Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Practicum as transition
Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
2014 (English)In: ATEE Annual Conference 2014 - Transitions in teacher education and professional identities: Proceedings, ATEE - Association for Teacher Education in Europe , 2014, 37-46 p.Conference paper, Published paper (Refereed)
Abstract [sv]

I vår tidigare forskning har vi hävdat att praktik i lärarutbildningen är både underutvecklad och under- teoretiserad (Mattsson et al., 2011). Denna studie bygger på tidigare internationella samarbetsprojekt som syftar till att förstå utvecklingen av yrkeskunskap under praktik i lärarutbildningen. Begrepp som framkommer i dessa studier som kritiska omfattar "kommunikativa utrymmen "," deliberativa relationer "och" minnesvärda / meningsfulla möten ". För vidare utforskning av dessa begrepp, har vi initierat forskning om trepartssamtal mellan lärarstudenter och deras handledare under praktik. Detta paper rapporter om en studie av trepartssamtal i syfte att förstå: Hur kan det kommunikativa utrymmet omvandlas för att förbättra inlärning av yrkesutövningen? Analysen görs i ramen av Habermas teori om 'kommunikativ handling "(Habermas, 1984, 1987). I fallet med trepartssamtalen, kan vi hävda att de enskilda livsvärldar av de tre aktörer - lärarstudent, lärarutbildare och VFUlärare - möter inte bara varandra utan även systemet med praktik och lärarutbildning, som styr de kommunikativa handlingar / trepartssamtalen. Habermas antyder att det finns en deliberativ potential i den kommunikativa handlingen som leder till social integration och solidaritet. Detta ger oss en öppning för att fästa transformativa förhoppningar till trepartsamtalen som deliberativt tredje utrymme "... där potentialen för en utökad form av lärande och utveckling av ny kunskap är förstärkt" (Gutiérrez 2008, s.152). Analysen är baserad på ett antal (18) autentiska trepartsamtal som har (ljud) spelas in. Transskriberingarna har analyserats genom 'grounded' forskningsmetoder som har avslöjat kritiska fenomen / teman. Analysen visar att det inledande trepartssamtalet inrättats av lärarutbildare som representerar den institutionella organisationen och gör tolkningen av mål och struktur och process som definieras i styrdokumenten. Hon tar ledningen. Även om praktik retorik betonar att trepartssamtalen ägs av studenten, är det lärarutbildare som sätter agendan. Studien väcker en allmän fråga om hur lärarutbildningen kan stödja lärarstudenter i övergången från en nybörjare till en professionell lärare. I fallet med trepartssamtalen, är det viktigt att förstå mekanismerna i samtalen som kommunikativa handlingar och hur det kommunikativa utrymmet skulle kunna stödja studentens övergång. Eftersom studien är en del av ett större internationellt forsknings projekt, kommer den att bidra inte bara till den nationella pedagogiska forskningen på praktik i lärarutbildningen, men det kommer också att bidra till den europeiska dimensionen av samarbete och jämförande forskning där lokala idéer och erfarenheter kan bidra till och utveckla det internationella kollektivet. Practicum som övergången är avgörande i de gemensamma ansträngningarna för att stärka den europeiska utbildningen genom professionella och kompetenta lärare.

Abstract [en]

In our previous research, we have claimed that practicum is both under-developed and under-theorized (Mattsson et al., 2011). This study builds on earlier international collaborative projects aimed at understanding the development of professional practice knowledge during the practicum in teacher education. Notions that emerge in these studies as critical include ‘communicative spaces’, ‘empowering relationships’ and ‘memorable/purposeful encounters’. For further exploration of these concepts, we have initiated research on the mentoring dialogues between student teachers and their supervisors during the practicum. This paper reports on a study of mentoring dialogues with the aim of understanding: How can the communicative space be transformed to enhance the learning of professional practice? The analysis is done in the frame of the Habermasian theory of ‘communicative action’ (Habermas, 1984, 1987). In the case of mentoring dialogues, we could argue that the individual lifeworlds of the three actors – preservice teacher, teacher educator and mentoring teacher – encounter not only each other but also the system of practicum and teacher education, which conditions the communicative actions / mentoring dialogues. Habermas suggests that there is a deliberative potential in the communicative action leading towards social integration and solidarity. This gives us an opening to attach transformative hopes to the mentoring dialogues as empowering third spaces ” … where the potential for an expanded form of learning and the development of new knowledge are heightened” (Gutiérrez 2008, p.152). The analysis is based on a number (18) authentic mentoring dialogues that have been (audio) recorded. Transcripts have been analysed through grounded research methods which have revealed critical phenomena/themes. The analysis indicates that the introductory mentoring dialogue is set up by the teacher educator who represents the institutional organisation and makes the interpretation of the goals and structure and process defined in the steering documents. She takes the lead. Even though the practicum rhetoric emphasizes that the mentoring dialogue is owned by the student, it is the teacher educator who sets the agenda. The study raises a general concern of how teacher education can support student teachers in their transition from a novice to a professional teacher. In the case of mentoring dialogues, it is important to understand the mechanisms of the dialogues as communicative actions and how the communicative space could be scaffolded in order to support the transition. As the study is part of a wider international research endeavor, it will contribute not only to the national educational research on practicum in teacher education but it will also add to the European dimension of collaborative and comparative research where local ideas and experiences can nurture and develop the international collective. Practicum as transition is crucial in the joint effort of strengthening European education through professional and competent teachers.

Place, publisher, year, edition, pages
ATEE - Association for Teacher Education in Europe , 2014. 37-46 p.
Keyword [en]
Mentoring dialogues, practicum, teacher education, professional development
Keyword [sv]
trepartssamtal, VFU, lärarutbildning, professionsutveckling
National Category
Information Systems
Research subject
Information Society
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-122852ISBN: 9789081563987 (print)OAI: oai:DiVA.org:su-122852DiVA: diva2:868511
Conference
ATEE Annual Conference, August 25-27 2014, University of Minho, Braga, Portugal
Available from: 2015-11-11 Created: 2015-11-10 Last updated: 2015-12-02Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Männikkö Barbutiu, Sirkku
By organisation
Department of Computer and Systems Sciences
Information Systems

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

isbn
urn-nbn

Altmetric score

isbn
urn-nbn
Total: 95 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf