Undersökningen syftar till att med kvalitativa forskningsintervjuer besvara frågeställningarna: Hur uppfattar teaterkritikerna sin arbetssituation? Hur har ekonomin förändrat kulturens spelregler? Hur uppfattar teaterkritikerna själva teaterkritikens villkor? Vilken inställning har teaterkritikerna till finkultur respektive populärkultur?

Teoretiska utgångspunkter är Frankfurtskolan och i kontrast till den Birmingskolan med fokus på Antonio Gramscis hegemonibegrepp. Även hermeneutik, den hermeneutiska cirkeln samt opinionsjournalistiken som genre ligger som teoretisk grund.

Uppsatsens metodologiska tillvägagångssätt utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju verksamma teaterkritiker i Stockholmsområdet.

Studieresultatet visar på att det sker en ökad avprofessionalisering inom teaterkritikeryrket. Detta beror främst på en rådande ekonomisk kris inom kulturen samt genusaspekten. Kvinnor är överrepresenterade inom detta fält och männens frånvaro beror på medvetet karriäristiska skäl. Yrkets status har stagnerat. Det är uppenbart att den moderna människan själv vill styra över sin egen tid och tillvaro, vilket möjliggörs i och med digitaliseringens och sociala mediers ökade utbredning i samhället. Detta har gjort teatern omodern och den har svårt att konvergera i takt med den tekniska utvecklingen. Teaterkritikerna upplever en allt högre påfrestning i och med allt mindre utrymme och tid. Samtidigt kan medborgare via sociala medier överta rollen som moderator för det offentliga samtalet och på så sätt konkurrera ut teaterkritikerna, dock utan konstnärlig expertis med en kvalitetssänkning som följd.

Summeringen är att teaterkritiken och opinionsjournalistiken som praxis är hotad och det är avgörande hur kritikerna väljer att förhålla sig professionellt till yrkets nya spelregler.

Handledare: Forsberg Anette (Stockholms Universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier (IMS