Endre søk
Begrens søket
1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Inlärningsålder och uppfattad inföddhet i andraspråket – lyssnarexperiment med avancerade L2-talare av svenska2006Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 1, nr 1, s. 9-36Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Språket – en biljett till frihet": narrativ identitet i en migrationskontext2016Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 11, nr 2, s. 143-173Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article highlights and discusses a young woman’s experience of language use and language development. The woman’s story, which spans a period of fifteen years, starts with her escape from Afghanistan and illustrates her socialisation into Swedish society. The analysis is based on Paul Ricœur’s theoretical framework that is grounded in hermeneutic and phenomenological traditions. Ricœur tries to capture our experiencesof being the same person though we are constantly changing, making his thoughts onstorytelling and identity creation interesting to apply to the experiences of migration. Drawing on the concept of narrative identity, the article points to how narration connects time, how it expresses ethical dimensions and how the woman, little by little, develops an increasingly transnational and inclusive identity. The value of studying new arrivals in a longitudinal perspective also becomes clear as the analysis includes crucial turning points in terms of attitudes and strategies in relation to second language use.

  • 3.
    Aktürk-Drake, Memet
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Vrije Universiteit Brussel, Belgium.
    Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet?2018Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 13, nr 2, s. 107-130Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln undersöker hur bra den svenska integrationskontexten har varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare. Balanserad tvåspråkighet har nämligen varit ett av målen i Sveriges mångkulturella språkpolitik. Även ingående jämförelser med motsvarande grupper i Rotterdam och Berlin presenteras. Data kommer från 430 deltagare i projektet The Integration of the European Second Generation varav 133 bodde i Stockholm. Balanserad tvåspråkighet definieras utifrån deltagarnas självuppskattade tal- och skrivfärdigheter i förstaspråket turkiska och respektive andraspråk. Resultaten visar att bara en minoritet av andragenerationens turkar var balanserade tvåspråkiga i Stockholm, som dessutom utgjorde den lägsta andelen bland de undersökta städerna. Samtidigt uppvisade gruppen i Stockholm de högsta färdighetsnivåerna i andraspråket bland de tre städerna. Analysen pekar på att den inkluderande multietniska kontexten i Stockholm haft en positiv effekt på andraspråksfärdigheterna medan den turkiska gruppens relativt ringa storlek och koncentration tillsammans med den bristfälliga implementeringen av modersmålsundervisningen i Sverige haft en negativ effekt på turkiskfärdigheterna. De andra städernas mer segregerade och enklavliknande integrationskontexter verkar istället främja turkiskfärdigheterna mer och leder därmed även till en högre förekomst av balanserad tvåspråkighet. 

  • 4.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Yngre andraspråkselevers meningsskapande i naturvetenskap genom tre analysverktyg2010Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 5, nr 2, s. 9-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to make primary second language students’ meaning-making in science visible through the use of three analyses tools: Practical Epistemology (PEA), Systemic Functional Linguistics (SFL) and Thematic Patterns (TM). Learning science implies participating in a specific discourse with its own literacy practise and use of subject specific or technical language with specific genres coding scientific principles and procedures. The empirical material consists of audio-recordings from a grade two class and students’ written texts. The result shows the importance of making linguistic and scientific relations explicit to especially second language students. Scientific discourse at school requires use of different representations in order to scaffold students’ meaning-making and develop an everyday discourse towards a scientific discourse and make possible a movement between them.

  • 5.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Inledning: Nyanlända barn och ungdomar i de nordiska länderna2016Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 11, nr 2, s. 5-12Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 6.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Fraurud, Kari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Svenskan i dagens flerspråkiga storstadsmiljöer:: en explorativ studie av unga stockholmares perceptioner av variation och varieteter2008Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 3, nr 2, s. 7-38Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 7.
    Donoso, Alejandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    The impact of Swedish L1 on the expression of path and manner in Spanish L22014Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 9, nr 2, s. 47-71Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This study is based on the typological distinction between Satellite-framed and Verb-framed languages. Its main focus is on whether the L1 patterns for motion encoding are still at play even at advanced stages of second language acquisition. In order to delve into this question, three different groups of subjects were compared: L1 Swedish (Swedish native speakers, n = 16), L1 Spanish (Spanish native speakers of the Chilean variety, n = 16) and L2 Spanish. This latter group was composed by 21 Swedes that lived in Chile at the time of data collection. In order to determine the similarities and differences between the three groups regarding the encoding of motion events, oral narratives of the picture book Frog, where are you? (Mayer 1969) were analyzed. We hypothesized the learner group would exhibit L1-based syntactic and conceptual patterns when referring to Manner, Path and Ground in the L2. Our results confirmed, in part, this hypothesis: The learner group evidenced a pervasive use of Path particles and Ground adjuncts (specifically referring to the end points of motion), which support the idea that the learners rely on the expression patterns of their L1 when describing motion events in an L2. As to Manner, our learner group was found to convey this component outside the verb thus compensating for the lack of manner-of-motion verbs in Spanish by adding more information than the Spanish natives.

  • 8.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    "Självklart känns det mer tryggt att vara där inne i huset" - om den sociokulturella kontextens betydelse för språkliga repertoarer och identiteter2015Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, nr 1, s. 7-28Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Ganuza, Natalia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Ordföljdvariation som språklig strategi bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer.2008Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 2, nr 3, s. 57-81-Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 10.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat2018Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 13, nr 1, s. 4-22Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker relationen mellan modersmålsundervisning, elevers läsförståelse och deras skolresultat. Studien utgår från en tidigare undersökning som visade att somalisktalande elever som hade deltagit i modersmålsundervisning presterade bättre på tester av läsning och ordförråd i somaliska i jämförelse med elever i samma åldrar som inte deltagit i undervisningen (Ganuza & Hedman 2017a). I föreliggande studie ingår 36 av deltagarna från den tidigare studien, som alla går i samma skola och som alla har deltagit i modersmålsundervisning i flera år. Eftersom den tidigare studien visade att antalet år som eleverna deltagit i modersmålsundervisning främst bidrog positivt till deras läsförståelse på modersmålet, undersöks här sambandet mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras betyg; i ämnena modersmål, svenska som andraspråk, matematik och deras sammantagna betygspoäng i slutet av årskurs 6 och 7. Övergripande pekar resultaten på ett positivt samband mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras skolresultat. Sambanden är dessutom starkare och mer omfattande än de som finns mellan elevernas läsförståelse på svenska och deras betyg. I artikeln argumenterar vi för att resultaten indirekt antyder att modersmålsundervisningen har positiv inverkan på elevernas skolprestationer, vilket, om det bekräftas i framtida studier, är anmärkningsvärt med tanke på den begränsade undervisningstiden och ämnets marginaliserade position i det svenska utbildningssystemet.

  • 11.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Andraspråksforskning med ASU-korpusen2013Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 8, nr 1, s. 7-33Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    ASU är en longitudinell korpus av svensk andraspråksproduktion från vuxna inlärare, som är tillgänglig på nätet för sökningar och analyser. Här presenteras dess intentioner och uppbyggnad, hur man kan arbeta med den, hur man får tillgång till den, och också något om den forskning om andraspråkssvenska som har baserats på material från ASU.

    Efter en kort inledning om korpusars egenskaper och tillgänglighet diskuteras olika krav att ställa på en longitudinell korpus och hur dessa har tillgodosetts i ASU. Det har varit ett mål att kunna följa individer longitudinellt från starten av L2-inlärningen till ett utvecklat stadium och att kunna observera en tydlig, sammanhängande utveckling över tid. Kännetecknande för ASU är också att muntlig och skriftlig produktion har samlats in parallellt, och därtill ett jämförbart material från infödda svenskar. Utländska studenter vid Stockholms universitet har spelats in individuellt under samtal med svenskar och under samma period fått skriva uppsatser, och ett motsvarande material har samlats in från infödda svenska studenter. Materialet har transkriberats och taggats morfologiskt.

    Korpusen, som framställdes i sin tidiga form under 1990-talet, har numera överförts till ett modernt format och anknutits till användargränssnittet ITG, som omhänderhas av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Det är ett flexibelt instrument för att utföra sökningar, analyser och redigeringar av data ur korpusen. I artikeln beskrivs kort hur man kan arbeta med korpusdata i ITG.

    Korpusen har utnyttjats för forskning om svenskt andraspråkinom flera områden. Några exempel som tas upp härgäller framtidsreferens, stavelsestruktur, possessiva konstruktioner, yttrandeprocessen samt bakgrundsspråkens roll i tredjespråksanvändning.

    En beskrivning av hur man får tillgång till korpusen avslutar artikeln.

  • 12.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Konstruktioner som produkt och process - en studie av hur L1- och L2-talare utnyttjar "det är"2008Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 3, nr 1, s. 79-107Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Språkliga konstruktioner kan ses som produkter eller processer. Artikeln utforskar samband mellan dessa aspekter och fokuserar på L1- och L2-talares bruk av svenska konstruktioner bildade med det starkt flerfunktionella syntaktiska fragmentet det är. En användningsbaserad modell för språkets utveckling läggs till grund, där särskilt också frekvensens roll uppmärksammas. Data hämtas från en korpus av konversationer med inlärare och infödda svenskar, som uppvisar en riklig användning av olika det är-konstruktioner, såväl med avseende på bredden i repertoaren som i fråga om frekvens. Inlärarna tillägnar sig successivt ett användningsmönster som i stort liknar de infödda talarnas. Vissa strukturer uppträder tidigare än andra; en karakteristisk utvecklingsprofil framträder. Sekvensen det är har en central roll i yttrandeproduktionen, där den ofta tjänar som en (ibland bara tentativ) satsinledare. Det finns indikationer på att det är tillägnas och fungerar som en formelsekvens med en stödjande roll i yttrandeplaneringen. Av speciellt intresse är de formuleringsbrott som ofta uppträder efter det är, med olika sätt att sedan fortsätta yttrandet. Dessa fall ger inblickar i det löpande formuleringsarbetet.

  • 13.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga2010Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 5, nr 1, s. 37-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att belysa och diskutera hur dyslexi kan identifieras hos tvåspråkiga. En kärnfråga är hur man vet om svårigheter med läsning och skrivning grundar sig i dyslexi eller i tillägnandet av ett andraspråk. Detta har beskrivits som ett omvittnat dilemma bl.a. för lärare, då det föreligger en risk dels för att dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter, dels att dyslexi inte identifieras hos en individ som faktiskt har dem – eller att svårigheterna inte uppmärksammas tidigt nog.

    Denna artikel avser att närmare belysa problematiken med så kallad över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga utifrån en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar, vars lärare misstänkte att de hade dyslexi. I artikeln ges först en översikt över forskning som berör avgränsningar av dyslexi hos tvåspråkiga.

  • 14.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Samtal om lärobokstext på två språk: Textsamtalets stöttande funktion för spansk-svensktalande ungdomar med och utan uppfattade läshinder2017Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 12, nr 1, s. 23-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi hur spansk-svensktalande högstadieelever agerar i textsamtal kring samhällsorienterande lärobokstext. Med utgångspunkt i textrörlighetsbegreppet analyseras elevernas uttryck av textrörlighet kvalitativt på såväl spanska som på svenska. Artikeln baseras på data från tjugo spansk-svensktalande högstadieungdomar, där hälften av eleverna hade någon form av läs- och skrivsvårighet enligt deras lärares bedömningar. Resultaten visar att eleverna överlag manifesterar liknande grad av textrörlighet på sina båda språk, oavsett genrevariation, vilket indikerar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan språken, även om det också fanns undantag från detta mönster. Jämförelser mellan grupperna visar att eleverna med uppfattade läshinder uttryckte en lägre grad av textrörlighet, även om alla uttryckte textrörlighet i någon grad, både på spanska och på svenska. Det «flerspråkiga textsamtalets» stöttande potential och funktion som didaktiskt redskap lyfts och diskuteras i förhållande till flerspråkiga elever, med och utan uppfattade läshinder.

  • 15.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Nyanländ i den svenska skolan - om mottagning, utbildning och forskning2016Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 11, nr 2, s. 93-114Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16. Kuronen, Mikko
    et al.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Olika fonetiska drags relativa betydelse för upplevd inföddlikhet i svenska2017Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 1, nr 2, s. 134-156Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen analyseras olika fonetiska drags betydelse för upplevd inföddlikhet i sverigesvenska som andraspråk. Lyssnarna (n = 39) bedömde uttalets målspråklighet i imiterade talprov. Resultaten visar att de segmentella målspråksavvikelserna hade störst betydelse för upplevd inföddlikhet. Målspråksavvikelserna i yttrandeintonation, rytm och tonaccenterna påverkade inte lyssnarna i samma utsträckning som de segmentella bristerna. Prov med L2-intonation och målspråkliga segment fick lika bra bedömning – på gränsen mellan uppfattbar och icke-uppfattbar brytning – som prov med målspråklig intonation och målspråkliga segment. Om segmenten var målspråkliga, fick prov med L2-aktig rytm och målspråklig rymt en likvärdig bedömning. Sammantaget visar resultaten att (i) målspråkliga segmentkvaliteter är av central betydelse för ett mycket bra och/eller inföddlikt uttal och (ii) åtminstone i vårt empiriska upplägg med uppläst tal som material hade segmenten en starkare korrelation med upplevd inföddlikhet än prosodin. Eftersom segment tycks vara av stor betydelse för hur lyssnarna bedömer uttalet, ska de inte underskattas som inlärningsmål vid uttalsundervisningen.

  • 17.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Grammatik i läromedelstext. Flerspråkiga gymnasieelevers förståelse av grammatisk metafor i biologitexter.2014Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 9, nr 1, s. 37-68Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 18.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Om andraspråksperspektiv i Skolinspektionens granskningar av undervisning för nyanlända elever och andra andraspråkselever2017Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 12, nr 1, s. 62-83Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    On second language perspectives into the School Inspectorate’s reviews of education for newly-arrived pupils and other second language learners

    The paper analyzes assumptions on second language development in three reviews by the Swedish Schools Inspectorate of education for newly arrived students and second language students. Through close reading and the concepts of intertextuality and recontextualization, the paper analyzes the picture conveyed of second language development, factors of importance for educational success, favorable teaching and of the work conducted by schools and teachers. The study finds variations in the extent to which aspects of second language development are considered, and the extent to which second language research is used. In one of the reviews, second language development and its conditions are considered only to a limited extent, and therefore the representation given by the Schools Inspectorate of the work and conditions of schools and teachers, as well as the kind of education and scaffolding recommended, is influenced accordingly. To a greater extent than is the case in the reviews, questions regarding second language students’ education could be brought back to the national authorities, for comprehensive solutions.

  • 19.
    Reath Warren, Anne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies2016Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 11, nr 2, s. 115-142Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Helping recently arrived pupils learn the language of education in the countries they move to is a significant responsibility for schools in Sweden and other immigrant-receiving countries. Also important but often overlooked is the continuing development of the language(s) these pupils already speak and their value in learning majority languages and subjects. This article asks what the functions of multilingual practices during Multilingual Study Guidance are and how they help recently arrived pupils in the Swedish school reach the learning goals of subjects in the Swedish curriculum. A functional analysis of linguistic ethnographic data shows how using languages pupils understand to reformulate, explain, discuss and raise task, metalinguistic and sociocultural awareness, creates a temporary space for translanguaging, which facilitates subject knowledge development in Swedish and other languages. It is argued that recognition and expansion of this space has the potential to improve opportunities for recently arrived pupils’ on-going multilingual development.

  • 20.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Vogel, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Andraspråksundervisning i ett kognitivt lingvistiskt perspektiv: En första kartläggning2012Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 7, nr 1, s. 85-105Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Använder sig andraspråksundervisningen av metoder som bygger på kunskap från kognitivt lingvistisk forskning? För att försöka kartlägga relationen mellan, å ena sidan, andraspråksundervisningen i Skandinavien idag, och, å andra sidan, grundläggande påståenden inom kognitiv lingvistik, har material från svenska och norska universitet samlats in. Materialet består av intervjuer med andraspråkslärare om deras undervisningsstil, en observation av ett undervisningstillfälle med fokus på undervisningsstilen, samt andraspråksläroböcker. Resultaten visar att andraspråksundervisningen inte kan ses som uttalat kognitivt lingvistisk, men att den, på ett implicit sätt, i många stycken harmonierar väl med insikter från kognitiv lingvistik. Mer specifikt har tre områden identifierats där undervisningen använder kunskap som är kompatibel med insikter från kognitiv lingvistik. Områdena är: (1) Lärarens användning av sin kropp samt av studenterna kroppar, då hon förklarar ett ord. Detta område i undervisningen kopplas till föreställningsscheman inom kognitiv lingvistik, i korthet förspråkliga, kroppsligt förankrade erfarenheter som hjälper oss att strukturera spatiala relationer och abstrakta företeelser. (2) Jämförelser mellan språk och produktion av olika ord som hör till skilda ordklasser. Detta område i undervisningen relateras till formning (construal) inom kognitiv lingvistik, vilket kortfattat handlar om hur en situation språkligt kan beskrivas på flera olika sätt. (3) Ordförklaringar, som belyser sambandet mellan ett ords metaforiska och icke-metaforiska betydelse. Detta område i undervisningen förbinds med semantisk motivation inom kognitiv lingvistik, där det hävdas att polysema relationer kan beskrivas schematiskt. Resultaten utgör en första orientering för de forskare och pedagoger som är intresserade av att utveckla delar av andraspråksundervisningen i en kognitivt lingvistisk anda. 

  • 21.
    Sundberg, Gunlög
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Kommunikativa dilemman i rekryteringssamtal2009Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, nr 2, s. 91-106Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Som samtalsdeltagare kan vi ställas inför kommunikativa dilemman som kan vara mer eller mindre uppenbara. Sådana dilemman kan ha att göra med motsägelsefulla krav i samtalet, såväl i den inre interaktionella organisationen av samtalet som i de yttre ramar som omger det.

    I samtal mellan personer med o(jäm)lika språkliga resurser, exempelvis i andraspråksamtal, kan dilemman vara knutna till förståelsen på både lokal och global nivå i det gemensamma meningsskapandet. I artikeln illustreras sådana kommunikativa dilemman med exempel från en studie av rekryteringssamtal med andraspråksbrukare. I studien analyseras frågor om starka och svaga egenskaper i samtal mellan fjorton arbetssökande och en rekryterare på ett bemanningsföretag.

    De kommunikativa dilemman som synliggörs i analysen - rekryterarens dilemma, den arbetssökandes dilemma och ett gemensamt dilemma - speglar även olika asymmetrier i de institutionella samtalen. Jag frågar mig på vilket sätt samtalsdeltagarna hanterar sina dilemman och om kommunikativa dilemman ställer speciella krav på lösningar eller kompromisser just i andraspråkssamtal

  • 22.
    Vincze, Laszlo
    et al.
    University of Helsinki.
    Moring, Tom
    University of Helsinki.
    TV-tittande, kultivering och språkidentitet bland unga finlandssvenskar2012Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 7, nr 1, s. 37-52Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 23.
    Young, Nathan Joel
    Queen Mary, University of London, UK.
    Talrytmens sociala betydelse i det senmoderna Stockholm: Vokaldurationskontrast som ett indexikalt drag2018Inngår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, Vol. 13, nr 1, s. 41-63Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Ett prosodiskt fenomen som ofta förekommer i kontaktvarieteter är en minimerad durationskontrast mellan vokaler i två på varandra följande stavelser. Denna studie visar att detta också kan vara fallet i den stockholmsvarietet som kallas för ortenspråk (även känd som rinkebysvenska).

    Studien består av en sociofonetisk analys av åtta språkprov, vilka också bedömdes av lyssnare (n=27) som gav uttryck för sina slutsatser om talarnas hemort (”svenskt” eller ”multietniskt” område) och statusmässiga affektiva egenskaper (”grov”, ”neutral” eller ”fin”) med hjälp av Likertskalor och skriftliga kommentarer. Språkproven togs ur inspelningar av åtta män från Stockholms multietniska arbetarklass som per telefon bokade bord på en exklusiv restaurang.

    Av samtliga lingvistiska variabler i språkproven visade sig vokaldurationskontrasten vara den mest statistiskt signifikanta för att förutspå lyssnarnas bedömningar. Således dras slutsatsen att talrytm, definierad som vokaldurationskontrasten mellan stavelser mätt genom det normaliserade parvisa variabilitetsindexet för vokaler (eng. the normalized pairwise variability index of vowels, nPVI-V; Low, Grabe & Nolan, 2000), är ett språkdrag med en rik social betydelse inom domänerna etnicitet och status (åtminstone för manliga talare).

    Studiens huvudsakliga bidrag är identifieringen av det specifika språkdrag som förmodligen ligger bakom attributen ”stötig” och ”staccato”, som forskare i över 25 år tillskrivit denna varietet. När man granskar resultaten inom ramen för Eckerts (2008) förslag att ”ideologiska kopplingar” kan bidra till språkförändring, pekar studien mot en möjlig pågående förändring i stockholmskan.

1 - 23 of 23
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf