Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Identity construction of refugee children: An ethnographic study from an intersectional perspective
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
2013 (English)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year)), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesisAlternative title
Flyktingbarns identitetskonstruktion : En etnografisk studie ur ett intersektionellt perspektiv (Swedish)
Abstract [en]

Around the world many people are affected by war, persecution, rebellion, famine, etc. and are therefore forced to move and start a new life elsewhere under new conditions. The struggle for survival is one of the factors that force children to escape. Being forced into emigration and immigration is evident in people's lives and affect how their identities are constructed.

My study is focused on how refugee young people are constructing their identities in the complex context in which they live. The intersectional perspective – maintaining that power relations are created and recreated in interaction with factors such as gender, age, ethnicity and location – is the basis for my study. I have tried to understand how these factors affect refugee youth identity construction.

In order to answer my questions and get an idea of whether the refugee youth identity constructions constitute a transition to better opportunities or creating identification problems, I have conducted an ethnographic study in a multicultural school in a suburb in Stockholm. The selected group of study consisted of six refugee young people between 14 and 19 years of age who attend a so-called preparatory class. All of them live with their families and they all have been living in Sweden for less than one year. I have focused on six thematic categories: background, gender, and ethnicity, social network, future and positioning.

My choice of perspective on identity constructions is based on the premise that people are constantly looking for social recognition. When meeting other persons they are positioning themselves in different ways, by testing limits and facing the consequences, thereby constructing their identities. Exercise of power and powerlessness are expressed in different ways in their daily lives in which they are seeking their positions in a restricted social network.

The result of my study shows that the informants are located in a field of tension between the quest for liberation and identification problems in the paradoxical context that they are in. The dilemma, on the one hand their wish to maintain their ethnic identity and on the other hand to question it, is expressed in their relation to “Swedishness” and the Swedish language. The informants are also using different strategies when they try to construct and maintain their gender identities. Their life chances vary depending on the options available. My informants did actually create an immigrant identity that stands as an antithesis of being Swedish. They all agree that they are striving for self-realization and a brighter future, a future that not least could render them some symbolic capital. But the path towards such goals does not seem to be an easy task.

Abstract [sv]

Ute i världen drabbas många människor av krig, förföljelse, uppror, svält m.m. och tvingas därför att flytta och starta ett nytt liv någon annanstans under nya villkor. Kampen för överlevnad är en av de faktorer som tvingar barn till flykt. Att tvingas till utvandring och invandring sätter spår i människors liv och påverkar hur deras identiteter konstrueras.

Min studie tar sin utgångspunkt i hur flyktingungdomar konstruerar sina identiteter i den komplexa kontext som de befinner sig i. Det intersektionella perspektivet – som går ut på att maktrelationer skapas och omskapas i samspelet med faktorer såsom kön, ålder, etnicitet och plats – ligger till grund för min studie. Jag har försökt förstå hur dessa faktorer påverkar flyktingungdomarnas identitetskonstruktioner.

För att besvara mina frågeställningar och få en uppfattning om huruvida flyktingungdomars identitets­konstruktioner utgör en övergång till bättre möjligheter eller skapar identifika­tionsproblem har jag genomfört en etnografisk studie i en mångkulturell skola i en av Stockholms förorter. Urvalsgruppen bestod av sex flyktingungdomar mellan 14 och 19 år som går i en så kallad förberedelseklass. Alla bor med sina familjer och alla har vistats i Sverige i mindre än ett år. Jag har utgått från sex tematiska kategorier: bakgrund, kön, etnicitet, nätverk, framtid och positionering.

I mitt val av perspektiv på identitetskonstruktioner är utgångspunkten att människor ständigt söker socialt erkännande. I mötet med de andra positionerar de sig på olika sätt genom att testa gränser och möta konsekvenser, därigenom konstruerar de sina identiteter. Maktutövning och maktlöshet uttrycks på olika sätt i deras vardag där de söker sina platser i ett begränsat nätverk.

Resultatet visar att informanterna befinner sig i ett spänningsfält mellan å ena sidan strävan efter bättre möjligheter och å andra sidan identifikationsproblem i den paradoxala kontext som de befinner sig i. Dilemmat med att å ena sidan vilja vidmakthålla sin etniska identitet och å andra sidan ifrågasätta den uttrycks i förhållandet till svenskhet och till det svenska språket. Informanterna använder sig också av olika strategier för att iscensätta och upprätthålla sina könsidentiteter. Deras livschanser varierar beroende på vilka möjligheter som erbjuds. Ungdomarna har konstruerat en invandraridentitet som står som motpol till svenskhet. De var alla eniga om att de strävar efter självförverkligande och en ljusare framtid, en framtid som inte minst kan skänka dem symboliskt kapital, men vägen dit tycks inte enkel.

Place, publisher, year, edition, pages
2013. , 86 p.
Keyword [en]
Intersectional perspective, recognition, positioning, identity, postmodern perspective
Keyword [sv]
Intersektionellt perspektiv, erkännande, positionering, dentitet, postmodernt perspektiv
National Category
Educational Sciences
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-87365OAI: oai:DiVA.org:su-87365DiVA: diva2:602997
Educational program
Språkkonsultprogrammet
Presentation
(Swedish)
Uppsok
Humanities, Theology
Supervisors
Examiners
Available from: 2013-02-15 Created: 2013-02-04 Last updated: 2013-02-15Bibliographically approved

Open Access in DiVA

fulltext(1348 kB)595 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 1348 kBChecksum SHA-512
cd8854c35f4064df413b7bd8e3640d6fd16e50aaa4077c4988811c11dd1affbe0011f94a8ee139cfbc73ca3492a3d32f14282f66a7a1cc9ac2b4ae474912f529
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Gadban, Hanna
By organisation
Department of Education
Educational Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 595 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 588 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf