Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Brasilianska kvinnors syn på genus och makt: En postfeministisk analysAv:
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Economic History.
2012 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor), 10 credits / 15 HE creditsStudent thesis
Abstract [sv]

Denna uppsats bygger på djupintervjuer med tio unga kvinnor från Rio de Janeiro, Campinas och Ubatuba, genomförda under ett fältarbete perioden april- maj 2012 för att se i vilken månden postfeministiska teorin även har räckvidd för det Brasilianska samhället. Den tidigareforskningen har mestadels utgått från det västerländska samhället. Den empiriskaundersökningen i denna uppsats visar att postfeminism har stor bäring också i detsammanhang som undersökts i Brasilien. Vilket skulle kunna tyda på att genusstrukturer imångt och mycket är ett globalt fenomen.Postfeminism menar att samhället är starkt präglat av neoliberala värderingar med ett stortfokus på kvinnans utseende som maktmedel. Postfeminism är som namnet antyder enidéströmning som positionerar sig som ett "efter", till tidiga feminismer. Postfeminismenidentifierar en attityd i dagens samhälle där feminism ses som en idéströmning som behövdeshistoriskt, men som idag spelat ut sin roll och blivit så självklar att den ej längre behövs.Under min fältstudie i Brasilien identifierade jag ett antal kvinnliga roller, feminiteter, somupplevdes stå till buds för de unga kvinnor jag intervjuade. Jag fann det extra intressant medde motsägelser som uttrycktes gällande en populär och återkommande roll, den så kallade"Patricinhan". Detta var en roll som av alla respondenterna beskrevs som icke önskvärd fördem själva, men samtidigt då det innebar ett fokus på kläder, pengar och män så uttryckte detatt andra fann den åtråvärd och fann att den gav hög status. En annan central och oftaåterkommande roll var den som "superkvinna" vilket beskrevs som den högpresterandevackra kvinnan som kunde ta hand om karriär, familj och var kulturellt intresserad.Uppsatsen är baserad på en kvalitativ studie bestående tio intervjuer som gjordes på plats iBrasilien under våren 2012. Resultatet analyseras utifrån ett social-konstruktivistisktperspektiv. Min uppsats påvisar att de värderingar som anses vara typiska för detpostfeministiska samhället som har utgått ifrån väst kan ses vara globala, även dessavärderingars specifika uttryck skiljer sig mellan olika platser, liksom mellan olika grupper, dåalla feminiteter inte är öppna för alla utan hänger samman med klass och etnicitet.

Place, publisher, year, edition, pages
2012. , 39 p.
Keyword [sv]
Postfeminism, Angela McRobbie, Genus, Judith Butler, postfeminism, social konstruktivism
National Category
Economic History
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-89452OAI: oai:DiVA.org:su-89452DiVA: diva2:618015
Uppsok
Social and Behavioural Science, Law
Supervisors
Available from: 2013-04-25 Created: 2013-04-25 Last updated: 2013-04-25Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

By organisation
Department of Economic History
Economic History

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
Total: 100 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf