The concept of childism is, in this chapter, used primarily as a theoretical approach to analyse adult resistance against the realisation of children’s rights. Childism can help us to understand children’s exposure to negative prejudices, attitudes and discriminatory structures in society. This chapter argues, that in order to address discrimination against children on a systemic level, a critical approach in child rights studies on negative beliefs against children is needed to illuminate prejudice ingrained in the ways in which policies and laws are formulated on a structural level. By studying discourses that lead to abuse of children we may better understand underlying reasons to the challenges facing a respect for children’s rights internationally. Reasons and arguments given for why children are denied basic rights and freedoms can be systematically examined over time by addressing how adult’s prejudice about children lead to age-based discrimination against children. These intersectional understandings of subordination may inform affirmative policy needed for realising the rights of the child. The chapter calls for further empirical studies that interrelate violations of children’s rights with different overlapping forms of prejudice and discrimination against children.
How can human rights for children born outside their national jurisdiction with parents deemed as terrorists be safeguarded? In what ways do children risk being discriminated in their welfare rights in Sweden when treated as invisible part of a family? How can we do research on children’s rights in not just ethically sensitive ways but also with respect for children as rights subjects? And what could be a theory on social justice for children? These are questions discussed in studies from different disciplines concerning children’s international human rights, with a special focus on the realization of the CRC in Sweden.
Agemark, Sara (2014). Utvärdering av befolkningsprognoser-Studie över tio kommuner i Stockholms län mellan 2001-2010
Samhällsplanerarprogrammet, grundnivå
Examensarbete 15 hp
Handledare: Bo Malmberg
Språk: Svenska
Denna uppsats utvärderar tio befolkningsprognoser i Stockholms län, mellan 2001-2010, prognoserna har jämförts mot sitt verkliga utfall. Och undersöker sambandet mellan dödstal och eftergymnasial utbildning, i syfte att studera vilket samband som föreligger i de tio studerade kommunerna. Iljan Batljan (2007) belyser problematiken med underskattningar som förekommit bland de äldre i befolkningsprognoser, och differentierar dödlighet efter uppnådd utbildningsnivå. I utgångpunkt från denna doktorsavhandling, har sambandet studerats mellan eftergymnasial utbildning och dödlighet i de berörda kommunerna. Totalt sett överskattades totalprognoserna, i genomsnitt överskattades prognoserna med 2,27 % årligen. Tillförlitligheten varierade i de olika åldersklasserna, med bättre tillförlitlighet i åldersklassen 1-6 år (de första fem åren) jämfört med 0-åringarna och de allra äldsta. Efter multipel regressionsanalys visade det sig att det föreligger negativt samband mellan dödstal och eftergymnasial utbildningsnivå för Stockholms län och de kommuner som har studerats i denna uppsats. Eftergymnasial utbildningsnivå har stor effekt på dödligheten, och kan i framtiden vara något som behöver tas hänsyn till i befolkningsprognoser.
Nyckelord: Befolkningsprognoser, demografi, kommunal planering, multipel regressionsanalys
1999 återupptogs försöken att skapa en reglering på EU-nivå av villkoren för arbetstagare som hyrs ut av bemanningsföretag, först genom förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter ("social dialog"), och därefter genom den traditionella lagstiftningsproceduren med förhandlingar i ministerrådet utifrån ett direktivförslag utarbetat av kommissionen. Författaren rekonstruerar i detalj förloppen i den sociala dialogen och ministerrådet från 1999 till 2007, och analyserar varför båda misslyckades.
Kommer Europafacket och de europeiska arbetsgivarorganisationerna BusinessEurope, UEAPME och CEEP att förhandla fram ett avtal med ändringar till direktivet om europeiska företagsråd (94/45)? I varje fall gav arbetsgivarorganisationerna den 2 april ett positivt svar på Europeiska kommissionens förfrågan.
Efter en fnurra på tråden i våras då Europafacket sade nej till arbetsgivarorganisationerna BusinessEuropes, CEEP:s och Ueapmes inbjudan till förhandlingar (se EU & arbetsrätt nr 2/2008 sid 4) överraskade parterna omvärlden i slutet av augusti genom att gemensamt skriva till europeiska kommissionen om vilka ändringar som bör göras i direktivet om europeiska företagsråd (94/45). Det skedde sedan kommissionen lagt fram ett förslag till ändringsdirektiv.
Svenska fackföreningar ska även i fortsättningen kunna vidta stridsåtgärder mot företag från andra EES-stater för att dessa ska ge sina utstationerade arbetstagare villkor enligt svenska kollektivavtal. Det föreslår den svenska utredningen om åtgärder med anledning av Laval-domen som överlämnades den 12 december.
Uppdraget till utredaren Claes Stråth var att komma med förslag som innebär så små inskränkningar som möjligt i rätten att vidta stridsåtgärder, samtidigt som de respekterar EG-rätten "fullt ut".
Det är inte tillåtet att tvångsomplacera en arbetstagare bara för att han begär att slippa arbeta mer än de 48 timmar i veckan som arbetstidsdirektivet (2003/88) föreskriver. Det konstaterade EU-domstolen i oktober i ett mål som rör brandmannen Günter Fuß. Några veckor senare kom den med ytterligare ett förhandsavgörande som rör samme Günter Fuß. Där slår den fast att denne, i egenskap av offentliganställd, kan åberopa unionsrätten för att kräva skadestånd eller kompensationsledighet av sin arbetsgivare.
Nu ska avtalet mellan Europeiska Transportarbetarefederationen och Europeiska Redareföreningen om 2006 års ILO-konvention om arbete till sjöss (se EU & arbetsrätt nr 4/2007 sid 6) göras bindande för EU:s medlemsstater genom ett direktiv, förslår europeiska kommissionen.
Vi ber Kommissionen att inte lägga fram ett förslag till direktiv för att göra det europeiska avtalet om hälsa och säkerhet i frisörbranschen bindande i medlemsstaterna. Så skrev företrädare för tio länders regeringar – bland dem den svenska och den finska – i ett brev till Europeiska kommissionen i slutet av förra året. Europafacket kallar initiativet ett exempellöst angrepp och ett farligt prejudikat som kan leda till att hela den så kallade sociala dialogen på EU-nivå kollapsar. Och det är ingen tvekan om att en ny situation har inträffat. Kommissionen, där man lite spydigt talar om ”l’Oréalavtalet”, ser ut att lyssna på brev-skrivarna. Dessutom har även ett avtal om arbetstider inom inlandssjöfarten som slöts vid samma tid fastnat i maskineriet.
ILO:s konvention nr 94 är - tyvärr - lika relevant, lika giltig och lika behövlig idag som när den antogs 1949. Det sade den danska regeringens representant, som också talade för Norges regering, i ett formligt brandtal vid ILO:s arbetskonferens i slutet av maj 2008.
Offentliga arbetsgivare måste kunna sluta kollektivavtal om pensioner utan att vara tvungna att låta försäkringsbolag i hela Europa vara med och tävla om att förvalta pensionerna. Det menar Sveriges och Danmarks regeringar som har intervenerat på Tysklands sida i ett av de många mål där en medlemsstats arbetsmarknadsreglering ifrågasätts med hänvisning till EU:s ekonomiska reglering.
Fackförbundet 3F, tidigare Specialarbejderforbundet i Danmark (SID), för sedan nära fem år en kamp i EG-domstolen mot de skattelättnader som danska staten beviljar alla anställda på fartyg registrerade i det danska internationella skeppsregistret.
Kommunernes Landsforening var så styrd av regeringen att det aldrig blev några verkliga förhandlingar om lärarnas arbetstider våren 2013, och när regeringen sedan ingrep med lagstiftning som upphävde gällande kollektivavtal om arbetstider lyssnade den uteslutande på arbetsgivarsidan. Det menar Danmarks Lærerforening som har klagat till ILO:s föreningsfrihetskommitté.
Strider det mot förbudet mot åldersdiskriminering att personer som fyllt 60 år nekas avgångsvederlag (fratrædelsesgodtgørelse) för att de har möjlighet att få ålderspension från arbetsgivaren? Det är frågan i ett mål som den danska Vestre landsret har skickat till EG-domstolen.
Nej, det blir inga förhandlingar mellan Europafacket (EFS) och de europeiska arbetsgivarorganisationerna om revidering av direktivet om europeiska företagsråd. Ett förhastat pressmeddelande från EFS förledde EU & arbetsrätt att dra förhastade slutsatser (se nr 1/2008 sid 5).
Ett nytt direktiv med ändringar i direktivet om europeiska företagsråd (94/45) är i praktiken i hamn sedan Europaparlamentet den 16 december röstat för en kompromiss som förhandlats fram vid informella kontakter mellan ministerrådet, parlamentet och kommissionen. Det innebär att direktivet kan antas utan någon andra behandling i parlamentet.
Den tyska delstaten Niedersachsen får inte kräva att företag som tilldelas offentliga kontrakt betalar sina anställda lön enligt kollektivavtalet på orten. Det har EG-domstolen nu slagit fast i domen i målet Rüffert, där domstolen befäster den ståndpunkt som den intog i det svenska Laval-målet. Indirekt underkänner den därmed också den princip som ILO:s konvention nr 94 om arbetsklausuler i kontrakt där offentlig myndighet är part bygger på.
Den dom där Europadomstolen för mänskliga rättigheter underkände systemet med granskningsarvoden enligt byggnadsavtalet mellan Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Sveriges Byggindustrier (BI) ledde till ändringar i en rad kollektivavtal i 2007 års avtalsrörelse. I alla fanns regler om avgifter som skulle betalas till den fackliga organisationen, men de flesta var konstruerade på ett sätt som inte egentligen träffades av Europadomstolens dom. Parterna enades alltså om mer långtgående ändringar än vad domen gjorde nödvändigt.
För att en medlemsstat ska kunna åberopa utstationeringsdirektivets regel om ordre public för att inskränka den fria rörligheten för tjänster måste det finnas ett verkligt och tillräckligt allvarlig hot som påverkar ett grundläggande samhällsintresse. Medlemsstaten måste då också kunna lägga fram fakta som visar att den inskränkande åtgärden är lämplig för sitt syfte och att den inte går längre än nödvändigt. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den på punkt efter punkt underkänner de krav som Luxemburg ställer på utländska företag.
En medlemsstat får inte kräva att arbetsgivare ska skicka in kopior av alla avtal om deltidsanställning till myndigheterna. Det slår EG-domstolen fast i en dom där den underkänner åtgärder som Italien hade infört för att motverka bedrägerier och svartarbete.
Island får inte kräva att företag som utstationerar arbetstagare dit betalar sina arbetstagare lön när de är sjuka, eller har en arbetsolycksfallsförsäkring som ger arbetstagarna ersättning vid nedsättning av arbetsförmågan eller dödsfall. Det menar Eftas övervakningsorgan ESA som har väckt talan vid Efta-domstolen för brott mot EES-avtalet.
Nu tar EU den ekonomiska krisen till intäkt för att ge rekommendationer om hur löneförhandlingarna ska gå till i medlemsstaterna. Enligt de riktlinjer för medlemsstaternas ekonomiska politik som stats- och regeringscheferna enades om vid toppmötet den 17 - 18 juni bör lönebildningen ta hänsyn bland annat till skillnader i kompetens, lokala arbetsmarknadsvillkor och de stora skillnaderna i ekonomiska resultat mellan regioner, sektorer och företag i samma land.
Vem ska tolka de europeiska avtal som blir EU-direktiv? Det är arbetsmarknadens parter, anser de själva. I alla sådana avtal finns en passus där de uppmanar kommissionen att överlämna alla frågor om tolkningen till parterna. I ett mål som rörde föräldraledighetsdirektivet (96/34) ifrågasatte Tyskland om EU-domstolen var behörig att tolka detta eftersom parterna inte hade getts tillfälle att yttra sig. Domstolen frågade kommissionen varför, och fi ck svaret dels att tidsfristerna är för korta, dels att det ändå var meningslöst.
Kommissionen kan inte bara strunta i ett klagomål från en medborgare med hänvisning till att arbetstidsdirektivet kan komma att ändras någon gång i framtiden. Det skriver EUs ombudsman P. Nikiforos Diamandouros i en skarp rapport, där han ber om Europaparlamentets stöd för att förmå kommissionen att fatta beslut.
Förtroendemännen hade inte behövt använda så grova uttrycksmedel för att försvara de legitima fackliga intressena, och kan därför inte åberopa Europakonventionen för mänskliga rättigheter mot arbetsgivaren som sagt upp dem. Det slår Europadomstolen för mänskliga rättigheter fast i en färsk dom
En kvinna som tillfälligt får andra arbetsuppgifter under sin graviditet kan inte kräva att få behålla den lön som hon hade i genomsnitt innan hon förflyttades. Men hon har rätt att behålla sin grundlön plus de lönetillägg som har samband med hennes yrkesställning, och det lönesystem som tillämpas vid Finnair tar inte hänsyn till det. Det blev EUdomstolens besked till Helsingfors tingsrätt om hur mödraskyddsdirektivet (92/85) ska tolkas i målet Parviainen (se EU & arbetsrätt nr 3-4/2009 s. 13).
Ska en arbetstagare som omplaceras enligt reglerna i mödraskyddsdirektivet (92/85) behöva finna sig i en kraftig lönesänkning? Det är frågan i ett mål som Helsingfors tingsrätt har hänskjutit till EG-domstolen.
Finska staten och det italienska företaget A.G.M.-COS. MET har ingått en förlikning i den tvist där företaget yrkat skadestånd av staten och en av dess tjänstemän, då tjänstemannen uttalat sig i medierna och sagt att företagets fordonslyftar var farliga. Lyftarna var försedda med CE-märke och en försäkran om överensstämmelse med gällande standard, och de behöriga finska myndigheterna ville inte förbjuda dem. Därmed innebar tjänstemannens uttalanden ett otillåtet hinder för den fria rörligheten för varor, ansåg företaget.
Allmängiltighetsreglerna i den finska arbetsavtalslagen kränker inte arbetsgivarnas negativa föreningsrätt och strider alltså inte mot artikel 5 i tilläggsprotokollet till Europarådets sociala stadga. Det menar Europeiska kommittén för sociala rättigheter, vars rapport Ministerkommittén nu har lagt till handlingarna.
Som kommissionen föreslagit (se EU & arbetsrätt nr 4/2006 sid 1) antog ministerrådet i början av juni ett beslut som bemyndigar medlemsstaterna att ratificera den konvention om arbete till sjöss som ILO antog 2006.
I lönegarantiärenden måste konkurslagen tolkas i överensstämmelse med EUs lönegarantidirektiv (2008/94). Det konstaterar den svenska Högsta domstolen i en dom från i somras, där den tillerkänner en kvinna ersättning från lönegarantin för fordringar som de lägre instanserna ansåg oskäliga.
Det var synd att vi inte nådde ända fram, för vi stod inte så långt ifrån varandra. Men det dröjde tio månader innan några förhandlingar ens kom igång – de första nio månaderna höll vi på arbetsgivarsidan på att klösa ögonen ur varandra. Det säger en av de arbetsgivarföreträdare som deltog i förhandlingarna med Europeiska fackliga samorganisationen, EFS, om en revision av EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88). Också fackliga företrädare bekräftar att schablonbilden av hur arbetsgivare och arbetstagare står enade på varsin sida mot varandra stämmer dåligt. Interna åsiktsskillnader på båda sidor bidrog till att inget avtal kunde nås.
Utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige med anställd personal ska anmäla detta till Bolagsverket. Om verksamheten ska pågå mer än åtta dagar ska de också utse en särskild kontaktperson. Det föreslår den utredare som haft i uppdrag att föreslå ändringar i lagen om utländska filialer. Något krav på att företagen också utser en representant som är behörig att t.ex. förhandla om kollektivavtal med fackliga organisationer i Sverige föreslås dock inte.
Mödraskyddsdirektivet (92/85), dvs. det direktiv som med hänvisning till kvinnors hälsa och säkerhet föreskriver att gravida och nyblivna och ammande mammor har rätt till en viss ledighet, ska skärpas, föreslår Europeiska kommissionen.
EG-rätten hindrar inte delstaten Niedersachsen från att kräva att utländska företag betalar lön enligt kollektivavtalet på orten där arbetet utförs, för att de ska få offentliga kontrakt, anser generaladvokaten Yves Bot, som i dagarna gett sitt förslag till dom i målet Rüffert (se EU & arbetsrätt nr 3/2006 sid 1).
Att det förekommer fusk och oegentligheter i samband med utstationering av arbetstagare är ett gemensamt problem för Europeiska byggnadsarbetarfederationen EFBWW och dess motsvarighet på arbetsgivarsidan, FIEC. Därför förhandlar de sedan en tid om ett ”joint position paper” om bättre tillämpning och tillsyn av utstationeringsdirektivet (96/71). Dokumentet är tänkt att vara underlag för Europeiska kommissionens kommande direktivförslag (se artikeln intill och på s. 3).
Fackförbundet 3F har inte rätt att föra talan mot Europeiska kommissionens beslut att godkänna de skattelättnader som danska staten beviljar anställda på DIS-flaggade fartyg. Det skriver generaladvokaten i sitt förslag till dom i det mål som 3F har överklagat från Förstainstansrätten
Författaren beskriver hur den tyska regleringen av uthyrning av arbetskraft har utvecklats från början av 1900-talet till 2003. Samtidigt som den tyska regeringen blockerade en överenskommelse i EU:s ministerråd om Europeiska kommissionens förslag till direktiv om arbete i bemanningsföretag, "implementerade" den paradoxalt nog samma förslag i tysk rätt.
Jodå, principen om icke-diskriminering i visstidsdirektivet (1999/70) omfattar även lön. Det slår EG-domstolen fast i en färsk dom, som sätter punkt för en segsliten tvist om gränserna för EUs kompetens på arbetsrättens område.
Båda de fackliga förtroendemän som tidigare fällts för insiderbrott i två instanser frikändes av Danmarks Højesteret den 14 maj. Att de rådgjorde om en planerad fusion som skulle beröra 40 procent av Finansforbundets medlemmar och leda till tusentals uppsägningar var ett normalt led i deras funktioner.
Det räcker inte med de frågor som Sø- og handelsretten redan beslutat ställa till EU-domstolen i två pågående mål, den måste också fråga hur begreppet funktionshinder (handicap) i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78) ska tolkas. Det är innebörden av ett beslut i Danmarks Højesteret från i somras.
Det första "utstationeringsavtalet" har nu lämnats in till det svenska Arbetsmiljöverket av Industrifacket Metall. Med det menas ett avtal med sådana villkor som en facklig organisation har rätt att driva igenom med hjälp av stridsåtgärder enligt de nya reglerna i utstationeringslagen, lex Laval. De fackliga organisationerna har haft svårt att avgöra vad som menas med minimilöner i utstationeringsdirektivets (96/71) mening.
Sweden’s Labour Court and ”lex Laval” comes under severe criticism from the International Labour Organisation, giving the Swedish government plenty of food for thought. The government must also decide whether to accept the European Commission’s criticism of Swedish rules on fixed-term work, or risk being taken to the Court of Justice of the European Union.
Att sjuksköterskorna i fackförbundet Tehy fick högre lön än de som var organiserade i SuPer betyder inte att de senare var diskriminerade därför att de valt att gå med i en viss facklig organisation. Lika lite blev Tehys medlemmar diskriminerade när de fick lägre lön än sköterskor som omfattades av ett annat kollektivavtal än Tehys. Den slutsatsen drar Finlands Högsta domstol i två färska domar.
Nej, Ruben Andersen får inget skadestånd för att Skælskør kommun fem gånger gav honom felaktiga anställningsbevis. Hans anställningar var inte kortvariga i den mening som avses i direktivet om arbetsgivarens upplysningsplikt (91/533) och därför räckte det att kommunen rättade anställningsbevisen. Det blev domen när Danmarks Højesteret till slut avgjorde målet Ruben Andersen.
Arbetsmarknadens parter står för närvarande alltför långt från varandra för att det ska vara meningsfullt att förhandla om EUs arbetstidsregler. Det skriver Europafacket EFS i sitt svar på kommissionens första samråd om översynen av arbetstidsdirektivet (se EU & arbetsrätt nr 1/2010 sid 4). Arbetsgivarorganisationen BusinessEurope vill vänta med att ta ställning till frågan om förhandlingar.
Det strider mot utstationeringsdirektivet att utsträcka nationella regler som innebär att arbetsgivare från andra medlemsstater måste betala sjuklön och teckna arbetsskadeförsäkring. På dessa punkter förutsätter direktivet att arbetstagarna skyddas av hemstatens lag. Det menar Eftas övervakningsmyndighet ESA, som har väckt talan i Efta-domstolen mot Island.