work in this thesis is limited to that part of research and teaching that use of scientific concepts in texts, and what meanings the uses are leading to. The work is based on two studies.

The first study demonstrated that in a single, widely used textbook in Biology, one can find (at least) five different meanings of the gene concept used. What is interesting is that these different meanings can be associated with the emergence of different biological disciplines. It may seem obvious when you see it as a result, but the fact is that the gene concept is not defined as context-dependent. This should in turn lead to that an understanding of the gene concept is made more difficult because the meaning varies with context, and moreover, different meanings are mixed in the same context. The learning problems that earlier studies have shown may in this case be based on a content problem. That is, the content itself is vague and unclear.

The second study is a case study of the use of the gene concept in five scientific papers. Different meanings of the gene concept are to be found in the same way as the first study argues for in a textbook in Biology. But also new categories are described. In the textbook the different meanings were attached to various sub-disciplines. In the scientific articles the new categories are linked to different knowledge projects. The gene and the gene concept perform different functions in relation to research problems, issues and methods. You could say that various aspects of the gene are used in different knowledge projects. But both the previously categorized meanings and new categories are used in a mingle way. The mixture is proposed to occur because the knowledge about genes does not disappear but survives and is used side by side with newly developed knowledge, which leads to a gene concept that is exposed to an epistemic drift.

The transformation of content between research and textbook is then discussed from the results of the study 1 and study 2 in terms of recontextualization. When the content is "transformed" to the textbook, there are variations of the gene concept left, but not the scientific context in terms of questions and methods. The different ways to knowing about genes exist mixed in research texts, but the researchers are proposed to use their discipline-based knowledge to deduce the relationships. This could mean that what appears to be fuzzy, mixed and unclear to an outsider, is not to a specialist who works in the current practice.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, Stockholms universitet , 2011. , 80 p.
Series
Rapporter i matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 3
Keyword [en]
gene, gene concept, biology, content, text book, recontextualization, higher education
Keyword [sv]
gen, genbegreppet, biologi, innehåll, lärobok, rekontextualisering, högre utbildning
National Category
Didactics
Research subject
Science Education
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-59920ISBN: 978-91-9795-161-6 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-59920DiVA: diva2:432852
Presentation
2011-08-23, E376, Arrheniuslaboratorierna, Svante Arrhenius väg 20 C, Stockholm, 13:00 (Swedish)
Opponent
Supervisors
Available from: 2011-09-21 Created: 2011-07-30 Last updated: 2015-09-18Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Flodin, Veronica
By organisation
Department of Mathematics and Science Education
Didactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 391 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf