Reconstructing the paleoglaciation of the Tibetan Plateau is critical to understanding linkages between regional climate changes and global climate changes. This work focuses on the paleoglaciology of the Shaluli Shan Mountain area in the southeastern Tibetan Plateau. Multiple approaches, including geomorphological mapping, field assessment, cosmogenic nuclide exposure dating, and numerical glacier modeling are employed to reconstruct the extent, timing, erosion patterns, basal thermal regime, and ice dynamic of past glaciation of the Shaluli Shan. Detailed geomorphological mapping and analysis provide evidence for multiple past glaciations involving valley glaciers and small ice fields in the high mountains and ice caps on low-relief plateaus at intermediate elevations. Ice cap glaciation on the low-relief Haizishan Plateau produced glacial landforms in a zonal pattern, suggesting that the Haizishan paleo-ice cap had a complex basal thermal regime. ¹⁰Be exposure ages for glacial erratics and till depth profiles constrain three major glaciations in the Shaluli Shan: pre global Last Glacial Maximum (gLGM) (with minimum ages at 102.3 ± 10.0 – 183.6 ± 17.0 ka), gLGM (21.6 ± 2.0 ka), and Late Glacial (13.0 ± 1.2 – 17.1 ± 1.6 ka) . Extensive glacier expansion in the Shaluli Shan during Marine Isotope Stage (MIS) 6 and gLGM, and the lack of evidence of glaciation during MIS 4 and 3, suggests that the extent and timing of glaciations in the southeastern Tibetan Plateau are synchronized with northern Hemisphere climate changes. The glacial erosion depth constraints based on ¹⁰Be and ²⁶Al concentrations in bedrock, glacial erratics, and till depth profiles indicate a complex glacial erosion pattern during the gLGM and Late Glacial, consistent with the hypothesis of complex basal thermal regime of Haizishan paleo-ice cap. Numerical model simulations of a Haizishan ice cap also predict a complex basal thermal regime and indicate high sensitivity of the ice cap to past temperature.

Rekonstruktioner av Tibetanska platåns paleoglaciologi är av stor vikt för att förstå kopplingen mellan regionala och globala klimatförändringar. Det här arbetet fokuserar på paleoglaciologin i Shaluli Shan-bergen i sydöstra delen av den Tibetanska platån, där syftet har varit att rekonstruera utbredning, ålder, erosions-mönster, subglacial temperatur och isdynamik under tidigare nedisningsperioder i området. De metoder som använts har varit geomorfologisk kartering med hjälp av satellitbilder och höjdmodeller, fältkartering och -provtagning, ytexponerings-datering och numerisk modellering av glaciärer. Den detaljerade geomorfologiska karteringen av nedisningsspår visar att tidigare nedisningar framför allt har förekommit i form av tillväxt av dalglaciärer och små isfält i de höga bergsområdena samt platåisar på flacka platåytor på mellanhöga höjder. De platåisar som har vuxit till på den flacka Haizishan-platån har skapat glaciala landformer med en utbredning som tyder på att Haizishan-isen hade ett komplext mönster av bottentemperatur med både varm- och kallbottnade delar. Kosmogen ytexponerings-datering, baserad på koncentration av ¹⁰Be-isotoper i flyttblock och morän-profiler, visar tre perioder av nedisning i Shaluli Shan: tidig isexpansion med minimi-åldrar på 102.3 ± 10.0 – 183.6 ± 17.0 ka (ka=1000 år före nu), nedisning under det senaste globala glaciala maximat (gLGM) vid 21.6 ± 2.0 ka, samt  en sen fas av tillväxt av glaciärer vid  13.0 ± 1.2 – 17.1 ± 1.6 ka. Utbredd nedisning under perioden 102-184 ka och under gLGM, samt bristen på spår av nedisning under perioden däremellan, tyder på att nedisningen av den sydöstra Tibetanska platån sker i takt med de klimatförändringar och perioder av glaciärtillväxt som förekommit på övriga norra halvklotet under samma tid. Omfattningen av den glaciala erosionen, vilken analyserats med hjälp av koncentrationer av ¹⁰Be- och ²⁶Al-isotoper i berggrund, flyttblock och morän-profiler, tyder på att platåisarna hade ett komplext erosionsmönster under gLGM och den sista delen av nedisningen. Detta stödjer den tidigare slutsatsen om en komplex subglacial temperaturfördelning under den tidigare platåisen på Haizishan. Även numerisk glaciologisk modellering av nedisningen på Haizishan-platån visar på en komplex subglacial temperatur-regim, vilket i sin tur tyder på en hög temperaturkänslighet för tidigare platåisar i området.