Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Abiala, Kristina
    et al.
    Hernwall, Patrik
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Tweens konstruerar identitet online – flickors och pojkars erfarenheter av sociala medier2013Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 18, nr 1-2Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Dahlberg, Gunilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elfström, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Pedagogisk dokumentation i tillblivelse2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 4-5, s. 268-296Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 3. Ellström, Per-Erik
    et al.
    Löfberg, Arvid
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Svensson, Lennart
    Pedagogik i arbetslivet: ett historiskt perspektiv2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 3/4, s. 20s. 162-181Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ges en bild av hur forskningen om pedagogik i arbetslivet utvecklats i Sverige och vilka områden den har rört. Även om de områden som här urskiljs delvis går in i varandra representerar områdena relativt tydligt olika fokuseringar. I och med att utbildning, lärande och kompetensutveckling i arbets-livet kom att bli ett pedagogiskt forskningsområde tillfördes inte enbart ny kunskap till vår förståelse av människan i arbetslivet. Arbetslivspedagogisk forskning berikar också pedagogikämnet genom att ge ett breddat underlag för teori och metodut-veckling inom ämnet. Villkoren för lärande som ett allmänt kunskapsområde ges genom denna forskning en tydligare plats inom pedagogiken.

  • 4.
    Gunnarsson, Karin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för de humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnenas didaktik.
    Att samhandla med manualer: Föränderliga deltagare i skolors hälsofrämjande arbete2019Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 24, nr 1, s. 68-84Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna text ställs frågor om hur skolors hälsofrämjande arbete formas och blir till tillsammans med manualer. Syftet är att undersöka vad manualerna gör och hur de görs som samhandlande aktörer i detta arbete. Genom att studera händelser i ett manualbaserat program med aktör-nätverksteori blir fokus hur manualer, elever, gruppledare, klassrum och känslor samverkar och samskapas i det hälsofrämjande arbetet. I analysen framkommer hur manualer sammankopplade i nätverk blir till en trygg aktör, en aktör som tillsammans med evidens och forskning erbjuder kunskap om de elever som deltar och hur hälsa ska främjas. De blir samtidigt obekväma och stressande aktörer. Analysen visar hur manualerna samtidigt blir poröst konstruerade och stabilt fixerande. Med denna förståelse av hur manualerna inverkar i det hälsofrämjande arbetet blir det svårt att förutse dess effekter och verkningar. Ambitionen måste då vara att utforma ett hälsofrämjande arbete med engagemang och experimenterande, en praktik där många berättelser och världar kan ta form.

  • 5. Gustavsson, Maria
    et al.
    Thunborg, Camilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Pedagogik i arbetslivet – forskningsområdets utveckling under 2005-20152016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, s. 165-190Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel ger vi en överblick av utvecklingen inom forskningsområdet pedagogik i arbetslivet. Underlaget bygger på 87 avhandlingar i pedagogik inom forskningsområdet pedagogik i arbetslivet som publicerats i Sverige under 2005-2015. Avhandlingarna kategoriseras i följande områden: rekrytering; kompetens och kompetensutveckling; arbetsplatslärande och arbetsplatsen som lärmiljö; chefers ledarskap, arbete och lärande samt ledarutveckling; organisations- och verksamhetsutveckling samt förändringsprocesser; interorganisatoriskt lärande och samverkan i partnerskap; lärande i övergången mellan utbildning och arbete; samt professionell praktik, identitet och professionsutveckling. Genom en fortsatt inriktning och utveckling av pedagogisk forskning i arbetslivet kan denna typ av forskning ge viktiga bidrag till att kritiskt ifrågasätta dagens arbetsliv och bidra till arbetsplatsnära forskning i riktning mot ett hållbart arbetsliv.

  • 6.
    Helldin, Rolf
    Institutionen för individ, omvärld och lärande (IOL).
    Klass, kultur och inkludering2007Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 12, nr 2, s. 119-134Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln jämförs betingelserna för två alternativa pedagogiker som kan användas för att motverka de inkluderingssvårigheter i skolan som uppstår ur skillnader i kulturellt ursprung eller klasstillhörighet. De två pedagogikerna tar sin utgångspunkt i det socialpolitiska begreppet affirmation», det vill säga bekräftelse av olikhet i form av differentierande och kompenserande åtgärder och begreppen dekonstruktion och transformation. De senare innebär pedagogisk analys, bearbetning och förändring på sikt av grundläggande orättvisa strukturer i utbildning och samhälle. De två alternativa pedagogikerna relateras till skolans beroende av en traditionell liberal välfärdsteori, och texten visar hur den liberala välfärdsteorin motverkar inkludering i skolan. I artikeln diskuteras också möjligheten att inom den specialpedagogiska forskningen närmare utreda hur de två alternativa pedagogikerna skulle kunna samverka, varvid det framkommer att det fortfarande är oklart hur de specialpedagogiska motsättningar som specificeras i artikeln ser ut i detalj. 

  • 7.
    Holmberg, Linnéa
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Lärande genom demokratiska önskemål – pastoral omsorg i fritidshem2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 28-50Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [fy]

    Artikeln problematiserar hur demokrati används som metod för att producera specifika medborgarsubjekt i fritidshemmets utbildningsverksamhet. Avgränsade situationer i form av fritidshemsråd studeras med fokus på hur olika nyanser av inflytande iscensätts av de barn och den personal som deltar och hur detta görs genom bemötande av idéer om expertis och likvärdighet. Teoretiska och metodologiska utgångspunkter hämtas från ett diskurs-analytiskt perspektiv på styrning genom pastoral makt (Foucault, 1983; Smith, 2014) och med vars hjälp analytiskt intresse riktas mot hur statliga fostransambitioner uttrycks, hanteras och balanseras i relation till elevinflytande i den språkliga aktivitet som pågår i råden. Genom empiriska exempel problematiserar och synliggör studien hur demokrati – genom pastorala omsorgstekniker och via olika nyanser av elevinflytande – blir en form av styrning och produktion av medborgarsubjekt med vissa önskvärda egenskaper.

  • 8.
    Hultqvist, Elisabeth
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Om lärarnas förändrade yrkesvillkor2011Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 16, nr 3, s. 52-56Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 9.
    Irisdotter Aldenmyr, Sara
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.
    Hartman, Sven
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för utbildningsvetenskap med inriktning mot humaniora och samhällsvetenskap.
    Yrkesetik för lärare och behovet av professionsförankring2009Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 14, nr 3, s. 212-229Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 10.
    Lindgren, Anne-Li
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    van Vulpen, Wilhelmina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Estetiska transformationer: Att följa en kanins väg från en konsthall, via en förskola och vidare till konsthallens ateljé2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 1-2, s. 101-124Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om förskolebarn, konstpedagogik, materialitet och filosoferna Gilles Deleuze (1925-1995) och Felix Guattari (1930-1992). Mer precist vill vi, med hjälp av tre huvudbegrepp (assemblage, rhizom och nomadologi) hämtade från nyss nämnda filosofer, analysera fram vad materialitet och rum kan ha för betydelse i en förskoleklass möte med en konstutställning. I mötet är många mänskliga och icke-mänskliga kroppar inblandade. Vi söker svar på frågor om hur estetisk gestaltning (konst) och estetiska relationer (materialitet) kan förbinda mänskliga kroppar, materialitet och rum. Vi riktar ett särskilt fokus mot just barns inblandning i hur mänskligt-materiella relationer skapas i en konsthalls och en förskolas rum. Analysen visar hur rum för konst (gestaltning) och rum för estetiska relationer (materialitet) samskapas i och via mötet med en kanin av plast; hur de konst-estetiskt-materiella relationer som samskapas i mötet med kaninen förbinder olika rum, kroppar och materialiteter med varandra. Genom att följa en kanin framträder oväntade detaljer som viktiga, liksom hur olika förståelser av estetik kan sätta en analys i rörelse.

  • 11.
    Ohlsson, Jon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Utvecklingsprojekt möter motstånd2001Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 6, nr 2, s. 102-121Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I artikeln redovisas resultaten från två fallstudier av kollektivt inriktade lokala skolutvecklingsprojekt, där lärare tog initiativ till och medverkade i utvecklingsarbetet. I båda fallen mötte projekten motstånd, trots att de var idémässigt väl förankrade hos lärare och ledning. Ett motstånd mot samarbete och utformning av gemensamma uppgifter som kom till uttryck både i form av uttalade protester och i praktiken »inbäddat» och oreflekterat motstånd. Motståndet mot kollektiva utvecklingsförsök och samarbete visar på begränsningarna när det gäller att enbart förändra organisatoriska förutsättningar eller invänta enskilda lärares initiativ till samarbete. Projektets potential att främja kollektivt lärande ligger i att det organiseras och genomförs så att lärarna själva skapar en kollektiv handlingsstruktur där de kontinuerligt formar gemensamma uppgifter och uppföljning, deltar i argumentativa samtal och gemensamt handlande, varigenom de diskursivt kan erövra praktiken.

  • 12.
    Ohlsson, Jon
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Granberg, Otto
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Kollektivt lärande i team: om utveckling av kollektiv handlingsrationalitet2005Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 10, nr 3/4, s. 227-243Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel diskuteras kollektivt lärande i team från ett organisationspedagogiskt perspektiv. Med detta perspektiv uppmärksammas hur medarbetare i team organiserar samarbete i ständigt pågående processer och vad detta innebär med avseende på teamets kollektiva lärande. Kollektivt lärande förutsätter de interaktiva och kommunikativa handlingar genom vilka medlemmar i ett team identifierar och skapar förståelse av teamets uppgifter och utvecklar handlingsalternativ för hur de ska utföras. I artikeln behandlas empiriska exempel från studier av team som uppvisar olika nivåer av handlingskoordination. Gemensamt bakåt och framåtriktade reflekterande samtal beskrivs som kritiska steg i teamets kollektiva lärandeprocess. Den framåtriktade gemensamma reflektionen möjliggör ett aktivt formande av beredskap att hantera framtida händelser eller problem. På så sätt skapas möjligheter till positiv synergi, genom att den kollektiva kompetensen görs gemensam i den ständigt pågående kommunikativa processen om hur uppgifterna ska utföras. Detta genererar gemensam förståelse av uppgifter vilket innebär en kvalitativt förhöjd handlingskoordination och därmed en ökad kollektiv handlingsrationalitet. Denna handlingsrationalitet kan komma i konflikt med ledningens planer, till exempel när teamet handlar i enlighet med sin tolkning och förståelse av ledningens intentioner, vilket inte behöver stämma överens med ledningens budget, mål och planer för verksamheten. Det finns därför skäl att kritisera det harmonitänkande och de ofta förenklade dialogmodeller som utmärker teoribildning om »den lärande organisationen». Snarare tycks oliktänkande och konflikt utgöra pådrivande krafter för processer och lärande i organisationer.

  • 13.
    Pedersen, Helena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Posthumanistisk pedagogisk forskning: Några ingångar2014Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 19, nr 2-3, s. 83-89Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
  • 14.
    Qvarsell, Birgitta
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Pedagogiska institutionen.
    Barns perspektiv och mänskliga rättigheter: Godhetsmaximering eller kunskapsbildning?2003Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 8, nr 1-2, s. 101-113Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Barndom och barnkultur har under senare decennier kommit att intressera pedagogikforskare, till exempel pedagogiska etnografer som studerar barndom och barnkultur som »folkfenomen» i förändring, alltså inte i första hand barn som psykologiska enheter. Då aktualiseras barns perspektiv som informantperspektiv. Det har också blivit politiskt och praktiskt pedagogiskt viktigt att »ha ett barnperspektiv». Handlar det om hur ansvariga vuxna, forskare eller professionella, ser på barn, om vad som kan anses vara barns bästa, eller om hur barn själva uppfattar sina villkor? De här frågorna diskuteras i artikeln, med anknytning till empirisk barnforskning, till praktiskt pedagogiskt arbete med barn, och avseende demokratisträvanden för barns räkning.

  • 15.
    Selander, Staffan
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för data- och systemvetenskap.
    Didaktiken som en ny, utbildningsvetenskaplig skärningspunkt2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 5, s. 158-167Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    För drygt hundra år sedan frigjordes de pedagogiska frågorna från den filosofiska domänen. 1910 tillträdde Bertil Hammer som vårt lands förste professor i pedagogik. Ett av de skäl som angavs för denna professur var lärarutbildningens behov av vetenskaplig förankring. Hammer skrev fram ett ambitiöst program, där pedagogiken skulle omfatta kunskaper om lärande (psykologi), kunskaper om utbildning och samhälle (historia/sociologi) samt kunskaper om vad som kan anses rätt och gott (filosofi).

    Det skulle dock gå många år innan hela detta program realiserades fullt ut. Pedagogiken förblev fram till 1950-talet förankrad i psykologin. På 1960-talet diskuterades de sociala aspekterna allt livligare (en diskussion som inom disciplinen började med Urban Dahllöfs arbeten och sedan utvidgades, med delvis annan riktning, av Ulf P. Lundgren), och först på 1990-talet slog de filosofiska aspekterna igenom (med början i Tomas Englunds pragmatiska inriktning, följt av bland andra Klas Roth).

    1996 inrättades landets första professur i didaktik, intressant nog med liknande motivering som den första professuren i pedagogik – i syfte att stärka lärarutbildningens vetenskapliga grund. Då jag tillträdde denna professur var det pedagogiska landskapet som ett slagfält med åsiktslinjer och skyttegravar, och jag fick diverse frågor om vilken sida jag stod på: pedagogikens eller didaktikens, didaktikens eller ämnesdidaktikens, det pedagogiska arbetets eller utbildningssociologins sida och så vidare. Men min uppgift var inte, som jag såg det, att välja sida. Snarare ville jag som ämnesföreträdare utveckla något nytt. Det vid den tiden nyvaknade intresset för ämnesdidaktiska frågor (som Ference Marton redan under 1980-talet hade diskuterat i termer av fack-didaktik), liksom de professionsorienterade frågorna, utgjorde en ny fond för mitt intresse. Härutöver utgjorde frågor om språk, social-semiotik och multimodalitet ett intressant område för att förstå kunskapsrepresentationer och lärande, något som också utgjorde ett nytt perspektiv på frågan om lärande: synen på lärande som teckenskapande och meningsskapande kommunikation i stället för en fråga om individuell begåvning, kapacitet eller förmåga. Men ämnesdidaktiken bidrog även med kunskaper kring lärande av olika kunskapsområden, vilket i sin tur gav upphov till nya frågor jämfört med synen på lärande som en generell förmåga. Och allt detta påverkade i sin tur synen på lärararbetet.

    Så småningom sammanlänkades allt detta för mig i ett design-orienterat perspektiv på undervisning och lärande. Jag vill berätta denna historia ur ett högst personligt perspektiv. Hela det didaktiska fältet är mångfacetterat och fyllt av allehanda traditioner. Här vill jag berätta om min egen väg – i termer av tre olika ”vändningar”. Dessa vändningar är förstås påverkade av sin tid, men i viss mån har jag också bidragit till dessa vändningar.

  • 16.
    Svedäng, Mia
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Halvars, Bodil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Elfström, Ingela
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Unga, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen.
    Från komplexa frågor till konkret innehåll: hållbar utveckling ur ett förskoledidaktiskt perspektiv2018Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 23, nr 3-4, s. 235-261Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 17.
    Thunborg, Camilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Ohlsson, Jon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Pedagogiska utmaningar i dagens arbetsliv2016Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 21, nr 3-4, s. 191-211Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ökad flexibilitet och ökad standardisering har och har haft stor betydelse för hur arbetslivet har organiserats det senaste decenniet. Vid en första anblick kan dessa organiseringssätt ses som motsägelsefulla där ökad flexibilitet förknippas med minskad styrning och kontroll med större autonomi och frihet för den enskilda individen, medan standardisering antas bidra till en ökad kontrol och minskad autonomi. I artikeln analyseras och diskuteras vilken betydelse flexibilitet och standardisering har och har haft för lärande i arbetslivet. Av analysen framkommer att såväl ökad flexibilitet som standardisering tycks främja ett individuellt och anpassningsinriktat lärande, med begränsat utrymme för reflektion. Samtidigt finns flexibla arbeten, som t.ex. arbeten i tillfälliga projekt, som kan skapa goda villkor för lärande på kort sikt, men löper svårigheter att skapa villkor för ett långsiktigt kollektivt utvecklingsinriktat lärande i organisaitoner. Sammanfattningsvis visar artikeln att det finns väsentliga utmaningar i dagens och morgondagens arbetsliv. En fråga som ställs är huruvida arbetslivet har tjänat ut sin funktion som arena för lärande i en mer djupgående mening.

  • 18.
    Wilhelmson, Lena
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Döös, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för pedagogik och didaktik.
    Erfarenheter av delat ledarskap i den lokala skolan: Rektorers och arbetslagsledares röster2017Ingår i: Pedagogisk forskning i Sverige, ISSN 1401-6788, E-ISSN 2001-3345, Vol. 22, nr 1-2, s. 101-123Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att bidra till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer och mer specifikt att belysa och diskutera delat rektorskap. Delat ledarskap mellan rektorer har i andra länder beskrivits som en lösning på rektorers trängda arbetssituation och höga arbetsbelastning. Teoretiska utgångspunkter är lärteori och teori om kollektiva ledarskapsformer. Kvalitativa data från rektorer, biträdande rektorer samt arbetslagsledare vid fem skolor med delat ledarskap är empirisk grund. Resultaten visar på värdet av att som rektor inte vara ensam med arbetsuppgifterna, problem blir hanterbara vilket ger en hälsosam trygghet. För skolor som var uppdelade i flera skolenheter tillkom svårigheter med visst dubbelarbete samt oklarhet angående skolan som helhet. Ett teoretiskt bidrag till kunskapen om delat ledarskap mellan chefer är förståelsen av invitering som horisontell över organisatoriska gränser. En kritisk granskning av dominerande föreställningar om organisation och ledarskap efterlyses i avsikt att ge skolor möjlighet att välja gemensamt ledarskap.

1 - 18 av 18
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf