Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Formativ bedömning på 2000-talet – en översikt av svensk och internationell forskning: Delrapport från skolforsk-projektet
Stockholm University. (KKUP)
HLK, Högskolan i Jönköping.
2015 (Swedish)Report (Other academic)
Abstract [sv]

I denna översikt kartläggs och redovisas forskningsläget i Sverige och internationellt med avseende på 2000-talets forskning kring formativ bedömning i grundskolan eller motsvarande. Vår analys visar att teoretiska studier i allt högre utsträckning positionerar formativ bedömning som en kontextbunden social praktik, snarare än en uppsättning generella metoder. Samtidigt har ett fåtal stora metastudier som presenterar anmärkningsvärda effektstorlekar på ökat lärande hos elever lett till att man på policynivå fattat beslut om storskalig implementering i många länder i världen. Forskare tycks överens om att klassrumsimplementering av formativa praktiker behöver stödjas av processer där professionellt lärande ges utrymme, men i realiteten saknas ofta sådana processer. Man har kunnat se att avsaknaden av kollegialt lärande bland lärare och skolledare många gånger innebär att pseudo-formativa praktiker utvecklas, där förståelsen av formativ bedömning tenderar att bli instrumentell och kopplad till ett mer rituellt arbete med ett generellt metodpaket. Vi har också sett att IKT-relaterade verktyg för formativ bedömning är på stark frammarsch. Då formativ bedömning betraktas som resurskrävande ur lärarsynpunkt anses IKT-verktygen vara ett sätt att effektivisera undervisningen. Påtagligt i vissa av dessa studier är att man tenderar att betrakta datorn/den mobila enheten som en egen aktör, som är den som analyserar elevens ”lärande” (svar på frågor) och ger feedback. Som följd av detta förutspår vi att frågor som blir viktiga att studera framöver exempelvis gäller vilken typ av feedback som kan ges av datorer, och med vilken kvalitet den kan ges. Konsekvensen av digitala prov och digital feedback för lärares professionalism blir naturligtvis en annan viktig fråga, då formativ bedömning ska tjäna syftet att utveckla inte bara eleven, utan även lärarens förståelse av hur undervisningsprocesser kan anpassas för att möta elevers behov. En tredje intressant fråga, kopplad till den förra, är naturligtvis också vem som utvecklar de program som används i detta syfte. På ett generellt plan kan konstateras att empiriska studier genomförda i grundskolemiljö är få, och att man ofta stödjer sig på studier genomförda i högre utbildning då man uttalar sig om gynnsamma effekter av formativ bedömning på elevers lärande. Metastudier som uttalar sig om generella effekter av formativ bedömning problematiseras, bland annat för att paraplytermen formativ bedömning innefattar så många och disparata företeelser att det är närmast omöjligt att uttala sig om en samlad effekt.

Det svenska forskningsfältet är mycket knapphändigt, i synnerhet med tanke på hur stort genomslag formativ bedömning som en uppsättning metoder/arbetssätt fått i den svenska skolan. Ändå visar resultaten från de olika studierna på en viss samstämmighet. Studier av dokumentation, främst genom individuella utvecklingsplaner, dominerar forskningsfältet tillsammans med klassrumsstudier av lärares formativa bedömningsarbete. En typ av studier fokuserar också den nationella – och i viss mån den kommunala - styrningen av skolan och vilka konsekvenser olika typer av styrning kan få för lärares bedömningsarbete. Behovet av olika typer av studier som innefattar flera nivåer av aktörer är påtagligt: en samverkan mellan forskning baserad på kvalitativa respektive kvantitativa data behövs. Interventionsstudier som mäter effekten av olika aspekter av formativa praktiker behöver exempelvis kompletteras med studier av hur lärare, skolledare och huvudmän analyserar och använder bedömningsinformation för att forma den undervisning som i förlängningen ska leda till ökat lärande/högre måluppfyllelse hos elever. Dessutom behövs studier av svenska lärarutbildningar, mot bakgrund av att internationell forskning visar att alldeles för få personer inom lärarutbildningar har den fördjupade kunskap som krävs för att utbilda studenter i bedömningsfrågor. Vår översikt visar också att en påtagligt låg andel studier tar elevernas perspektiv, och vi vet därför mycket lite om hur de upplever och påverkas av olika arbetsmetoder som klassas som formativ bedömning.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Vetenskapsrådet , 2015. , 91 p.
Series
, Vetenskapsrådets rapporter
Keyword [sv]
formativ bedömning, bedömning för lärande, formering av undervisningen, policy
National Category
Social Sciences
Research subject
Didactics
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-128428ISBN: 978-91-7307-269-4OAI: oai:DiVA.org:su-128428DiVA: diva2:914963
Projects
SKOLFORSK
Funder
Swedish Research Council, 2013-9018
Note

This systematic review maps and reports on 21st century Swedish and international research into the field of formative assessment in compulsory school. Our analysis shows that theoretical studies are increasingly positioning formative assessment as a context-bound social practice, rather than a set of general methods. Meanwhile a few large meta-studies, featuring remarkable effect sizes of increased learning on behalf of students, have contributed to policy decisions advocating large-scale implementation of formative assessment practices in many countries around the world. Researchers seem to agree that classroom implementation of formative assessment practices needs to be supported by processes in which professional learning is given space, but in reality such processes are often lacking. It has been seen that the lack of peer learning among teachers and school leaders often means that pseudo-formative practices evolve, where the understanding of formative assessment tends to be instrumental and linked to ritual work with a general method package. We have also seen that ICT-related tools for formative assessment are gaining ground. When formative assessment is regarded as time consuming from the teacher point of view, ICT tools are seen as one way to streamline instructional processes. It is evident in some of these studies that computers/mobile devices tend to be understood as independent actors, who in themselves are regarded as formative, i. e. as being the ones analysing students’ "learning" (answers to questions) and providing feedback. As a result, we predict that important issues for future research will concern, for instance, which type of feedback that can be provided by computers, and with what quality it can be provided. The consequence of digital tests and digital feedback for teachers’ professionalism is of course another important issue, since formative assessment serves to develop not only the students but also the teachers’ understanding of how learning processes can be customized to meet students’ needs. A third interesting question, linked to the former, concerns who develops the software used for this purpose. Generally, it can be concluded that empirical studies conducted at compulsory school level are few, and that we often rely on studies conducted in higher education when commenting on beneficial effects of formative assessment on student learning. Meta studies dealing with general effects of formative assessment are problematized, in part because the umbrella term formative assessment involves so many and disparate phenomena that it is problematic to speak of one overall effect.

Swedish research into formative assessment is rather scarce, especially considering how large impact formative assessment as a set of methods/approaches seems to have in Swedish schools. Nevertheless, the results from the various Swedish studies point to a certain coherence. Studies of documentation, mainly through individual development plans, dominate the research field, along with a few classroom studies of teachers’ formative assessment work. There are also studies that focus on national - and to some extent local/municipal - governance of the school, and the consequences of various types of control for teachers’ assessment work. The need for different types of studies that include the perspectives of multiple levels of actors, is evident: a collaboration between research based on qualitative and quantitative data are needed. Intervention studies that measure the impact of different aspects of formative assessment need to be complemented by studies of how teachers, principals and local/municipal policy levels analyse and use assessment information to shape the instructional processes that will ultimately lead to increased learning/higher goal attainment among students. In addition, surveys and studies of Swedish teacher training would be desirable, given that international research shows that too few educators within teacher education programs have the in-depth knowledge required for adequately making teacher students assessment literate. Our review also shows that a very small percentage of studies take the students' perspective, wherefore we know very little about how they perceive and are affected by various methods which are classified as formative assessment.

Available from: 2016-03-28 Created: 2016-03-28 Last updated: 2016-03-28

Open Access in DiVA

No full text

Other links

https://publikationer.vr.se/produkt/delrapport-fran-skolforsk-projektet-formativ-bedomning-pa-2000-talet-en-oversikt-av-svensk-och-internationell-forskning/
By organisation
Stockholm University
Social Sciences

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 44 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link