Syftet med denna studie är att undersöka Sko klosters medeltida gårdar utifrån deras driftsformer – huvudgårdsdrift och landbodrift. Detta görs i två teman: i tema 1 görs en morfogenetisk analys av bebyggelsestrukturen med trestegsmodellen som bas, och i tema 2 görs en analys av bördighet på gårdarnas mark genom en jordartskartanalys. Undersökningen genomförs med källmaterial som utgår ifrån Sko klosters jordebok från 1302 där driftsformen redovisas. Det empiriska källmaterialet har varit historiska kartor från Lantmäteriet och jordartskartor från SGUs kartgenerator. Tema 1 visar att trestegsmodellen med framgång kan appliceras på Sko klosters gårdar i Uppland. Tema 2 pekar på att markens jordart och bördighet varit en stor påverkan på valet av driftsform i medeltiden. De två temana ger en fördjupad bild av hur driftsformerna kan tydas i det tidiga kartmaterialet och varför olika driftsformer existerat på olika platser.