1880-talet var ett dynamiskt årtionde en tid i rörelse. En genomgripande omvälvningsprocess från agrarsamhälle till industriland påverkade det svenska samhället på alla plan. Framtidstro och optimism vibrerade. Tekniska innovationer som telefon, elektricitet och järnvägar vidgade vyerna och knöt nya band, medan uppfinningen av dynamiten bidrog till en gryende revolutionär terrorism. Sociala rörelser satte starka krafter i jäsning. Grunden lades för det moderna Sverige, nya institutioner, normer och vanor tog form, kontrollsystem byggdes upp. Nya kvinnoroller formades. Individen trädde fram, identitet blev viktigt. Känn dig själv, manade Arthur Hazelius på Nordiska museet. Men spåren av Fattigsverige fanns kvar, massemigrationen till Nordamerika kulminerade. I tider av förändring aktualiseras det förflutna. Framstegstankar gjorde historisk forskning till något ideologiskt värdefullt och historiesyn diskuterades ivrigt. Vems historia skulle skrivas kungarnas eller folkets? Författare skrev folklig kulturhistoria; Sverige fick en av sina första humanistprofessorer i ämnet. Ett kulturhistoriskt perspektiv är också det som förenar författarna till Individer i rörelse i beskrivningen av detta eruptiva decennium. De söker ledtrådar till dolda sammanhang med hjälp av de spår som terrorister, hyresvärdinnor, kvinnliga frälsningssoldater och andra lämnat efter sig.