Uppsatsen ämnar undersöka hur kvinnliga och manliga gärningsmän porträtteras inom svensk nyhetspress. Syftet är att utifrån 19 artiklar från kvällstidningen Aftonbladet undersöka två medialt uppmärksammade brottsfall, Knutbymordet 2004 och Sturebymordet 2009, i syfte att utröna hur kvinnliga och manliga könsnormer påvisas. Uppsatsen beskriver även vilka likheter och skillnader det går att finna i hur de två förövarna porträtterats.

Artiklarna har studerats utifrån ett genus- samt socialkonstruktivistiskt perspektiv och metodologiskt behandlats utifrån Peter Berglez kritiska diskursanalys. Anledningen till ämnesvalet samt metod beror på mediernas möjlighet till påverkan och förändring av samhället samt dess roll som kunskapsförmedlare. Den mediala skildringen av verkligheten behöver nödvändigtvis inte alltid spegla sanningen vilket innebär att medierna kritiskt bör granska

Resultatdelen är strukturerad efter Berglez schematiska och tematiska struktur vilket även utgör underlaget för analysen. Undersökningen visar på att den kvinnliga förövaren i större utsträckning än den manliga beskrivs utifrån hennes fysiska attribut och tilldelas en offerliknande roll. Vidare påvisar analysen att ett brottsligt beteende går emot normen om kvinnlighet, då en kvinna begår brott bryter hon inte enbart mot lagen, kvinnor riskerar även att bryta mot socialt konstruerade normer vilket gör dessa två oförenliga. Män och manligheten visar dock på ett annorlunda förhållande till kriminalitet då brottsliga handlingar tenderar att stärka den manliga identiteten och genom brottslighet kan den manliga förövaren bevara sitt maktinnehav.

Uppsatsen visar på en konflikt mellan det socialkonstruerade kvinnliga könet och brottslighet.