Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ensam är stark?: En kvantitativ studie av det sociala stödets påverkan på hälsan
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Sociology.
2008 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Uppsatsen behandlar ämnet socialt stöd och hälsa och har som frågeställning "Leder socialt stöd till en bättre hälsa?". Syftet med uppsatsen är att med hjälp av teori, tidigare forskning och regressionsanalyser av data från Levnadsnivåundersökningen 2000 bättre förstå relationen mellan socialt stöd och hälsa. Uppsatsen tar avstamp i en teoretisk beskrivning av nyckelbegrepp inom forskningsområdet, såsom strukturella och funktionella aspekter av socialt stöd men även av viktiga modeller som the direct-effect model och the buffert model som beskriver det sociala stödets direkta och indirekta effekt på hälsan. Vidare presenteras tidigare forskning som kunnat påvisa en korrelation mellan socialt stöd och hälsa. Den teoretiska delen av uppsatsen mynnar ut i en operationalisering av socialt stöd som resulterar i ett antal variabler, såväl strukturella (såsom exempelvis hur ofta man träffar nära vänner) som funktionella (såsom om man har någon nära vän som sällskap) samt hypoteser för hur dessa variabler kan tänkas påverka hälsan. I resultatdelen presenteras univariata och bivariata analyser av variablerna följda av tre olika multivariata regressionsmodeller: en med endast variablerna för socialt stöd, en där en konstanthållning för kön har gjorts och en modell med variablerna för socialt stöd och samtliga fyra kontrollvariabler: ålder, kön, social klass och civilstånd. Analyserna har gjorts i statistikprogrammet SPSS. Resultaten i korthet är följande: Hypotesen om att ju oftare man träffar vänner, desto bättre hälsa, verkar få stöd. Det föreligger inget strikt samband mellan antal vänner och hälsa, att man har vänner är viktigare än hur många och kvalitet verkar således gå före kvantitet vilket även bekräftats i tidigare forskning. De strukturella måtten verkar dessutom ha effekt genom de funktionella måtten. Resultaten för de funktionella måtten visar överlag på en ökning av symptom vid brist på de olika stödfunktionerna. Frågeställningen kan därmed besvaras med att det finns en korrelation mellan socialt stöd och hälsa och att sambanden inte endast kan sägas bero på hur gammal man är, om man är man eller kvinna, vilket civilstånd man har eller vilken social klass man tillhör.

Place, publisher, year, edition, pages
2008.
Keyword [sv]
Socialt stöd, hälsa, nätverk, vänner, the direct-effect model, the buffert model, funktionella mått, strukturella mått.
National Category
Sociology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-60553OAI: oai:DiVA.org:su-60553DiVA: diva2:435906
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Examiners
Available from: 2011-09-06 Created: 2011-08-21 Last updated: 2011-09-06Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Sociology
Sociology

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 112 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf