Denna uppsats kretsar kring en fallstudie av en konflikt, rörande planerad förtätning av skogsområdet Bagarmossenskogen mellan stadsdelarna Bagarmossen och Skarpnäck i Stockholm. Syftet är att undersöka hur och varför konflikten uppstått och hur den har hanterats med hjälp av medborgardialog, för att kunna dra slutsatser kring hur processen skulle kunna utvecklas för att undvika liknande konflikter i framtiden. Studien knyter an till en teoretisk diskussion om kommunikativ planering och deliberativ demokrati, samt om förtätningens godtagbarhet. Resultaten visar att konflikten uppstått bland annat på grund av otillräcklig hänsyn till planhistoriska faktorer och på grund av otillräcklig respons på medborgarnas kritik, samt att planeringsprocessen skulle vinna större legitimitet om medborgardialoger fördes kring en hel stadsdel, frikopplade från enskilda planprojekt.