I samband med att Caster Semenya vinner guld i 800-metersfinalen i friidrotts-VM i Berlin 2009, avslöjas det att hon ska könstestas. Debatten om anledningarna till detta får stor uppmärksamhet i medierna och det ryktas om att hon kan förlora guldet. Tre månader senare är testet genomfört, resultaten hemligstämplas då och Caster Semenya får behålla sitt guld.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kön och genus konstrueras och framställs via rapporteringen i sportjournalistiken utifrån detta fall. Till grund för undersökningen ligger Dagens Nyheters och Expressens rapportering kring händelsen, utifrån tre tematiska nedslag i tid. Vi vill undersöka hur frågan om Semenyas könstillhörighet framställts i respektive tidning samt undersöka om rapporteringen skiljer sig åt mellan tidningarna. Slutligen vill vi se vilka strukturer och föreställningar som kan finnas i sportjournalistiken och hur de i så fall påverkar rapporteringen. Våra teoretiska utgångspunkter är performativt genus, representation och tabloidisering. Performativt genus och representation har vi använt oss av för att kunna följa framställningen av hennes könstillhörighet och tabloidisering för att kunna säga något om huruvida det finns några likheter och/eller skillnader mellan Dagens Nyheters och Expressens framställningar. Utifrån en tematisk innehållsanalys studerar vi två artiklar i varje tematiskt nedslag. Den metodologiska tillämpningen innefattar även studiet av bilder och artiklarnas visuella helhetsintryck.

Semenya blir hårt åtgången i rapporteringen i båda tidningarna. Hon utpekas initialt som man och ställs då också mot den manliga normen. De drag hos henne som anses manliga lyfts fram. I nästa steg framställs hon återigen som kvinna, med dock inte till hundra procent, då det framkommit att hon kan bära spår av både manligt och kvinnligt könsorgan. Detta leder rapporteringen in på en intim framställning av hennes inre könsdelar. Slutligen offentliggörs att Semenya får behålla sitt guld och resultaten från könstestet hemlighålls. Nu byter tidningarna tongång helt, de tar Semenya i försvar och det binära könssamhället kritiseras. Semenya blir i rapporteringen nu degraderad till en kränkt flicka. Hon har alltså under dessa månader genomgått en identitetsresa i medierna. Sportjournalistiken förmedlar, då varken hennes kön eller genus går att definiera, att hon blir svårplacerad i en till synes oproblematisk uppdelning mellan män och kvinnor i sporten. Skillnaderna mellan tidningarna ligger främst i vinklingen av händelsen. Tolkningsramen är något snävare i Expressen än i Dagens Nyheter.