Syftet med uppsatsen är att analysera mediebilden av två så kallade hedersmord i svensk storstadspress. Morden skedde 2012 och kallades i tidningarna för Kafémordet respektive Landskronamordet. De frågor som ligger till grund för analysen är; hur konstrueras Kafémordet respektive Landskronamordet diskursivt i svensk storstadspress? Hur representeras hedersproblematiken i artiklarna och genom vilka medel? Vilka skillnader och likheter går att urskilja i rapporteringen kring de båda fallen? Vilken betydelse har offrets kön för mediebilden?

Empirin utgörs av totalt 20 artiklar, 10 om respektive mord som publicerats i Aftonbladet, Expressen, GT, Kvällsposten, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten, Sydsvenskan och Metro. Undersökningen består av två fallstudier som sedan ställs mot varandra i en komparativ analys. Metoden jag använder är Teun A. van Dijks kritiska diskursanalys.

De teoretiska utgångspunkterna för uppsatsen utgörs av teori kring hedersbegreppet, hedersbrott, brottsjournalistik och vad som kännetecknar ett idealoffer.

Resultaten visar tydligt att de journalistiska ramarna formar representationen av de båda morden genom att journalisterna ständigt trycker på de uppseendeväckande detaljerna och hur det hela tiden skapas distans till brottet och förövarna. Dessa ramar gör också att de båda fallen framställs på olika sätt och då i synnerhet när det gäller mordoffrets kön och hur det påverkar mediebilden. Det blir tydligt hur journalisterna prioriterar de unga kvinnorna som offer trots att mordoffret i ena fallet är en ung man. Könsaspekten påverkar också om tidningarna definierar morden som hedersrelaterade eller inte.

Rådande föreställningar kring heder gör att begreppet förknippas med mord och förtyck av kvinnor så när mordoffret är en man passar det inte in i mönstret. Det är lättare att sätta de inblandade kvinnorna som offer för hedersvåld eftersom de bekräftar den rådande uppfattningen. Det blir särskilt tydligt då journalisterna drar paralleller till hedersmorden på Pela Atroshi och Fadime Sahindal.

Det framgår tydligt att båda offren har huggits ihjäl med kraftigt våld och därtill skändande inslag. Släkt och familj figurer i båda utredningarna och flera aktörer vittnar om att hedersnormer är gällande i familjerna. Aktörer med erfarenhet om hedersproblematik är övertygade om att båda morden handlar om heder. Trots detta väljer journalisterna att driva hedersmotivet hårdare i Landskronamordet, eftersom det är en kvinna som mördats.