I augusti 2010 hölls den första nordiska DIGRA-konferensen i Stockholm. Temat för konferensen var spelarupplevelser och spelarstudier för datorspel; ett tema som valts i linje med det skandinaviska fokuset på användarcentrerad design. Att det fanns ett behov av en nordisk spelforskningskonferens var uppenbart från det stora antal nordiska akademiker som är aktiva inom området. Konferensen attraherade också forskare från hela Skandinavien. DIGRA är en internationell sammanslutning för akademiker i spelforskningsområdet. Den första internationella DIGRA-konferensen organiserades 2003 och attraherade ett brett register av akademiker från hela världen. År 2010 öppnade DIGRA möjligheten att organisera regionala konferenser. Eftersom 2010 års konferens introducerade nordisk spelforskning som ett eget område så är det naturligt att i det sammanhanget reflektera över om den nordiska spelforskningen har någon speciell karaktär, som skiljer sig från spelforskningen globalt. Fick konferensen någon speciell inriktning baserad på det faktum att en riktade sig till nordiska spelforskare, och om det var så, vilka ämnen och metoder karaktäriserar den nordiska spelforskningen? Dessa är frågor vi vill försöka reda ut i vår introduktion.

In August 2010, the first Nordic DiGRA conference was held in Stockholm. The theme of the conference was player experiences and player studies in digital games; a theme very much in line with the Scandinavian tradition of user-centred design. The need for a conference in the field of game research was obvious due to the sheer amount of academics in Scandinavia working in the field of digital games. The conference attracted participants from all over Scandinavia. DiGRA is an international association of scholars within the field of game research. The first international DiGRA conference was organized in 2003 and attracted a broad range of scholars from all over the world. In 2010, DiGRA introduced the regional conference Nordic DiGRA. Introducing a Nordic branch calls out for some reflection regarding the specific characteristics of Nordic game research. Did the conference programme indeed reflect a particular Nordic approach to game research and, if so, what kinds of subject matters or methodologies are characteristic of this approach? These are questions we ask, and try to answer, in this introduction.