Den fina balansen mellan en regions behov av att stärka upp sin ekonomi och samtidigt hantera en världsarvsnominering är komplicerad. Utnämningen av hälsingegårdarna som världsarv har varit föremål för diskussion mellan många olika globala, regionala och lokala intressen. Denna magisteruppsats fokuserar på vad som hänt med lokala intressen runt världsarvsgårdarna i Hälsingland under de fyra åren gårdarna har varit på världsarvslistan. Fokus läggs också på UNESCO samt på världsarvskonventionen och världsarvsgårdarna i Hälsingland kan ses som en fallstudie i mitt sökande efter kunskap inom detta område.