Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Den ideala politiska utfrågaren: En studie i hur politiska journalister uppfattar sin yrkesutövning
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Media Studies.
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Media Studies.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Den här studien handlar om politisk journalistik. Syftet är att undersöka hur svenska politiska utfrågande journalisters föreställningar kring den egna yrkesutövningens ideal ser ut. Frågeställningarna rör tre ämnen som sedan följer med till resultatredovisning, analys och slutsatser. Till en början handlar det om makthavarintervjun, varför den är viktig och hur den utförs på bästa sätt. Därefter handlar det om objektivitet, integritet och oberoende - vad journalisterna själva har för inställning. Här tar vi upp relationen till politiker samt vilken roll ens bakgrund spelar. Även huruvida man bör ”varudeklarera” sig och om det är accepterat att vara öppen med sin politiska åsikt tas upp. Till sist handlar det om den politiska utfrågaren som person. Vilka egenskaper och erfarenheter krävs? Genomgående för alla tre utgångspunkterna är skillnaden mellan verklighet och ideal. Hur ser det ut i verkligheten och hur borde det se ut? I kapitlet “Bakgrund” tar vi upp makthavarintervjuns historia och olika journalistiska profiler. Uppsatsens ämne är relativt outforskat men några relaterade forskningsståndpunkter tas upp under “Tidigare forskning”. Den teori vi utgår från är demokratiteori samt teori om yrkesutövningen där bland annat konsekvensneutralitet och teorin om det sociala ansvaret tas upp. Både teori om public service-medier och kommersiella medier presenteras. Det empiriska material vi använt oss av är våra egna intervjuer med tolv framstående svenska politiska journalister. Intervjupersonerna har valts ut för att de har en unik insyn, position och kunskap angående uppsatsens frågeställningar. När det kommer till uppsatsens urval hade tillgången till nyckelpersoner inom den journalistiska eliten en avgörande betydelse. Gällande metod har vi använt oss av en fallstudiedesign i vårt forskningsarbete. Inom ramen för den har uppsatsens datainsamling baserats på kvalitativa intervjuer. Vi specificerar också problem med kvalitativa intervjuer och motiverar varför det i vårt fall är relevant och försvarbart att använda sig av den valda metoden. Här går vi också in närmare på det speciella med att göra så kallade “elitintervjuer”. Resultatredovisningen delas in i ovan nämnda kapitel, där intervjupersonerna citeras och intervjuerna analyseras och ställs mot varandra. Även om respondenternas åsikter går isär finns det mycket man kan generalisera kring och som har hjälpt oss att få en bild av den ideala politiska utfrågaren. I avsnittet “Resultat” kommer vi först in på intervjun, som tycks vara viktig för det offentliga samtalet. De flesta tycker att “Ekots lördagsintervju” är en föredömlig typ av intervju. Den som intervjuar strävar efter att hitta svagheter i makthavarens resonemang och bemöta dessa. När det gäller integritet och oberoende har respondenterna olika ståndpunkter och gränser. Här tas till exempel Hillevi Engströms och Karin Hübinettes relation upp samt Gustav Fridolins omdiskuterade förflyttningar mellan uppdraget som politiker och reporter. När det kommer till journalisten som person konstateras att kön i vissa fall har betydelse och att ålder inte är viktigt utan snarare kunskapen och erfarenheten som i vissa fall kommer med ålder, men inte alltid måste göra det. Man bör som politiskt utfrågande journalist ha ett stort intresse för samhällsfrågor, vara påläst, kunnig och nyfiken. Man ska inte sträva efter att vara omtyckt. Vilken roll “programledaren” eller utfrågaren bör ha finns det delade meningar om. Vi kommer också in på att yrket till viss del påverkar journalistens privatliv eftersom man ibland måste ”leva som man lär”. Man ska också kunna hantera stora mängder information.

 

 

 

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 50 p.
Keyword [sv]
Journalistiska ideal, politiska journalister, makthavarintervjuer
National Category
Media and Communications
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-77626OAI: oai:DiVA.org:su-77626DiVA: diva2:534456
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2012-07-05 Created: 2012-06-17 Last updated: 2012-07-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Media Studies
Media and Communications

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 108 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf