Change search
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link
Journalistik som samhällsnytta
Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Media Studies, JMK.
2016 (Swedish)In: Människorna, medierna & marknaden: Medieutredningens forskningsantologi om en demokrati i förändring / [ed] Oscar Westlund, Stockholm: Statens offentliga utredningar , 2016, 31-51 p.Chapter in book (Refereed)
Abstract [sv]

I diskussionen om journalistikens ekonomiska villkor och framtid finns det flera konfliktlinjer. En av dem handlar om synen på dagspressens och mediestödets framtid i digitaliseringens tidsålder. En annan konfliktlinje är knuten till framtiden för public service. De stora aktörerna i mediebranschen är rädda för att de digitala satsningarna från licensfinansierade institutioner som Sveriges Radio (SR), Sveriges Television (SVT) och Utbildningsradion (UR) försvagar de framtida inkomstmöjligheterna för de kommersiella medieföretagen. Att den kommersiella mediebranschen startat sin egen ’public service-kommission’ hösten 2015 illustrerar att konfliktnivån har höjts.

Digitaliseringen har i praxis ändrat villkoren för alla traditionella medier och dessutom skapat helt nya globala plattformar och nätverk för information och debatt. Utvecklingen gynnar principiellt sett såväl yttrandefrihet som demokratisk mobilisering. Men omvälvningen har samtidigt gett nya möjligheter också för den som vill sprida desinformation, propaganda och hat. Den digitala revolutionen har dessutom skapat nya monopolitiska aktörer som Google och Facebook; båda organiserar och distribuerar informations- och debattflödet, och utnyttjas som plattformar och distributionskanaler av journalistiska medier. De är emellertid också arenor för personinriktad digital reklam som systematiskt urholkar nyhetsmediernas möjligheter till reklamfinansiering.

Journalistikens framtid är inte bara en utmaning för mediehusens affärsmodeller. Den är också en utmaning för förståelsen av journalistikens roll i den politiska demokratin och för hur journalistiken kan och bör finansieras. Som ekonomisk kategori har journalistik två egenskaper typiska för en kollektiv nyttighet journalistikens innehåll tillhör den offentliga sfären; nyheter och reportage ger kunskaper som inte förbrukas genom att många tar del av dem. Härigenom skiljer sig journalistiken från en privat konsumtionsvara. Journalistiken som samhällsinstitution har dessutom externa effekter som från samhällets synvinkel kan vara positiva eller negativa, men som inte ingår i marknadsaktörernas ekonomiska transaktioner och räkenskaper. En underproduktion av samhällsrelevant, kritisk journalistik, kan betecknas som ett marknadsmisslyckande (Baker, 2002; McChesney, 2012, 2013, Kind och Møen, 2015). Presstöd och andra subventioner som ger bättre betingelser för seriös samhällsjournalistik bör därför, såsom de norska ekonomerna Hans Jarle Kind och Jarle Møen har påpekat, värderas som en nödvändig korrigering av ett marknadsmisslyckande och en investering i journalisternas roll som kunskapsproducenter (Kind & Møen, 2015, 2013; Møen, 2011, 2010).

En mediestrategi, byggd på kommersiella krav och teknologideterminism, som har som mål att lägga ner papperstidningen kommer därför inte att bli ett framsteg för journalistik som kollektiv nytta, snarare en tillbakagång i utvecklingen. 

Detta ska inte förstås som ett argument för status quo där licensfinansierad public service och traditionellt presstöd är allenarådande former för mediestöd. Det är istället ett argument för ett reviderat stöd som också omfattar andra typer av medier. Den primära konklusionen av våra resonemang om journalistik som kollektiv nytta är behovet för ett kraftig ökat mediestöd. Premissen måste vara stödformer som stimulerar mediernas satsning på en journalistik som i ordets fulla bemärkelse är av kollektiv nytta. Det direkta presstödet handlar ju i dag – i ett samhällsekonomiskt sammanhang – om ’småpengar’. Driftsstödet och distributionsstödet var år 2014 drygt 518 miljoner kronor, ungefär på nivå med vad det kostar att avlöna hundra överbetalade direktörer i näringslivet – eller de årliga utlägg professionella fotbollsklubbar har för två-tre internationella fotbollsspelare i Zlatan-klassen. Att det behövs bättre villkor för att uppmuntra digitalt baserad journalistik, till exempel i form av reducerade momssatser och andra åtgärder, är heller inte något argument för att försvaga marknadsvillkoren för tryckta tidningar, dvs. de redaktioner som fortsatt bidrar överlägset mest till nyhetsövervakningen i samhället. En annan konklusion, viktig ur en demokratisk synvinkel, är att mediestödet bör bidra till att främja ett samarbete mellan tidningar, magasin och tidskrifter som strategiskt säkrar effektiv och billig distribution också utanför storstäderna. En mediepolitik som med ’digitala argument’ undergräver tidningsdistributionen kommer i praxis att gagna ett fåtal stora medieaktörer.   

En utvidgning av mediestödet kan t ex också handla om skatteregler eller stödformer som – oavhängigt av medium och distributionsform – sänker redaktionella kostnader knutna till originellt journalistiskt arbete. Här behövs regler som ger förutsägbarhet och objektivitet i bedömningen när det gäller vilken typ av nyhetsmedium och redaktionell organisation som har krav på stöd. Subventionerna måste fördelas på ett sätt som inte favoriserar bestämda kommersiella företag – och som heller inte innebär möjligheter för statligt inflytande över journalistikens innehåll.

Place, publisher, year, edition, pages
Stockholm: Statens offentliga utredningar , 2016. 31-51 p.
Series
, Statens offentliga utredningar, ISSN 0375-250X ; 2016:30
Keyword [sv]
mediepolitik, demokrati, kollektiva nyttigheter, positiva och negativa externaliteter, artificiellt knappa varor
National Category
Media Studies
Research subject
Journalism
Identifiers
URN: urn:nbn:se:su:diva-129392ISBN: 978-91-38-24433-3OAI: oai:DiVA.org:su-129392DiVA: diva2:922094
Available from: 2016-04-21 Created: 2016-04-21 Last updated: 2016-06-13Bibliographically approved

Open Access in DiVA

No full text

Search in DiVA

By author/editor
Pollack, Ester
By organisation
JMK
Media Studies

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar
The number of downloads is the sum of all downloads of full texts. It may include eg previous versions that are now no longer available

Total: 6 hits
ReferencesLink to record
Permanent link

Direct link