Syftet för denna uppsats är att analysera två livsstilsmagasins föreställningar av kvinnlighet och framgång och hur de framställs och produceras i såväl text och bild. Våra analysenheter är de två stora livsstilsmagasinen M-magasin och Egoboost. Meningen är att urskilja skillnader och likheter i deras framställning av kvinnlighet och framgång samt även hur de tilltalar sina läsare. Då respektive tidnings chefredaktörer är starka personliga varumärken, analyserar vi även konvergens mellan journalistik, företag och PR. Detta görs för att koppla ihop syftet om framställningen av kvinnlighet och framgång med att utläsa om chefredaktörerna innehar någon påverkan på framställningen. Som grund för studien har vi använt oss av en teoretisk ram som kartlägger hur man identifierar den producerande bilden av genus, vad som anses vara ”kvinnligt” respektive ”manligt”. Vi har utgått från genusforskaren Anja Hirdmans avhandling, ”Tilltalande bilder – genus, sexualitet och publiksyn i Veckorevyn och Fib Aktuellt”. Därtill har teorier om kommersialisering, konvergens och varumärkesbyggnad används. Genomförandet av uppsatsen vilar på en kvalitativ undersökning i form av van Dijks kritiska textanalys och tillhörande bildanalys. Materialet för undersökningen består av de mest relevanta och jämförbara delarna i tre olika nummer av vardera tidning. Resultatet av analysen visar på att de flesta av teorierna som behandlar reproducerandet av den en stereotyp kvinna stämmer in mycket på båda tidningarna. I M-magasin framställs ”kvinnan” vara i stort behov av vägledning gällande mode och skönhet men inte gällande framgång och karriär. I Egoboost å andra sidan framställs inledningsvis kvinnan som självsäker och veta vad hon vill, för att sedan framställas som osäker och i behov av vägledning -både gällande mode och skönhet men även om framgång och karriär. Slutsatsen visar att tilltalssättet ligger till grund för ”den osäkra kvinnan” som skapas i tidningarna. Resultatet visar även på att konvergensen som sker mellan journalistik och PR inte är källkritisk och chefredaktörernas starka personliga varumärke bidrar därmed att tidningen står som avsändare till flera annonsföretag vilket inte problematiseras av tidningarna.