Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Oro för brott i urban miljö: Trygghetsundersökningar medanknytning till Stockholm
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Criminology.
2006 (Swedish)Report (Refereed)
Abstract [sv]

Syftet med denna licentiatuppsats är att beskriva och analysera oro för brott i en urban miljö, Stockholm, och att undersöka om detta sociala fenomen går att tolka och presentera på ett annat sätt än den dominerande bilden. Materialet har varit 19 trygghetsundersökningar med anknytning till Stockholm. Huvudslutsatserna i uppsatsen kan sammanfattas i följande punkter:

- Oro för brott eller otrygghet är komplexa sociala fenomen som är svåra att enkelt mäta. Därför krävs det att i undersökningar använda sig av en mängd frågor för att kunna gripa orons alla olika aspekter i individens hela livssituation. Genom att endast använda en fråga som indikator på individens oro förminskas individens livsvärld och oron förenklas. Även fast dessa frågor, som det visas i uppsatsen, mäter aspekter av en allmän oro kan de inte enskilt användas som mått på en denna oro. Det krävs istället en betydligt bredare metodologisk ansats där även kvalitativa undersökningar ingår. Emellertid tvingas man ofta p. g. a. undersökningens storlek och syfte att använda sig av endast en eller några frågor som indikatorer för oron för att utsättas för brott. I denna uppsats har också enkla mått på oro för brott konstruerats genom olika index. Här finns en motsättning mellan det tidigare skrivna och indexkonstruktionerna som syftar till att ge enkla mått på hela det komplexa fenomenet oron för att utsättas för brott. Denna motsättning är emellertid svår att komma ifrån när man använder traditionella enkätundersökningar.

- För den stora majoriteten av befolkningen är oron att utsättas för brott en aspekt av vardagen som påverkas av tid, plats och situation. Oron leder här till olika typer av riskreducerande strategier som anpassas till de för tillfället aktuella situationerna. Det påverkar och kan ibland begränsa en individs frihet, men för de flesta tas friheten inte ifrån dem. De planerade aktiviteterna genomförs oftast även om de innehåller moment av oro. Dock finns det en liten grupp för vilken rädslan för brott får betydligt allvarligare konsekvenser. Den påverkar starkt deras vardagliga aktiviteter, exempelvis går man inte ut under kvällstid. Ur ett trygghetsskapande perspektiv är det viktigt att vara medveten om att dessa två grupper finns för att kunna genomföra riktade åtgärder.

- Oron för att utsättas för brott är inte dominerande i människors livsvärld. Dock är det en betydelsefull emotionell och kognitiv aspekt hos människorna i dagens samhälle. Även om den övergripande oron är låg och tryggheten i bostadsområdet är hög hos individen, kan han/hon uppge oro, rädsla eller otrygghet inför vissa situationer eller inför vissa personer. Oro är inte till sin natur en statisk egenskap utan den är en dynamisk upplevelse hos en individ. Detta kan uttryckas som att oron/osäkerheten för att utsättas för brott har blivit till en påtvingad anpassning som en del av den urbana livsstilen. Denna livsstil innehåller också aspekter av en allmän oro i en mängd andra situationer i det vardagliga livet. Att vi idag lever i ett risksamhälle skall vara en av utgångspunkterna när vi studerar oron för brott. Människors oro för att utsättas för brott är en aspekt i detta perspektiv.

- I undersökningarna framkommer också att bostadsområden verkar vara den mest betydelsefulla enheten när vi söker kunskaper om orons och otrygghetens utbredning i staden. Det finns väldigt klara skillnader mellan de olika stadsdelsområdena, mellan stadsdelar och mellan olika bostadsområden i samma stadsdel när det gäller oro för att utsättas för brott. Framförallt är det i områden med en låg ekonomisk och social status som människor uppger en hög oro och otrygghet. Den ekonomiska segregering som finns i staden visar sig också ha konsekvenser för detta område.

- Kvinnor uppger oftast en större oro och otrygghet än män. Oron för brott varierar dock utifrån hur konkreta frågorna är, ju konkretare de ställda frågorna är desto större är skillnaden mellan mäns och kvinnors oro. Kvinnors oro leder ofta till olika typer av problem i vardagslivet, t. ex. mycket omotiverat taxiåkande på kvällstid. En förklaring till kvinnors högre oro har sin grund i den upplevda risken för att utsättas för våldtäkt.

- I uppsatsen framkommer att yngre uppger oftare en större oro och otrygghet än äldre för att utsättas för brott. Detta resultat går tvärtemot den rådande föreställningen inom området. Emellertid stöds denna slutsats av resultaten ifrån flera undersökningar, vilka redovisas i uppsatsen. Att yngre uppger en större oro inför att utsättas för brott beror till stor del på att de genom sin aktiva livsstil exponeras för situationer där brott kan inträffa.

- Vid en genomgång av konsekvenserna av oron för brott går dessa att dela in i tre nivåer. Den grupp som uppger stora konsekvenser får sitt vardagsliv begränsat, medelkonsekvenser innebär olika typer av problem i genomförandet av de planerade kvällsaktiviteterna och små konsekvenser är då individen genomför olika typer av riskreducerande handlingar som inte är till något större problem. Oron för brott kan ses som funktionell när den medför att individen genomför olika typer av enkla brottsförebyggande åtgärder i sitt vardagsliv. Det kan vara allt från en ökad vaksamhet till en rattklyka i bilen. Dessa strategier medför dock inte några större begränsningar av de vardagliga aktiviteterna utan är endast riskreducerande. När oron fungerar funktionellt är den en del av anpassningen till brottsaspekten i risksamhället.

Det perspektiv på ”oro för brott” som växer fram i detta arbete är en avdramatisering av den rådande bilden av ”rädsla för brott”. Perspektivet uppvisar också en stor rationalitet i förhållande till olika slags brottsrisker. Oron för brott blir här en aspekt som ingår i det sociala livet och skall inte ses som en social anomali. Samtidigt ger det också genom sin metodologiska bredd en möjlighet till att ta oron för brott på allvar. Detta kan leda till riktade trygghetsskapande åtgärder i den urbana miljön. Dessa åtgärder har då en förankring i människors livsvärld och är inte endast ett uttryck för symbolisk retorik och praktik. Slutsatsen blir att tryggheten i den urbana miljön också skall hanteras som ett mål i sig.

Place, publisher, year, edition, pages
2006. , 166 p.
National Category
Social Sciences
Research subject
Criminology
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-63574OAI: oai:DiVA.org:su-63574DiVA: diva2:451001
Available from: 2012-01-02 Created: 2011-10-24 Last updated: 2012-01-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(4363 kB)1727 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 4363 kBChecksum SHA-512
9686708b88454475b2c78a4d3e7d99b92999596b10c4c8c2915db50ed51e232390043d3540a4ac48a3043fe7309d02d1e5995bbd9ae78a9d7e7eb97a9d339f92
Type fulltextMimetype application/pdf

By organisation
Department of Criminology
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1727 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 991 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf