Change search
Refine search result
1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1. Abiala, Kristina
    et al.
    Hernwall, Patrik
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Computer and Systems Sciences.
    Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, no 1-2Article in journal (Refereed)
  • 2.
    Dahlberg, Gunilla
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Elfström, Ingela
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Pedagogisk dokumentation i tillblivelse2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 4-5, p. 268-296Article in journal (Refereed)
  • 3. Ellström, Per-Erik
    et al.
    Löfberg, Arvid
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Svensson, Lennart
    Pedagogik i arbetslivet: ett historiskt perspektiv2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 3/4, p. 20p. 162-181Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört. Även om de områden som här urskiljs delvis går in i varandra representerar områdena relativt tydligt olika fokuseringar. I och med att utbildning, lärande och kompetensutveckling i arbets-livet kom att bli ett pedagogiskt forskningsområde tillfördes inte enbart ny kunskap till vår förståelse av människan i arbetslivet. Arbetslivspedagogisk forskning berikar också pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för teori och metodut-veckling inom ämnet. Villkoren för lärande som ett allmänt kunskapsområde ges genom denna forskning en tydligare plats inom pedagogiken.

  • 4.
    Gunnarsson, Karin
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Humanities and Social Sciences Education.
    Att samhandla med manualer: Föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete2019In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 25, no 1, p. 68-84Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.

  • 5. Gustavsson, Maria
    et al.
    Thunborg, Camilla
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogik i arbetslivet – forskningsområdets utveckling under 2005-20152016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 3-4, p. 165-190Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ger vi en överblick av utvecklingen inom forskningsområdet pedagogik i arbetslivet. Underlaget bygger på 87 avhandlingar i pedagogik inom forskningsområdet pedagogik i arbetslivet som publicerats i Sverige under 2005-2015. Avhandlingarna kategoriseras i följande områden: rekrytering; kompetens och kompetensutveckling; arbetsplatslärande och arbetsplatsen som lärmiljö; chefers ledarskap, arbete och lärande samt ledarutveckling; organisations- och verksamhetsutveckling samt förändringsprocesser; interorganisatoriskt lärande och samverkan i partnerskap; lärande i övergången mellan utbildning och arbete; samt professionell praktik, identitet och professionsutveckling. Genom en fortsatt inriktning och utveckling av pedagogisk forskning i arbetslivet kan denna typ av forskning ge viktiga bidrag till att kritiskt ifrågasätta dagens arbetsliv och bidra till arbetsplatsnära forskning i riktning mot ett hållbart arbetsliv.

  • 6.
    Helldin, Rolf
    Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL).
    Klass, kultur och inkludering2007In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, no 2, p. 119-134Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln jämförs betingelserna för två alternativa pedagogiker som kan användas för att motverka de inkluderingssvårigheter i skolan som uppstår ur skillnader i kulturellt ursprung eller klasstillhörighet. De två pedagogikerna tar sin utgångspunkt i det socialpolitiska begreppet affirmation», det vill säga bekräftelse av olikhet i form av differentierande och kompenserande åtgärder och begreppen dekonstruktion och transformation. De senare innebär pedagogisk analys, bearbetning och förändring på sikt av grundläggande orättvisa strukturer i utbildning och samhälle. De två alternativa pedagogikerna relateras till skolans beroende av en traditionell liberal välfärdsteori, och texten visar hur den liberala välfärdsteorin motverkar inkludering i skolan. I artikeln diskuteras också möjligheten att inom den specialpedagogiska forskningen närmare utreda hur de två alternativa pedagogikerna skulle kunna samverka, varvid det framkommer att det fortfarande är oklart hur de specialpedagogiska motsättningar som specificeras i artikeln ser ut i detalj. 

  • 7.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Lärande genom demokratiska önskemål – pastoral omsorg i fritidshem2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 1-2, p. 28-50Article in journal (Refereed)
    Abstract [fy]

    Artikeln problematiserar hur demokrati används som metod för att producera specifika medborgarsubjekt i fritidshemmets utbildningsverksamhet. Avgränsade situationer i form av fritidshemsråd studeras med fokus på hur olika nyanser av inflytande iscensätts av de barn och den personal som deltar och hur detta görs genom bemötande av idéer om expertis och likvärdighet. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter hämtas från ett diskurs-analytiskt perspektiv på styrning genom pastoral makt (Foucault, 1983; Smith, 2014) och med vars hjälp analytiskt intresse riktas mot hur statliga fostransambitioner uttrycks, hanteras och balanseras i relation till elevinflytande i den språkliga aktivitet som pågår i råden. Genom empiriska exempel problematiserar och synliggör studien hur demokrati – genom pastorala omsorgstekniker och via olika nyanser av elevinflytande – blir en form av styrning och produktion av medborgarsubjekt med vissa önskvärda egenskaper.

  • 8.
    Hultqvist, Elisabeth
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Om lärarnas förändrade yrkesvillkor2011In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, no 3, p. 52-56Article in journal (Other academic)
  • 9.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Education in Humanities and Social Sciences.
    Hartman, Sven
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Education in Humanities and Social Sciences.
    Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring2009In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, no 3, p. 212-229Article in journal (Refereed)
  • 10.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    van Vulpen, Wilhelmina
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Estetiska transformationer: Att följa en kanins väg från en konsthall, via en förskola och vidare till konsthallens ateljé2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 1-2, p. 101-124Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    In this paper we conduct an analysis of the visits of two preschool groups to an exhibition at an art center. The visit was composed of three parts; first a cultural worker presented the exhibition in the art center, then the groups returned to preschool where they used photos from the visit to reflect on it and to prepare for the last part, which consisted of a session in the art center’s studio to create art of their own. The exhibits, created by the Finnish artist Anu Tuominen, were mainly constructed using recycled materials and furniture collected into constellations, with such titles as (our translations): “Real circles of color with sunflowers” (Figure 1), “To fix a neckpiece” (Figure 2), or “To keep oranges and carrots” (Figure 2). When the groups visited the studio they brought their own recycled materials to be used in their own artwork, as well as using materials provided by the studio. Our analysis is based on an ethnographic study in which one student followed the groups between the different events, making notes, taking photographs and using an audio recording device. All adults had given their written consent to participate in the study, including the children’s parents, as well as the children themselves (verbal consent). When we analyzed the material, our first reflection was that the children had very little space to move freely within the exhibition, or to make their own explorations. It so happened that one child tried to break loose from the group, and was given a friendly caution to stay in the group (which they did). The visit was then controlled by the culture worker, preschool teachers and the art institution itself. There was little indication of any influence from ideas suggesting that children’s own choices of how to move are a form of expression or to create a space in which children can present an exhibition, or that touch can open up alternative interpretations in relation to verbally communicated understandings. We then explored other ways to understand what was going on during the visits (i.e. the whole process), and became inspired by research influenced by Gilles Deleuze (1925–1995) and Felix Guattari (1930–1992), which aims to understand art and pedagogy in new ways by including the material and the relational in any analysis. During the reflection process we realized that we were witnessing two different understandings of aesthetics; on the one hand aesthetics as fine art and an expression of genres, the beautiful and sublime, and on the other hand aesthetics as material relations, movements and space–material explorations. In the analysis, we explore how both these ways of understanding “aesthetics” are set in motion, and we show how both understandings are relevant and produce different interpretations of the art studio visit as a process in which agency is produced in complex ways by both human and non-human agents. We argue that it is important to highlight both understandings of aesthetics in order to understand the complexity of the event taking place. In the analysis, we focus on material details highlighted by children during the visit. More specifically, we follow and engage with a girl’s “discovery” of a plastic rabbit (Figure 3), and how this rabbit becomes a material agent in the whole event; how the girl, the rabbit and different adults activate and create each other in a process of “becoming with” (Lee 2005) human and non-human agents, as well as in relation to aesthetics as art and aesthetics as material-relationality. We suggest that the plastic rabbit (Figure 3), introduced by a girl child early in the art visit process, transforms into the shape of a painted rabbit (Figure 4) at the end of the process, when the group of children produce their own artwork in the studio. In between these two differing, yet coherent, realizations, the rabbit was made an agent in the preschool via photographs and a girl’s sensory (touch) engagement with the photos. In addition to analyzing the agency of the rabbit and how it co-produced actions with humans and other materials, we show how it moves between the different (institutional) spaces (including the university via us researchers) and thus also becomes an agent taking part in producing these locations.

  • 11.
    Ohlsson, Jon
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Utvecklingsprojekt möter motstånd2001In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 6, no 2, p. 102-121Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I artikeln redovisas resultaten från två fallstudier av kollektivt inriktade lokala skolutvecklingsprojekt, där lärare tog initiativ till och medverkade i utvecklingsarbetet. I båda fallen mötte projekten motstånd, trots att de var idémässigt väl förankrade hos lärare och ledning. Ett motstånd mot samarbete och utformning av gemensamma uppgifter som kom till uttryck både i form av uttalade protester och i praktiken »inbäddat» och oreflekterat motstånd. Motståndet mot kollektiva utvecklingsförsök och samarbete visar på begränsningarna när det gäller att enbart förändra organisatoriska förutsättningar eller invänta enskilda lärares initiativ till samarbete. Projektets potential att främja kollektivt lärande ligger i att det organiseras och genomförs så att lärarna själva skapar en kollektiv handlingsstruktur där de kontinuerligt formar gemensamma uppgifter och uppföljning, deltar i argumentativa samtal och gemensamt handlande, varigenom de diskursivt kan erövra praktiken.

  • 12.
    Ohlsson, Jon
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Granberg, Otto
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Kollektivt lärande i team: om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet2005In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, no 3/4, p. 227-243Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    I denna artikel diskuteras kollektivt lärande i team från ett organisationspedagogiskt perspektiv. Med detta perspektiv uppmärksammas hur medarbetare i team organiserar samarbete i ständigt pågående processer och vad detta innebär med avseende på teamets kollektiva lärande. Kollektivt lärande förutsätter de interaktiva och kommunikativa handlingar genom vilka medlemmar i ett team identifierar och skapar förståelse av teamets uppgifter och utvecklar handlingsalternativ för hur de ska utföras. I artikeln behandlas empiriska exempel från studier av team som uppvisar olika nivåer av handlingskoordination. Gemensamt bakåt och framåtriktade reflekterande samtal beskrivs som kritiska steg i teamets kollektiva lärandeprocess. Den framåtriktade gemensamma reflektionen möjliggör ett aktivt formande av beredskap att hantera framtida händelser eller problem. På så sätt skapas möjligheter till positiv synergi, genom att den kollektiva kompetensen görs gemensam i den ständigt pågående kommunikativa processen om hur uppgifterna ska utföras. Detta genererar gemensam förståelse av uppgifter vilket innebär en kvalitativt förhöjd handlingskoordination och därmed en ökad kollektiv handlingsrationalitet. Denna handlingsrationalitet kan komma i konflikt med ledningens planer, till exempel när teamet handlar i enlighet med sin tolkning och förståelse av ledningens intentioner, vilket inte behöver stämma överens med ledningens budget, mål och planer för verksamheten. Det finns därför skäl att kritisera det harmonitänkande och de ofta förenklade dialogmodeller som utmärker teoribildning om »den lärande organisationen». Snarare tycks oliktänkande och konflikt utgöra pådrivande krafter för processer och lärande i organisationer.

  • 13.
    Pedersen, Helena
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Posthumanistisk pedagogisk forskning: Några ingångar2014In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, no 2-3, p. 83-89Article in journal (Other academic)
  • 14.
    Qvarsell, Birgitta
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning?2003In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 8, no 1-2, p. 101-113Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Barndom och barnkultur har under senare decennier kommit att intressera pedagogikforskare, till exempel pedagogiska etnografer som studerar barndom och barnkultur som »folkfenomen» i förändring, alltså inte i första hand barn som psykologiska enheter. Då aktualiseras barns perspektiv som informantperspektiv. Det har också blivit politiskt och praktiskt pedagogiskt viktigt att »ha ett barnperspektiv». Handlar det om hur ansvariga vuxna, forskare eller professionella, ser på barn, om vad som kan anses vara barns bästa, eller om hur barn själva uppfattar sina villkor? De här frågorna diskuteras i artikeln, med anknytning till empirisk barnforskning, till praktiskt pedagogiskt arbete med barn, och avseende demokratisträvanden för barns räkning.

  • 15.
    Svedäng, Mia
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Halvars, Bodil
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Elfström, Ingela
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Unga, Johanna
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Child and Youth Studies.
    Från komplexa frågor till konkret innehåll: hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv2018In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, no 3-4, p. 235-261Article in journal (Refereed)
  • 16.
    Thunborg, Camilla
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Ohlsson, Jon
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Pedagogiska utmaningar i dagens arbetsliv2016In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, no 3-4, p. 191-211Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Ökad flexibilitet och ökad standardisering har och har haft stor betydelse för hur arbetslivet har organiserats det senaste decenniet. Vid en första anblick kan dessa organiseringssätt ses som motsägelsefulla där ökad flexibilitet förknippas med minskad styrning och kontroll med större autonomi och frihet för den enskilda individen, medan standardisering antas bidra till en ökad kontrol och minskad autonomi. I artikeln analyseras och diskuteras vilken betydelse flexibilitet och standardisering har och har haft för lärande i arbetslivet. Av analysen framkommer att såväl ökad flexibilitet som standardisering tycks främja ett individuellt och anpassningsinriktat lärande, med begränsat utrymme för reflektion. Samtidigt finns flexibla arbeten, som t.ex. arbeten i tillfälliga projekt, som kan skapa goda villkor för lärande på kort sikt, men löper svårigheter att skapa villkor för ett långsiktigt kollektivt utvecklingsinriktat lärande i organisaitoner. Sammanfattningsvis visar artikeln att det finns väsentliga utmaningar i dagens och morgondagens arbetsliv. En fråga som ställs är huruvida arbetslivet har tjänat ut sin funktion som arena för lärande i en mer djupgående mening.

  • 17.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Döös, Marianne
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Education.
    Erfarenheter av delat ledarskap i den lokala skolan: Rektorers och arbetslagsledares röster2017In: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, no 1-2, p. 101-123Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Leadership is increasingly being described in research literature as a collective function. Included in this trend is research on leadership shared between managers, including in schools. Earlier research has described the organisation of school management into a communal function as a solution to what is often a difficult and multidimensional undertaking for principals operating in  pressured work situations with a substantial workload. The role of the ‘superprincipal’, an individual who carries the entire burden of running and improving a school, can be seen as part of a traditional, hierarchical organisational model that masks pioneering, collective working methods such as those involving principals. Given the difficulties inherent in the duties of a principal in schools, it now seems unfortunate that the current Education Act is limiting opportunities for principals to operate with shared responsibility.

    This article aims to add to our knowledge about leadership shared between managers and, more specifically, to highlight and discuss the issue of leadership shared between principals. We show how principals have organised the leadership function as a close partnership between two or more people, i.e. leadership shared between managers. The theoretical premises here are learning theory and theory about collective forms of leadership. Competence is seen both as an individual attribute and also as something carried between people in what is known as competence-bearing relations. These relationships are the basis of collective forms of leadership, and are founded on three qualities: trust, a lack of pretention, and common values in terms of what to achieve with the school operations and how to treat people.

    With this study in mind, and in view of the acknowledged difficulty of the general work situation principals are faced with, we consider it a matter of concern that the current Education Act has limited the scope for shared leadership for this particular group of managers by stipulating that a school unit may only have one principal. Based on our research, we propose that responsible authorities be allowed to operate in such a way that principals are again able to lead schools on a formally equal footing. Two principals with the same formal status could then have joint overall responsibility but still split their work tasks according to their competence and interests.

1 - 17 of 17
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf