Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
SAM-tal om bedömning och matematikkunnighet: En studie av lärares tankestilar
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
2013 (Swedish)Licentiate thesis, monograph (Other academic)Alternative title
Conversations on assessment and mathematical knowing : A study of teachers’ thought styles (English)
Abstract [sv]

Inom ramen för svensk grundskola har enskilda lärare varit betrodda med en högre grad av autonomi än lärare i många andra europeiska länder. Exempelvis har lärare givits ett stort ansvar att bedöma och betygssätta elevers kunskaper. Hur lärares bedömningar går till eller hur dessa bedömningar speglar en elevs kunskap framstår inte alltid tydligt för elever. Som en följd av att svenska elevers resultat i t.ex. matematik sjunkit i internationella kunskapsmätningar, har utvärdering av skolor, lärare och elevernas prestationer ökat – därmed har lärares bedömningsarbete fått mer uppmärksamhet i den skolpolitiska debatten, i såväl partipolitik som media. Utifrån de sjunkande resultaten har flera omfattande reformer inom skolan trätt i kraft sedan juli 2011. Som exempel på dessa reformer kan nämnas en ny skollag, en reviderad läroplan för grundskolan, samt nya föreskrifter för kunskapskrav för grundskolans ämnen med ny betygsskala vilka alla är styrande för lärares undervisning och bedömning av elevers kunskaper fr.o.m. årskurs 1 t.o.m. årskurs 9. Studien beskriver och analyserar svenska matematiklärares tankestilar om bedömning och matematikkunnighet. Det teoretiska ramverk som använts är relaterat till Flecks begrepp tankekollektiv och tankestil. För att studera lärares professionella samtal om bedömning och matematikkunnighet genomfördes semistrukturerade, materialbaserade fokusgruppsintervjuer. Materialet var elevers arbete, t.ex. prov- och matematikuppgifter. Fokusgruppsintervjuerna var sekventiella, dvs. inför respektive intervju användes föregående intervjus utskrift som underlag vid planering av nya frågor. Två fokusgrupper med matematiklärare i årskurs 4-6 från två skolor intervjuades sammanlagt vid åtta tillfällen under ett år. Detta betyder att det genomfördes fyra intervjuer på respektive skola. Intervjuerna ljudinspelades och transkriberades. Lärarna från de två skolorna hade olika förutsättningar i sitt arbete. På en av skolorna fanns redan et fungerande ämneslärarlag – lärarna träffades och samverkade återkommande varje vecka för att planera och diskutera matematik. På den andra skolan hade lärarna endast kommit samman för att delta i fokusgruppsintervjuerna. Resultaten visar att även om respektive lärargrupp hade olika förutsättningar, så kan grupperna ändå betraktas som ett tankekollektiv. Resultaten visar också att två övergripande tankestilar har urskilts: bedömning som borde göras kontinuerligt och matematikkunnighet är när du kan visa och redogöra för ditt resonemang. I återkommande kollegiala samtal kan tankestilen om bedömning och matematikkunnighet synliggöras. I samtalet finns möjlighet att utmana rådande traditioner genom att formulera och omformulera den kunskap och erfarenhet som redan finns för att bygga vidare på ny. Samtalen ger även möjlighet till att problematisera och utveckla lärarnas professionella språk samt visualisera lärarnas bedömningsarbete, vilket bidrar till att utveckla matematikundervisningen.

Abstract [en]

Individual teachers have been trusted with a higher degree of autonomy within the Swedish compulsory school than teachers in many other European countries. For example, teachers have been given the responsibility to assess and grade students’ knowledge. However, how teachers’ assessments reflect students’ knowledge is not always clear to students. As a result of that the Swedish students’ performance have declined in international knowledge measurements such as PIRLS, TIMSS and PISA, evaluation of schools, teachers and students’ performance has increased. Thus, teachers’ assessment work has received much attention in the debate on education policy as well as in media. This thesis describes and analyses Swedish mathematics teachers’ thought styles on assessment and mathematical knowing. The theoretical framework that was used is related to Fleck’s concepts thought style and thought collective. In order to study teachers’ conversations on assessment, semi structured material-based focus group interviews were carried out. The material was students’ work, e.g. test items. Selection was limited to certified mathematics teachers in Swedish compulsory school, year 4-6. The interviews were sequential, i.e. the transcription from the previous interview was used as basic data when planning the next interview. Two focus groups from two schools were interviewed on eight occasions during one year, four times with each school. The interviews were audio recorded and subsequently transcribed. The conditions for the two groups were different. At one school the teachers already met and interacted every week to plan and discuss mathematics. At the other, the teachers only came together when starting to participate in these focus group interviews. The results show that even though the two teacher groups had different conditions, they can be seen as one thought collective. Moreover, the results show the emergence of two thought styles: assessment should be done continuously and students should be able to show and argue for their reasoning. It is argued that when teachers interact in conversations the thought style on assessment becomes more conscious. Also these conversations offer a possibility to problematize and develop teachers’ professional language and visualize the assessment and teaching practice, all of which improves their development in mathematical pedagogy. The results emphasize the importance of organizing and structuring collegial conversations. This issue needs to be addressed at the school management level.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Institutionen för pedagogik och didaktik, Stockholms universitet , 2013. , 135 p.
Keyword [en]
thought collective, thought style, formative assessment, assessment for learning, mathematical knowing, professional development
Keyword [sv]
tankekollektiv, tankestil, formativ bedömning, matematikkunnighet, kollegialt lärande
National Category
Pedagogy Didactics
Research subject
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-93691ISBN: 978-91-7447-749-8 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-93691DiVA: diva2:647986
Presentation
2013-10-04, 13:00
Opponent
Supervisors
Available from: 2013-09-25 Created: 2013-09-13 Last updated: 2013-11-26Bibliographically approved

Open Access in DiVA

Fulltext(19311 kB)1130 downloads
File information
File name FULLTEXT01.pdfFile size 19311 kBChecksum SHA-512
ba23dd83fb79b162fdbf9de64ba86957ce82eaa2e1b247a6f45a41fc1ea7433939950ce57717a423aa03e3e3fdfa3a46689190237fd2e45cb411176df33c8ce0
Type fulltextMimetype application/pdf

Search in DiVA

By author/editor
Wettergren, Sanna
By organisation
Department of Education
PedagogyDidactics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
Total: 1130 downloads
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 1931 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf