Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Queer in the museum: Methodological reflections on doing queer in museum collections
Stockholm University, Faculty of Humanities, Centre for Fashion Studies.
2010 (English)In: Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet, ISSN 1100-2573, no 3-4, 119-122 p.Article in journal (Refereed) Published
Abstract [sv]

Under sommaren 2008 var Stockholm värd för Euro Pride och på flera ställen i Stockholms museivärld mötte besökare förkortningen "HBT" och ordet queer. Flera museer såsom Dansmuseet, Hallwylska museet, Historiska Museet, Moderna Museet och Nationalmuseum erbjöd queervisningar av sina permanenta samlingar medan exempelvis Armémuseum presenterade en tolkning av deras permanenta utställningar från HBT-perspektiv med hjälp av tillfälligt utplacerade texter och ytterligare andra institutioner, såsom Nationalmuseum, Polismuseet och Nordiska museet anordnade tillfälliga utställningar med HBT eller queer i de egna samlingarna som tema. Utställningen § 1, vars namn hänvisar till det första stycket i förklaringen om de mänskliga rättigheterna, var ett oberoende initiativ som förenade Nobelmuseet, Tekniska museet, Sjöhistoriska museet och Armémuseum på en utställningsyta där varje institution gjort var sin egen utställning som på olika sätt anknöt till HBT-historia eller allmänna reflektioner kring konstruktion av normer.

Artikelförfattarens samlade intryck är dock att museernas aktiviteter inte uppnådde en normkritisk analys utan tenderade att befatta sig med perspektivet på ett relativt ytligt plan. Respektive museums egen roll i att producera och upprätthålla normer har fortfarande inte behandlats seriöst av dessa institutioner och riktlinjer som gäller museernas verksamheter har heller inte utvärderats i relation till normer när det gäller sexualiteter.  

Artikeln är en kritisk diskussion om olika metodologiska aspekter av att använda sig av queer som ett perspektiv för att tolka och ställa ut museisamlingar. Två utställningar med HBT/queer perspektiv som visades i Stockholm under Euro Pride 2008 är fokus för artikelns analys. Nordiska museets fotoutställning "Visa dig!" visade bilder med heteronormativa och icke-normativa par ur museets stora samling av fotografier. "Queer. Begär, makt och identitet” var en utställning på Nationalmuseum som visade ett urval verk ur de permanenta samlingarna och diskuterade representationer av kön, samkönad lust och sexuell identitet. Artikelförfattaren var själv curator för denna utställning och bidrar därmed med personliga reflektioner kring de metodologiska utmaningar det innebär att omsätta ett abstrakt queerperspektiv i museal praktik.

Exempelvis kan det finnas hundratals föremål med stor potential för queer tolkning eller med stark koppling till HBT-samhället gömda i ett enskilt museums samlingar utan att de går att hitta på grund av att kunskapsinsamlingen kring de samlade föremålen varit inriktad på till exempel kategorier som material, upphovsperson, proveniens. Samtidigt skulle införandet av queer tolkningar och HBT–berättelser i museernas klassificeringssystem inte var en tillfredsställande lösning eftersom det väcker frågor om hur och i vilka syften den insamlade kunskapen skulle kunna användas. Att införa queer som en kategori i en databas skulle dessutom gå emot hela begreppets innebörd. Att söka efter queer närvaro i en museisamling är alltså en metodologisk utmaning och artikeln diskuterar behovet av närmare undersökningar av hur museer samlar in föremål.

Betydelsen av att tänka om själva idén om vad ett arkiv kan vara blir särskilt viktig när queer historia skrivs, vilket flera forskare inom queer studies diskuterar sedan några år. För att kunna berätta nya typer av historier behöver forskare och museer vända sig till andra typer av källor till information. Judith Halberstam pekar bland annat ut material som kan tyckas trivialt eller efemärt. Artikeln för fram att behovet av att upprätta alternativa arkiv inte kan överlåtas till offentliga institutioner, utan här behöver olika typer av HBT-grupper och queeraktivister också vara aktiva.

Museer med ambitioner att vara queer måste titta på sin roll som institutioner, som producenter av makt och normativ mening. Museerna skulle kunna underlätta produktionen av queer tolkningar av deras samlingar genom innovativa utställningsidéer, nyskapande forskning och genom att uppmuntra oväntade och subversiva evenemang att ta plats i de egna lokalerna.

Place, publisher, year, edition, pages
2010. no 3-4, 119-122 p.
National Category
Art History Gender Studies
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-71389OAI: oai:DiVA.org:su-71389DiVA: diva2:484765
Available from: 2012-01-27 Created: 2012-01-27 Last updated: 2017-12-08Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Steorn, Patrik
By organisation
Centre for Fashion Studies
In the same journal
Lambda Nordica: Tidskrift om homosexualitet
Art HistoryGender Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 499 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf