Denna uppsats undersöker om, och hur, svensk dagspress gör skillnad i framställningen av manliga respektive kvinnliga mördare. Vi har tittat på två mycket snarliga mordfall där det i ena fallet rör sig om en kvinnlig gärningsman och i det andra en manlig gärningsman. De åtta artiklar vi har utgått ifrån i vår analys är hämtade från Aftonbladet, Gefle Dagblad och Nacka Värmdö Posten och publicerade under 2000-talet. Uppsatsen har försökt svara på om det existerar skillnader i porträtteringen av manliga och kvinnliga brottslingar och hur dessa skillnader i så fall ser ut. Vi har också tittat på skillnader mellan lokalpress och rikstäckande kvällspress i framställningen av mördare.

Vi har, utifrån ett genusperspektiv, analyserat artiklarna kvalitativt med hjälp av en textanalytisk modell, speciellt utformad för nyhetstext. Det visade sig finnas både stora skillnader och stora likheter i framställandet av manliga och kvinnliga mördare. Kvinnan framställs till större del i sin roll som mamma och omhändertagare medan mannen framställs som känslokall och logisk i sitt agerande. Manlighet anses förenat med brottslighet och behovet att förklara den manliga mördarens gärningar blir på så sätt inte lika stort och motivet bakom mordet ges inte lika stort utrymme när gärningsmannen är man. När det istället gäller kvinnliga mördare upplevs skribenten som mer benägen att förklara gärningen eftersom kvinnan här är det avvikande.

När vi har tittat på skillnaderna mellan kvälls- och lokalpress så ser vi i våra valda artiklar att kvällspress är i större utsträckning spekulativ och sensationssökande än lokalpressen. Rubrikerna är mer dramatiska och uppmärksamhetssökande i kvällspress, och skribenterna är mer spekulativa i sina beskrivningar av fallen.