In most of the current applications security is usually provided individually. This means that various applications use their own security mechanisms and services, applied only to their own resources and functions. Furthermore, procedures to configure security parameters are usually inconvenient and complicated for non-technical users. As an alternative to this approach, we have designed and implemented Secure Workstation, which represents an integrated security environment and protects local IT resources, messages and operations across multiple applications. It comprises five components, i.e. four most commonly used PC applications: Secure Station Manager (equivalent to Windows Explorer), Secure E-Mail Client, Secure Documents System, and Secure Browser. These four components for their security extensions use functions and credentials of the fifth component, Generic Security Provider [5]. With this approach, we provide standard security services (authentication, confidentiality, and integrity and access control) and also additional, extended security services, such as transparent handling of certificates, use of smart cards, strong authentication protocol, SAML based single-singe-on, secure sessions, and other security functions, to all PC applications with the same set of security modules and parameters.
This study aims at exploring the rhetorical processes underpinning condolences, as expressed by Saudi Arabian governmental authorities on social media, with a focus on Twitter. Taking its starting point in January of 2015, when the Charlie Hebdo shooting took place in Paris, this study looks comparatively at several acts of terror in order to answer whether these different attacks elicited different responses, and if so, what knowledge can be drawn from this conclusion. Furthermore, this study examines the role of social media in public diplomacy, and in the production and distribution of political discourse, especially as it relates to statements of condolences and expressions of solidarity mediated through twitter. In order to explore this, rhetorical criticism (Mral 2008; Foss 2004; Peirce 2003) is combined with pentadic criticism (Burke 1945) and performativity theory (Rosenberg 2018; Zivi 2016; Gregson and Rose 2014) to form the methodology. A key theoretical concept in this study is “grievability,” which aims at understanding why some deaths are grieved and others are not (Butler 2009; Butler 2004; Butler 2003). As this study shows, mourning itself can be understood as rhetoric, serving political and diplomatic functions rather than being an expression of actual, sincere solidarity or grief. This study also shows that tweets from official government sources can be seen as a performance of public diplomacy, and as performative of the official’s own position. Lastly, it is argued that offering condolences are a way to purchase “humanitarian capital,” which is becoming increasingly important in global politics.
The chapter provides a brief overview of the development of the broadcasting sector in Egypt, demonstrating the significance of this sector in promoting the ideologies and policies of Egypt’s successive regimes, beginning with Nasser’s through al-Sisi’s governments. Although the sector was subjected to liberalization, under Mubarak’s rule, state television still dominated the broadcasting sector and controlled the dissemination of public information and news. When private licenses were granted, the new private stations were barred from engaging in newsgathering, and those who overstepped this line quickly lost their licenses. The hope for political changes after the overthrow of Mubarak has largely dissipated, as media censorship has continued under the Supreme Council of the Armed Forces (SCAF) and the Brotherhood’s Mohamed Morsi, and it has intensified under al-Sisi’s presidency.
I mitt reportage De som avvek och en som gick in berättar krigsvägraren William Males, desertören Steve David Kinnaman och veteranen Bill Ray i porträttform om hur de på olika sätt undkom kriget som rasade i Vietnam mellan åren 1955-1975.
En vägrade i initialt skede att delta i kriget. En var halvvägs till Vietnam innan han avvek. Den tredje upplevde krigets fasor och överlevde. Gemensamt för dem alla är att Sverige blev deras andra hem från 1960-talet och framåt, en fristad undan kriget och hemlandet USAs politiska förföljelser.
Utifrån ett dussin intervjuer, arkivmaterial, facklitteratur, gamla tidningsdokument, fotografier, ljudsnuttar, filmer och digitala källor har jag skrivit reportaget i tre självständiga porträtt. Tillsammans med nytagna porträttbilder av intervjupersonerna och privata fotografier från deras ungdomstid, flyktväg, krigsminnen och familjer har jag försökt skapa en så levande bild av deras liv som möjligt.
I akademisk litteratur om public relations och strategisk kommunikation talas det om ett paradigmskifte. Istället för att se kommunikation som information som skickas från en aktiv sändare till en passiv mottagare, börjar man se kommunikation som något som skapas i en dialog mellan två aktiva aktörer. Man rör sig från en strategisk syn på publiken som en påverkbar målgrupp till en dialogisk syn på publiken som aktiva deltagare. Har detta paradigmskifte även ägt rum i praktiken? Hur ser man på kommunikation inom svenska offentliga organisationer idag? Finns det några likheter och skillnader i synsätt, och vad kan dessa tänkas bero på? Materialet utgörs av elva svenska offentliga organisationers kommunikationspolicys. Teorin utgörs av två svenska forskningsantologier om public relations respektive strategisk kommunikation, samt ett urval kritiskt problematiserande artiklar i ämnet. Efter en genomgång av den teoretiska litteraturen har de samtida forskningsperspektiven sammanfattats. Utifrån dessa har en idéanalysmall, en typologi, konstruerats med utgångspunkt i två idealtyper. Det förekom tydliga samband mellan de olika synsätten och hart när alla organisationer gick att placera i endera av de två idealtyperna. Samtliga forskningsperspektiv utom ett gick att hitta i materialet. Skillnaderna i synsätt gick att koppla till de olika organisationernas uppdrag och utformning. Organisationer med nya synsätt är överlag sådana som har tydliga behov av att effektivt kommunicera med omvärlden, medan de övriga organisationerna huvudsakligen har en informationsspridande funktion.
Den svenska kvinnorösträttskampen har osynliggjorts i den nationella historieskrivningen om demokratiseringsprocessen. De engelska suffragetternas kamp är känd, och hur de offrade sina kroppar för rösträtten. Men de svenska rösträttskvinnorna offrade också sina kroppar för rösträtten i en nära 20 år lång kamp med hårt motstånd. Det är en förvånansvärt okänd och oberättad historia - trots att rösträtt för kvinnor är en grundläggande förutsättning för demokrati och medborgarskap. Här berättas storyn om "Landsföreningen för kvinnas politiska rösträtt" och dess ledare Signe Bergman.
SYFTE: Uppsatsens syfte är att undersöka drivkrafterna bakom företags miljö- och hållbarhetskommunikation. Vi vill även visa på betydelsen av trovärdighetsfrågan i relation till kommersiella intressen och hur den påverkar kommunikationen. Studien fokuseras till Max och Saltå Kvarns avsändarperspektiv med avsikt att jämföra och kontrastera hur företagen kommunicerar sina miljöidentiteter.TEORETISK RAM: Den teoretiska ramen bygger på CSR, Miljöidentitet och Miljö- och hållbarhetskommunikation med begreppen trovärdighet, transparens och tonalitet. METOD: Jämförande fallstudie och halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med nyckelpersoner på företagen. SLUTSATSER: Max och Saltå Kvarns olika utgångslägen är den största bidragande orsaken till skillnaderna mellan företagens miljö- och hållbarhetskommunikation och påverkar både drivkrafterna samt miljöidentiteternas utformning. Max som miljöanpassad snabbmatsaktör och Saltå Kvarn som drivs av ekologisk och biodynamisk framställning uttalar visionära miljö- och hållbarhetsmål. Båda företagen strävar efter dialogorienterad miljö- och hållbarhetskommunikation och undviker marknadsföring i form av köpt medialt utrymme. Istället används informella kanaler i olika utsträckning. Saltå Kvarn möter sina intressenter genom sociala medier som ett ”cocktailparty” medan Max främst vill berätta sin ”story” i restaurangerna och i anslutning till politiska sammanhang. Gemensamt för både Max och Saltå Kvarn är att deras miljö- och hållbarhetskommunikation kan ses som legitimitetsåtgärder som möjliggör företagens expansionsfaser.
This study deals with the issue of migrants and their use of media to facilitate integration and negotiate nostalgia, identity and other social factors that ensue during the analysis of six selected Nigerian migrants in Stockholm.
By means of a two-step ethnographic approach the empirical material is obtained from documented media use logs and semi-structured interviews of six Nigerian informants in Stockholm. This study sets out to discover the social factors that influence or shape the media practices of Nigerian migrants; furthermore, to understand the concept of nostalgia, integration and more descriptive concept of media use from the perspective such as: the number of years the participants have lived in Sweden, gender and ethnicity.
The results show the motivation behind the media use of participants with emphasis on how Nigerian migrants use media in terms of type of medium used and frequency of use.
Additionally, results show how social factors such as: ethnicity, gender, education, work and the number of years lived in Sweden play a role in influencing the media practices of the selected Nigerian migrants in Stockholm while likewise exhibiting a difference in the media practices of participants who have lived in Sweden for the same number of years. In conclusion, results display how the in number of years lived in Sweden in addition to other individual factors played a role in the media use of the participants. The results also show how the participants use media to negotiate nostalgia and ethnic identities.
Online Self-portrayal has been attracting attention since the rise of social networks and their integration into everyday life. Social media have been said to support the idea of an “endlessly constructed self,” transporting culture and shaping people’s online experiences. Research often focused on the if and why when mostly college students portrayed themselves on social networks and in online communities. The aim of this study is to deepen the understanding of how a certain demographic of women uses Facebook and Instagram for self-portrayal and what it means to them. The focus is on interesting but seldom studied personalities: well-educated, urban women in their late 20’s up to their late 30’s that are well integrated into the labor market. A combination of netnographic study and semi-standardized interviews of Facebook and Instagram activities are conducted within the framework of Erwin Goffman’s "representation of the self in everyday life." Results show a high appreciation of Instagram in order to present a curated portrayal of one’s life and a communication through 'likes'. Interestingly, the women, although highly skilled, often successful and living in one of the most appreciated urban centers of the world, occasionally feel pressure and insecurity to live up to the expectations of their networks.
Undersökningen syftar till att med kvantitativ innehållsanalys besvara frågeställningarna: Vilka synliga källor förkommer i den svenska nyhetsrapporteringen? Hur ser fördelningen mellan de undersökta källorna ut? I vilken utsträckning används sociala medier som källa?
Uppsatsen bygger på en explorativ totalundersökning av samtliga källor förekommande under den svenska nyhetsrapporteringen om revolutionen i Egypten under perioden 2011-01-26 – 2011-02-12. Materialet består av nyhetsartiklar från Sveriges sex största nyhetstidningar (Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen, Göteborgs-Posten, Svenska Dagbladet och Sydsvenskan).
Teoretiska utgångspunkter är teoribildningar runt journalistikens roll i samhället, demokrati och källteori.
Resultaten visar på att Twitter och de sociala medierna har slagit igenom som kanal för nyhetskällor i Sverige och i än större utsträckning används dessa kanaler som omvärldsbevakningsverktyg av journalister. De undersökta nyhetstidningarna har sammanslaget använt Twitter som primärkälla vid tolv tillfällen.
Som examensarbete har jag producerat en film om Cannabis. En pilot om 22 minuter avsedd att användas som pitch inför en större dokumentär.
I piloten har jag intervjuat fyra personer med olika erfarenheter och åsikter kring ämnet. Professor Ted Goldberg, professor Fred Nyberg, socialsekreterare Helene Adamee och en före detta cannabismissbrukare.
Dessa intervjuer har jag därefter redigerat ihop till en pilot som tar upp ämnen som varför ungdomar börjar röka cannabis, det faktum att det pågår en förändring inom den globala drogpolitiken som kan få konsekvenser för Sverige, samt olika åsikter kring vår aktuella narkotikapolitik.
Jag spelar själv en aktiv roll i piloten som en journalist, och före detta cannabismissbrukare, som nu är på jakt efter svaren till de frågor mitt missbruk genererat.
Soft skills are becoming equally crucial as hard skills in today's labour market. In contrast to hard skills which are teachable typically through formal education, soft skills are non-technical and interpersonal, allowing individuals to be able to find and succeed in their studies, jobs, and professional life. Despite the increasing emphasis on soft skills, many university students are either unaware of or neglect enhancing them. Soft skills deficiency among university students has become a significant concern for employers, educators, and policymakers, as it negatively affects students' academic performance and future employment prospects. The purpose of this study is to investigate students’ perceptions of the demand for soft skills and the possibility and availability of learning opportunities. The expected outcomes intend to provide insights about awareness of soft skills among students and pathways to reduce the soft skills gap through training provisions in higher education settings. Furthermore, it aims to find out how the young generation (mainly Generation Z) would perceive digitalisation and specifically gamification as a solution to facilitate soft skills training. This is a mixed method study, in which, an open survey was the data collection media. The survey was conducted during the spring semester of 2023 and analysed using visualisation and summarisation methods. Based on the outcome of 66 master’s and bachelor's students attending the digitalisation courses in two classes in Sweden, over 50% of the students perceived a lack of soft skills in their curricula. They were also positive toward the use of gamification as an effective digital strategy, recognising it as a powerful tool to facilitate training and developing soft skills as a part of formal learning in higher education. As a suggested approach, gamifying soft skills training potentially creates simulations that mimic real-world situations to allow students to practice and develop their soft skills in a safe and low-stakes training environment. This facilitates training soft skills for better communication and collaboration during their academic journey and after their graduation and to prepare students for successful careers.
Syftet med denna uppsats är att undersöka mediebilden av Sture Bergwall i svensktryckt press och hur eller om mediebilden förändrats mellan 90-talet och idag. De frågorsom ligger till grund för undersökningen är vilka huvudkällor som använts, om det finnsnågra särskilda ord som är signifikanta i beskrivningar av Bergwall samt hur andraaktörer i hans omgivning beskrivs. De metoder jag använder för att söka svar är dels enkvantitativ analys för att få statistik om vilka källor som används. Dels en diskursanalys,där jag har blandat Roger Fowlers och Teun A van Dijks teorier för att bäst kunnaapplicera metoden på mitt material.De sex artiklar som är undersökta genom diskursanalys är hämtade från DagensNyheter, Svenska Dagbladet, Expressen och Aftonbladet. De artiklar som är föremål fören mindre kvantitativ analys är hämtade från samma tidningar, från perioderna 1998-01-01 till 1999-12-31 samt 2009-01-01 till 2010-01-31.De teorietiska ramarna för uppsatsen är både mer allmän teori om det journalistiskauppdraget och mer specifik teori om brott i medier samt moralpanik.Resultatet visade att det finns stora skillnader i hur Bergwall framställs under de bådatidsperioderna. Under 90-talet framställdes han som en brutal seriemördare medan hanidag ofta tillskrivs en offerroll, trots att han fortfarande är dömd för 7 mord.Auktoriteterna som figurerar i artiklarna om Bergwall har också fått ett nyttframställningssätt. En vanlig beskrivning är att de är karriärlystna individer somutnyttjat Bergwall för att nå toppen. Under 90-talet var det dessa personer somlevererade sanningen i artiklar om Bergwall, medan det idag är Sture Bergwall självsom får redogöra för vad som är sanning eller ej.
This study examines how media form the cultural memory of wars. Since the 1980s,research on media and memory has considerably increased but it has mostly focused onnews reports and photographs and on the two World Wars and American-led conflicts, suchas Vietnam and Iraq. Therefore, this study looks at a more alternative medium: thecommunity murals painted during the conflict in Northern Ireland and it takes as a casestudy the murals of the Catholic district of the Bogside, in Derry. It is examined how thesemurals have formed the cultural memory of the Troubles since the beginning of the 1990speace process. It is investigated what discourses of memory have been spun in the murals;who the villains, victims and heroes are; which events are being remembered; and if theypresent a non-partisan view of the conflict. Moreover, it is also uncovered the practises ofdiscourse, that is the producers’ identity and aspirations, their media use and the influenceof the context in the production of memory. To address such questions this study draws ona combination of critical discourse analysis and ethnography to examine the 12 photographsof the murals together with the field observation and the interview carried out with KevinHasson, one of the three Bogside muralists. The findings reveal twelve discourses ofmemory, the influence of the peace process and the audience in all stages of theproduction, the partisan view of the conflict as well as absences such as the role of the IRAand the media. Cultural memory of wars, thus, is highly selective and excluding and it blendswith the producers’ and the audience’s personal memory. The results bring a new casestudy with important insights to the discussions on media and remembrance as well as theyadd a media analysis of the murals for the studies on the Northern Irish conflict.
This thesis compares the visual representation of Syrian refugees during the 2015 refugee crisis and Ukrainian refugees during the Russian invasion 2022 in news outlets Dagens Nyheter, Svenska Dabladet and Aftonbladet. The aim of the study is thus to investigate how ethnic groups are framed in a photojournalistic setting. The theoretical concept otherness is used to analyze the selected visual images and the concept of visualities highlight how photographs published in the media communicate political messages and how images reflect immigration discourse. Additionally, photojournalistic regimes of visibility and responsibility are used to illuminate similarities and dissimilarities in the material. In total, 200 images made up the sample for the performed qualitative visual analysis.
The findings reveal that empathetic portrayals dominate the Swedish narrative. Syrian refugees were overrepresented in imagery alluding to otherness painting a picture of Syrians as ethnic, cultural and dangerous others. Photography triggering social and political engagement were crucial in the forming of visualities, relating visual images to the political and public arena. The sampled images did reflect immigration discourses of intimidation and humanity.
The purpose of this study has been to find out how Kenyan journalists look at their own role in the development of the Somalia conflict and how they work to make sure that they have a positive impact on the situation. The empirical material consists of seven semi-structured interviews with journalists who work in print- or broadcast media in the Kenyan capital Nairobi and who specialises in conflict reporting in general and Somalia more specifically. The interviews were summarised, analysed and presented in a thematic order, based on the initial research questions stated below:
The result of the study is very clear: all journalists interviewed believe that they can help bring peace and stability in Somalia. Some even believe that without the media, there won’t be peace in Somalia. However, they look slightly different at their individual roles as reporters covering a conflict in a neighbouring country where their own nation is militarily involved. Some look at themselves as objective messengers that report the truth no matter the implications. Others are sensitive when it comes to showing pictures of dead people or publishing the number of casualties, afraid that it might stir up emotions and cause retaliatory attacks. One journalist stands out as the only one openly supporting a patriotic line that he believes is needed for the Kenyan military to defeat the enemy and in the end achieve peace and stability in the region. They all consider it difficult to remain objective when reporting from Somalia, since they most often need to work embedded with the troops for security reasons.
African journalists need to highlight the plight of the Somali people and also report about the positive sides of the region, all journalists believe. It is important to paint a brighter picture of Somalia in order to bring new investments to the poor country. Also, they all emphasise the need to talk to the people of Somalia, to let them speak for themselves, because in the end, only Somalis can bring peace to their country.
Mitt examensarbete är en kort dokumentär som följer den amerikanska musikern och skivsamlaren Paul Major. Paul var en misslyckad punkmusiker som genom sitt skivsamlande upptäckte en bortglömd skatt av självutgiven musik under 70 och 80 talet som brukar kallas ”real people”- musik eller outsider musik. En brokig skara av artister som alla har en sak gemensam, deras verk faller helt utanför ramen av vad som anses vara ”mainstream” musik.
Vi får följa Paul under några dagar i New York när han leder oss igenom sin egen livshistoria och skivorna han upptäckte och hjälpte till att sprida. Han ger oss också en inblick i den oväntade andra akten i sitt liv när han trodde att det sista tåget hade gått.