Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
När kan och bör placerade barn flytta hem – en oklar balansering mellan återförening och stabilitet i tre olika processer
Stockholm University, Faculty of Law, Department of Law, Stockholm Centre for the Rights of the Child.
2014 (Swedish)In: Barnrätt: en antologi / [ed] Ann-Christin Cederborg, Wiweka Warnling-Nerep, Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014Chapter in book (Other academic)
Abstract [sv]

Att bedöma om förhållandena i ett barns hemmiljö är så dåliga att barnet behöver omhändertas och placeras i familjehem är många gånger mycket svårt. Utöver att prövningen som socialtjänst och domstolar ska göra innefattar svåra bedömningar av risk- och skyddsfaktorer i ett barns liv ingår en komplex balansering mellan rätten för alla att leva sitt liv utan inblandning av myndigheter och barns rätt till skydd från allvarlig utsatthet. På samma sätt som det kan vara svårt att bedöma om ett barn behöver omhändertas och placeras på grund av brister i hemmiljön kan det vara mycket komplext att avgöra när barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar igen.

I enlighet med grundprinciper för den sociala barnavården ska barn som är placerade i familjehem på grund av brister i omsorgen så snart som problemen i hemmiljön upphört flytta hem till sina föräldrar igen. Samtidigt betonas i olika rättsliga dokument – såväl nationella som internationella – även att barn som omhändertagits av olika skäl ska garanteras kontinuitet och stabilitet. Därmed innefattar frågan om när placerade barn kan och bör flytta hem en balansering mellan återförening och stabilitet för barn och det är rättsliga frågor kopplat till detta som står i fokus i detta kapitel.

Frågan om när barn kan och bör flytta hem efter att ha varit familjehemsplacerade kan ur ett rättsligt perspektiv aktualiseras i tre olika måltyper. Först och främst aktualiseras frågan i mål som rör upphörande av vård med stöd av lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (21 §), dvs. bedömningen av om placering i familjehem som föräldrar inte samtyckt till kan upphöra eller ej. Bedömningar av om och när hemflytt är lämpligt står även i fokus i mål om flyttningsförbud (LVU 24 §) samt när det gäller vårdnadsöverflyttning (föräldrabalken, 1949:381 (FB) 6:8). Flyttningsförbud kan meddelas när föräldrar, antingen efter att vård med stöd av LVU upphört eller när placering skett på frivillig väg, vill att deras barn ska flytta hem men en abrupt hemflytt från familjehem bedöms vara skadlig för barnet. När det gäller beslut om överflyttning av vårdnad kan sådant fattas när det anses vara bäst för barnet att bo kvar i familjehemmet och återförening inte ses som lämplig eller möjlig.

Svårigheterna som är förknippade med att bedöma huruvida ett barn kan och bör flytta hem till sina föräldrar, samt den rättsliga komplexiteten i dessa tre måltyper, tydliggörs i ett fall som bland annat prövats av Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) sommaren 2012 gällande upphörande av vård med stöd av LVU. Fallet – HFD 2012 ref. 35 – rör en vid detta avgörande knappt femårig flicka som varit placerad i familjehem med stöd av LVU 2 § sedan hon var ett spädbarn då hon skadades mycket allvarligt i sitt hem. Utöver frågan om placering och upphörande av vård med stöd av LVU har domstolar i samma fall tagit ställning till flyttningsförbud, vårdnadsöverflyttning samt även frågor avseende straffrättsligt ansvar för flickans föräldrar gällande grov misshandel. Fallet, som måste beskrivas som mycket komplext, visar att den rättsliga balanseringen mellan återförening och stabilitet är allt annat än enkel. Med fallet som bakgrund framkommer också hur tätt sammankopplad, men samtidigt dåligt samordnad, frågan om upphörande av vård kan vara till frågor om flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning samt hur olika dessa processer kan falla ut.

Syftet med denna artikel är att ur ett rättsligt perspektiv analysera och diskutera frågan om när barn som varit placerade med stöd av LVU kan och bör flytta hem till sina föräldrar och den däri inneboende balanseringen mellan återförening och stabilitet. Analysen sker mot bakgrund av det ovan nämnda fallet som både illustrerar komplexiteten i denna intressebalansering och visar den rättsliga kopplingen mellan regleringen gällande upphörande av vård, flyttningsförbud och vårdnadsöverflyttning.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Norstedts Juridik AB, 2014.
Keyword [sv]
Barnskydd, socialtjänsten, upphörande av vård, lagstiftning, domstolar
National Category
Law and Society
Research subject
Legal Science
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-101596ISBN: 9789139017813 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-101596DiVA: diva2:704433
Available from: 2014-03-12 Created: 2014-03-12 Last updated: 2017-11-09Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Leviner, Pernilla
By organisation
Stockholm Centre for the Rights of the Child
Law and Society

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 736 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf