Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Temperaturord: lexikal typologi och lexikografi
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Linguistics, General Linguistics.ORCID iD: 0000-0002-9592-5780
2015 (Swedish)In: 13. Konference om Leksikografi i Norden: Abstracts til foredrag, 2015, 7-7 p.Conference paper, Oral presentation with published abstract (Refereed)
Abstract [sv]

Temperatur tillhör våra mest självklara dagliga upplevelser, som vi gärna pratar om. Tänk på alla kalla, svala, kyliga, ljumma, varma och heta dagar som vi avhandlar i samband med det ofarligaste och vanligaste nordiska samtalsämnet, vädret. Ljummet kaffe och ljummen champagne väcker negativa känslor, kalla fötter kan leda till en förkylning, medan en alltför varm panna vittnar om att man redan är sjuk. Vi använder också temperaturbeskrivningar för annat – man förväntar sig inte någon empati av en kall människa; heta kyssar är knappast avsedda för ens barn; vissa klär bättre i varma än i kalla färger. Språk varierar dock kraftigt i fråga om antal temperaturord, vad de betyder och hur de används. Vissa språk skiljer endast på ’varm’ och ’kall’; andra tycks tvärtom ha alldeles för många temperaturord där svenskan klarar sig med ett. Språk varierar också i fråga om temperaturordens grammatik. Många språk har exempelvis inte några temperaturadjektiv alls, utom använder temperaturverb, ungefär som frysa, fast för allting. Slutligen är också språk väldigt olika när det gäller varifrån temperaturorden kommer och i vilka överförda betydelser de används. ’Varm’ och ’het’ kommer ofta från ord som betyder ’eld’ eller ’att brinna’, men ’varm’ på estniska, soe, är besläktad med sauna och kommer ursprungligen från ett ord med betydelsen ’(be)skydd’. Flera afrikanska språk har samma ord för ’varm’ och ’snabb’, ’en kall plånbok’ på japanska syftar på någon som är pank, medan aboriginspråk i Australien brukar sakna överförda användningar av temperaturord.Men kan språksystem variera helt fritt i fråga om hur många temperaturuttryck de har och vad de betyder, vilket grammatiskt beteende de uppvisar, varifrån de kommer och vilka överförda betydelser de har, eller finns det begränsningar? Liknande frågeställningar utgjorde grunden för det lexikaltypologiska projektet “Varmt och kallt – universellt eller språkspecifikt?” (Vetenskapsrådet) och volymen “The linguistics of temperature” (https://benjamins.com/#catalog/books/tsl.107/main), som studerat temperaturord i ca 50 språk från olika språkfamiljer och geografiska områden. I föredraget kommer jag att presentera de viktigaste resultaten av den tvärspråkliga jämförelsen och använda dem för att diskutera beröringspunkter mellan lexikografi och lexikal typologi.

Place, publisher, year, edition, pages
2015. 7-7 p.
Keyword [sv]
temperaturord, lexikal typologi, lexikografi
National Category
General Language Studies and Linguistics
Research subject
Linguistics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-128127OAI: oai:DiVA.org:su-128127DiVA: diva2:913115
Conference
13. Konference om Leksikografi i Norden, København, Denmark, maj 19-22, 2015
Available from: 2016-03-19 Created: 2016-03-19 Last updated: 2016-12-05Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Koptjevskaja-Tamm, Maria
By organisation
General Linguistics
General Language Studies and Linguistics

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 53 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf