Ändra sökning
Avgränsa sökresultatet
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Träffar per sida
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
  • Standard (Relevans)
  • Författare A-Ö
  • Författare Ö-A
  • Titel A-Ö
  • Titel Ö-A
  • Publikationstyp A-Ö
  • Publikationstyp Ö-A
  • Äldst först
  • Nyast först
  • Skapad (Äldst först)
  • Skapad (Nyast först)
  • Senast uppdaterad (Äldst först)
  • Senast uppdaterad (Nyast först)
  • Disputationsdatum (tidigaste först)
  • Disputationsdatum (senaste först)
Markera
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Abrahamsson, Niclas
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hyltenstam, Kenneth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Inlärningsålder och uppfattad inföddhet i andraspråket – lyssnarexperiment med avancerade L2-talare av svenska2006Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 1, nr 1, s. 9-36Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 2.
    Ahlgren, Katrin
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    "Språket – en biljett till frihet": narrativ identitet i en migrationskontext2016Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 11, nr 2, s. 143-173Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This article highlights and discusses a young woman’s experience of language use and language development. The woman’s story, which spans a period of fifteen years, starts with her escape from Afghanistan and illustrates her socialisation into Swedish society. The analysis is based on Paul Ricœur’s theoretical framework that is grounded in hermeneutic and phenomenological traditions. Ricœur tries to capture our experiencesof being the same person though we are constantly changing, making his thoughts onstorytelling and identity creation interesting to apply to the experiences of migration. Drawing on the concept of narrative identity, the article points to how narration connects time, how it expresses ethical dimensions and how the woman, little by little, develops an increasingly transnational and inclusive identity. The value of studying new arrivals in a longitudinal perspective also becomes clear as the analysis includes crucial turning points in terms of attitudes and strategies in relation to second language use.

  • 3.
    Aktürk-Drake, Memet
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Vrije Universiteit Brussel, Belgium.
    Hur bra har den svenska integrationskontexten varit på att främja balanserad tvåspråkighet?2018Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 13, nr 2, s. 107-130Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln undersöker hur bra den svenska integrationskontexten har varit på att främja balanserad tvåspråkighet hos vuxna barn till turkiska invandrare. Balanserad tvåspråkighet har nämligen varit ett av målen i Sveriges mångkulturella språkpolitik. Även ingående jämförelser med motsvarande grupper i Rotterdam och Berlin presenteras. Data kommer från 430 deltagare i projektet The Integration of the European Second Generation varav 133 bodde i Stockholm. Balanserad tvåspråkighet definieras utifrån deltagarnas självuppskattade tal- och skrivfärdigheter i förstaspråket turkiska och respektive andraspråk. Resultaten visar att bara en minoritet av andragenerationens turkar var balanserade tvåspråkiga i Stockholm, som dessutom utgjorde den lägsta andelen bland de undersökta städerna. Samtidigt uppvisade gruppen i Stockholm de högsta färdighetsnivåerna i andraspråket bland de tre städerna. Analysen pekar på att den inkluderande multietniska kontexten i Stockholm haft en positiv effekt på andraspråksfärdigheterna medan den turkiska gruppens relativt ringa storlek och koncentration tillsammans med den bristfälliga implementeringen av modersmålsundervisningen i Sverige haft en negativ effekt på turkiskfärdigheterna. De andra städernas mer segregerade och enklavliknande integrationskontexter verkar istället främja turkiskfärdigheterna mer och leder därmed även till en högre förekomst av balanserad tvåspråkighet. 

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Jakobson, Britt
    Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik.
    Yngre andraspråkselevers meningsskapande i naturvetenskap genom tre analysverktyg2010Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 5, nr 2, s. 9-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    The purpose of this article is to make primary second language students’ meaning-making in science visible through the use of three analyses tools: Practical Epistemology (PEA), Systemic Functional Linguistics (SFL) and Thematic Patterns (TM). Learning science implies participating in a specific discourse with its own literacy practise and use of subject specific or technical language with specific genres coding scientific principles and procedures. The empirical material consists of audio-recordings from a grade two class and students’ written texts. The result shows the importance of making linguistic and scientific relations explicit to especially second language students. Scientific discourse at school requires use of different representations in order to scaffold students’ meaning-making and develop an everyday discourse towards a scientific discourse and make possible a movement between them.

  • 5.
    Axelsson, Monica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Inledning: Nyanlända barn och ungdomar i de nordiska länderna2016Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 11, nr 2, s. 5-12Artikel i tidskrift (Övrigt vetenskapligt)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Inledning: Nyanlända barn och ungdomar i de nordiska länderna
  • 6.
    Bergroth, Mari
    et al.
    avdelningen för pedagogik, Helsingfors universitet.
    Alisaari, Jenni
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska. Institutionen för slaviska och baltiska språk, finska, nederländska och tyska, Stockholms universitet/Åbo universitet.
    Barnets eget modersmål i pedagogernas beskrivningar av goda praktiker för att utveckla språk i finländsk småbarnspedagogik2023Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 18, nr 1, s. 50-65Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med studien är att fördjupa förståelsen kring hur den nordiska synen på flerspråkighet som resurs träder fram i personalens beskrivningar av goda praktiker i samband med stöttande av flerspråkiga barns språk i Finland. Särskilt granskas om och hur barnens egna modersmål uppfattas av den småbarnspedagogiska personalen som stöd för lärande i undervisningssituationer. Materialet härrör sig från en nationell kartläggning hösten 2021 och i den här delstudien analyseras svaren på den öppna enkätsfrågan »Vilka goda praktiker har ni för att utveckla språket hos barn med invandrarbakgrund?». Speciell vikt läggs vid kvalitativ analys av de 137 svar där andra språk utöver verksamhetsspråket nämns. Analysen visar att barnens modersmål som stöd i undervisningssituationerna inte ännu verkar realiseras i form av kognitivt utvecklande pedagogiska aktiviteter. Andra språk tas upp i samverkan med föräldrarna och i samarbete med andra professionella nätverk. I verksamheten kommer språken fram via olika materialresurser eller så att barnen själva får undervisa ord och fraser på sina modersmål till andra barn eller personalen.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Bijvoet, Ellen
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Fraurud, Kari
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Svenskan i dagens flerspråkiga storstadsmiljöer: en explorativ studie av unga stockholmares perceptioner av variation och varieteter2008Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 3, nr 2, s. 7-38Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 8. Clarén, Anna
    et al.
    Hanell, Linnea
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Svenska/Nordiska språk.
    Det gröna språket på den blågula språkmarknaden: Språkliga erfarenheter av respekt, trevlighet och artighet för danskar i Sverige2023Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 18, nr 1, s. 1-16Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Ämnet för den här studien är språkliga erfarenheter av interskandinavisk kommunikation. Med hjälp av språkporträtt som metod kartläggs, mer specifikt, språkliga erfarenheter hos två individer som flyttat från Danmark till Sverige i vuxen ålder och i dag talar på ett sätt som i allmänhet uppfattas som svenska. Det som fokuseras i den här studien är emellertid inte individernas inlärning av det svenska språket, utan deras erfarenheter av slitningar mellan olika sätt att värdera interaktion i de två länderna. Flera av individernas narrerade erfarenheter illustrerar hur yttranden som i Danmark kan uppfattas som kvicka och fyndiga uppfattas som vulgära och aggressiva i Sverige. Individernas erfarenheter och de sociolingvistiska implikationerna av dem analyseras med begrepp och perspektiv från Pierre Bourdieu – särskilt används här begreppen språkligt habitus och språkmarknad – tillsammans med Brigitta Buschs begrepp språklig erfarenhet. Studien synliggör att även om danskan och svenskan är närbesläktade språk finns betydande skillnader i den pragmatiska logik som råder på de två ländernas språkmarknader, och att dessa skillnader genererar avsevärda effekter för de rörliga individernas språkliga erfarenheter.

  • 9.
    Donoso, Alejandra
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Romanska och klassiska institutionen.
    The impact of Swedish L1 on the expression of path and manner in Spanish L22014Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 9, nr 2, s. 47-71Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    This study is based on the typological distinction between Satellite-framed and Verb-framed languages. Its main focus is on whether the L1 patterns for motion encoding are still at play even at advanced stages of second language acquisition. In order to delve into this question, three different groups of subjects were compared: L1 Swedish (Swedish native speakers, n = 16), L1 Spanish (Spanish native speakers of the Chilean variety, n = 16) and L2 Spanish. This latter group was composed by 21 Swedes that lived in Chile at the time of data collection. In order to determine the similarities and differences between the three groups regarding the encoding of motion events, oral narratives of the picture book Frog, where are you? (Mayer 1969) were analyzed. We hypothesized the learner group would exhibit L1-based syntactic and conceptual patterns when referring to Manner, Path and Ground in the L2. Our results confirmed, in part, this hypothesis: The learner group evidenced a pervasive use of Path particles and Ground adjuncts (specifically referring to the end points of motion), which support the idea that the learners rely on the expression patterns of their L1 when describing motion events in an L2. As to Manner, our learner group was found to convey this component outside the verb thus compensating for the lack of manner-of-motion verbs in Spanish by adding more information than the Spanish natives.

  • 10.
    Eliaso Magnusson, Josefina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    "Självklart känns det mer tryggt att vara där inne i huset" - om den sociokulturella kontextens betydelse för språkliga repertoarer och identiteter2015Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, nr 1, s. 7-28Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 11.
    Ganuza, Natalia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Ordföljdsvariation som språklig strategi bland ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer2008Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 3, nr 2, s. 57-81Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 12.
    Ganuza, Natalia
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för svenska och flerspråkighet, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Modersmålsundervisning, läsförståelse och betyg – modersmålsundervisningens roll för elevers skolresultat2018Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 13, nr 1, s. 4-22Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Denna studie undersöker relationen mellan modersmålsundervisning, elevers läsförståelse och deras skolresultat. Studien utgår från en tidigare undersökning som visade att somalisktalande elever som hade deltagit i modersmålsundervisning presterade bättre på tester av läsning och ordförråd i somaliska i jämförelse med elever i samma åldrar som inte deltagit i undervisningen (Ganuza & Hedman 2017a). I föreliggande studie ingår 36 av deltagarna från den tidigare studien, som alla går i samma skola och som alla har deltagit i modersmålsundervisning i flera år. Eftersom den tidigare studien visade att antalet år som eleverna deltagit i modersmålsundervisning främst bidrog positivt till deras läsförståelse på modersmålet, undersöks här sambandet mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras betyg; i ämnena modersmål, svenska som andraspråk, matematik och deras sammantagna betygspoäng i slutet av årskurs 6 och 7. Övergripande pekar resultaten på ett positivt samband mellan deltagarnas läsförståelse på somaliska och deras skolresultat. Sambanden är dessutom starkare och mer omfattande än de som finns mellan elevernas läsförståelse på svenska och deras betyg. I artikeln argumenterar vi för att resultaten indirekt antyder att modersmålsundervisningen har positiv inverkan på elevernas skolprestationer, vilket, om det bekräftas i framtida studier, är anmärkningsvärt med tanke på den begränsade undervisningstiden och ämnets marginaliserade position i det svenska utbildningssystemet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 13.
    Haglund, Charlotte
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Flerspråkighet, institutionell ordning och sociokulturell förändring i det senmoderna Sverige2007Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 2, nr 2, s. 7-23Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Flerspråkiga ungdomars möte med den svenska skolan mynnar i bästa fall ut i en gemensam strävan mot ömsesidighet i läroprocess och integration. I denna artikel ser vi exempel på förhållningssätt och strategier som de unga utvecklar när en sådan ömsesidighet inte kommer till stånd. Ungdomarna tenderar exempelvis att söka sig till kontexter, såsom kamratgrupp och gemenskaper på internet, som bättre kan svara mot deras strävan att lära på villkor som utgår från deras erfarenheter i en vardag präglad av etnisk och språklig mångfald. Artikeln bygger på en etnografisk studie som genomfördes under tre år bland ungdomar i ett förortsområde i Stockholm. Studien visar hur föreställningar och förhållningssätt som betonar homogenitet och normalitet ifråga om t ex språk och identitet utmanas av de flerspråkiga ungdomarna. Deras förhandling präglas av kreativitet och en drivkraft att dra nytta av den flerspråkiga kompetens och de flerkulturella referensramar som finns bland dem. Med hjälp av analyser av språkliga samspel på mikronivå görs i artikeln ett försök att belysa processer på den mer övergripande och abstrakta makronivån. Genom en etnografisk forskningsansats möjliggörs ett longitudinellt perspektiv och en flerkontextuell utgångspunkt.

  • 14.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Andraspråksforskning med ASU-korpusen2013Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 8, nr 1, s. 7-33Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    ASU är en longitudinell korpus av svensk andraspråksproduktion från vuxna inlärare, som är tillgänglig på nätet för sökningar och analyser. Här presenteras dess intentioner och uppbyggnad, hur man kan arbeta med den, hur man får tillgång till den, och också något om den forskning om andraspråkssvenska som har baserats på material från ASU.

    Efter en kort inledning om korpusars egenskaper och tillgänglighet diskuteras olika krav att ställa på en longitudinell korpus och hur dessa har tillgodosetts i ASU. Det har varit ett mål att kunna följa individer longitudinellt från starten av L2-inlärningen till ett utvecklat stadium och att kunna observera en tydlig, sammanhängande utveckling över tid. Kännetecknande för ASU är också att muntlig och skriftlig produktion har samlats in parallellt, och därtill ett jämförbart material från infödda svenskar. Utländska studenter vid Stockholms universitet har spelats in individuellt under samtal med svenskar och under samma period fått skriva uppsatser, och ett motsvarande material har samlats in från infödda svenska studenter. Materialet har transkriberats och taggats morfologiskt.

    Korpusen, som framställdes i sin tidiga form under 1990-talet, har numera överförts till ett modernt format och anknutits till användargränssnittet ITG, som omhänderhas av Språkbanken vid Göteborgs universitet. Det är ett flexibelt instrument för att utföra sökningar, analyser och redigeringar av data ur korpusen. I artikeln beskrivs kort hur man kan arbeta med korpusdata i ITG.

    Korpusen har utnyttjats för forskning om svenskt andraspråkinom flera områden. Några exempel som tas upp härgäller framtidsreferens, stavelsestruktur, possessiva konstruktioner, yttrandeprocessen samt bakgrundsspråkens roll i tredjespråksanvändning.

    En beskrivning av hur man får tillgång till korpusen avslutar artikeln.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 15.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik, Avdelningen för allmän språkvetenskap.
    Konstruktioner som produkt och process - en studie av hur L1- och L2-talare utnyttjar "det är"2008Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 3, nr 1, s. 79-107Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Språkliga konstruktioner kan ses som produkter eller processer. Artikeln utforskar samband mellan dessa aspekter och fokuserar på L1- och L2-talares bruk av svenska konstruktioner bildade med det starkt flerfunktionella syntaktiska fragmentet det är. En användningsbaserad modell för språkets utveckling läggs till grund, där särskilt också frekvensens roll uppmärksammas. Data hämtas från en korpus av konversationer med inlärare och infödda svenskar, som uppvisar en riklig användning av olika det är-konstruktioner, såväl med avseende på bredden i repertoaren som i fråga om frekvens. Inlärarna tillägnar sig successivt ett användningsmönster som i stort liknar de infödda talarnas. Vissa strukturer uppträder tidigare än andra; en karakteristisk utvecklingsprofil framträder. Sekvensen det är har en central roll i yttrandeproduktionen, där den ofta tjänar som en (ibland bara tentativ) satsinledare. Det finns indikationer på att det är tillägnas och fungerar som en formelsekvens med en stödjande roll i yttrandeplaneringen. Av speciellt intresse är de formuleringsbrott som ofta uppträder efter det är, med olika sätt att sedan fortsätta yttrandet. Dessa fall ger inblickar i det löpande formuleringsarbetet.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 16.
    Hammarberg, Björn
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Nyare utvecklingar inom forskningen om svenska som andraspråk2007Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 2, nr 1, s. 43-61Artikel, forskningsöversikt (Övrigt vetenskapligt)
  • 17.
    Hedman, Christina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för lingvistik.
    Över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga2010Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 5, nr 1, s. 37-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna artikel är att belysa och diskutera hur dyslexi kan identifieras hos tvåspråkiga. En kärnfråga är hur man vet om svårigheter med läsning och skrivning grundar sig i dyslexi eller i tillägnandet av ett andraspråk. Detta har beskrivits som ett omvittnat dilemma bl.a. för lärare, då det föreligger en risk dels för att dyslexi identifieras hos en individ som inte har dessa svårigheter, dels att dyslexi inte identifieras hos en individ som faktiskt har dem – eller att svårigheterna inte uppmärksammas tidigt nog.

    Denna artikel avser att närmare belysa problematiken med så kallad över- och underidentifiering av dyslexi hos tvåspråkiga utifrån en multipel fallstudie av spansk-svensktalande ungdomar, vars lärare misstänkte att de hade dyslexi. I artikeln ges först en översikt över forskning som berör avgränsningar av dyslexi hos tvåspråkiga.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    Hedman_2010_Nordand
  • 18.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Lubińska, Dorota
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för ämnesdidaktik.
    Aktuella trender i svenska som andraspråk i ljuset av norska som andraspråk [Current trends in Swedish as a second language in the light of Norwegian as a second language]: En studie av doktorsavhandlingar 2013–2021 [A study of doctoral dissertations 2013–2021]2022Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 17, nr 2, s. 115-135Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Syftet med föreliggande översikt är att belysa rådande tematik och aktuella trender inom forskningsfältet svenska som andraspråk (sva) på basis av doktorsavhandlingar skrivna 2013–2021. Utgångspunkten är en tidigare översikt av forskningsfältet norska som andraspråk (noa) grundad i doktorsavhandlingar. I de avhandlingar som klassificerats inom sva-fältet, utifrån författarens självpositionering, undersöks vilka forskningsämnen som representeras, huvudsakliga trender, framträdande teoretiska perspektiv samt hur trender och perspektiv i sva ser ut i förhållande till noa. Analyserna visar de båda forskningsfältens multidisciplinära karaktär på olika sätt. Utifrån en tidigare indelning av noa urskiljs i sva tre huvudsakliga perspektiv: (1) inlärning, (2) språk- och kulturkontakt samt (3) undervisning. I sva – liksom i noa – är undervisningsperspektivet mest framträdande där liknande teoretiska ramverk återkommer. Skillnader gäller både teman och elevgrupper. Medan sva har ett större fokus på (ämnesspecifik) litteracitet i relation till ungdomar och vuxna, ägnar sig noa mer åt undervisning av skönlitteratur samt bedömning, och främst i undervisning av yngre elever. Avslutningsvis diskuterar vi betydelsen av liknande översiktsstudier inom andraspråksfältet i Norden.

  • 19.
    Hedman, Christina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Samtal om lärobokstext på två språk: Textsamtalets stöttande funktion för spansk-svensktalande ungdomar med och utan uppfattade läshinder2017Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 12, nr 1, s. 23-44Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna studie undersöker vi hur spansk-svensktalande högstadieelever agerar i textsamtal kring samhällsorienterande lärobokstext. Med utgångspunkt i textrörlighetsbegreppet analyseras elevernas uttryck av textrörlighet kvalitativt på såväl spanska som på svenska. Artikeln baseras på data från tjugo spansk-svensktalande högstadieungdomar, där hälften av eleverna hade någon form av läs- och skrivsvårighet enligt deras lärares bedömningar. Resultaten visar att eleverna överlag manifesterar liknande grad av textrörlighet på sina båda språk, oavsett genrevariation, vilket indikerar ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan språken, även om det också fanns undantag från detta mönster. Jämförelser mellan grupperna visar att eleverna med uppfattade läshinder uttryckte en lägre grad av textrörlighet, även om alla uttryckte textrörlighet i någon grad, både på spanska och på svenska. Det «flerspråkiga textsamtalets» stöttande potential och funktion som didaktiskt redskap lyfts och diskuteras i förhållande till flerspråkiga elever, med och utan uppfattade läshinder.

  • 20.
    Juvonen, Päivi
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Nyanländ i den svenska skolan - om mottagning, utbildning och forskning2016Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 11, nr 2, s. 93-114Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Ladda ner fulltext (pdf)
    Nyanländ i den svenska skolan - om mottagande, utbildning och forskning
  • 21.
    Kjellberg Smeds, Helena
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Blinda andraspråksinlärares talperception och talproduktion2008Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 3, nr 1, s. 31-54Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 22. Kuronen, Mikko
    et al.
    Zetterholm, Elisabeth
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Olika fonetiska drags relativa betydelse för upplevd inföddlikhet i svenska2017Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 1, nr 2, s. 134-156Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I den här undersökningen analyseras olika fonetiska drags betydelse för upplevd inföddlikhet i sverigesvenska som andraspråk. Lyssnarna (n = 39) bedömde uttalets målspråklighet i imiterade talprov. Resultaten visar att de segmentella målspråksavvikelserna hade störst betydelse för upplevd inföddlikhet. Målspråksavvikelserna i yttrandeintonation, rytm och tonaccenterna påverkade inte lyssnarna i samma utsträckning som de segmentella bristerna. Prov med L2-intonation och målspråkliga segment fick lika bra bedömning – på gränsen mellan uppfattbar och icke-uppfattbar brytning – som prov med målspråklig intonation och målspråkliga segment. Om segmenten var målspråkliga, fick prov med L2-aktig rytm och målspråklig rymt en likvärdig bedömning. Sammantaget visar resultaten att (i) målspråkliga segmentkvaliteter är av central betydelse för ett mycket bra och/eller inföddlikt uttal och (ii) åtminstone i vårt empiriska upplägg med uppläst tal som material hade segmenten en starkare korrelation med upplevd inföddlikhet än prosodin. Eftersom segment tycks vara av stor betydelse för hur lyssnarna bedömer uttalet, ska de inte underskattas som inlärningsmål vid uttalsundervisningen.

  • 23.
    Lubińska, Dorota
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Implementering av ett formativt verktyg för andraspråksbedömning. Exemplet Bygga svenska ur lärarperspektiv: [The implementation of a formative second-language assessment tool – a teacher perspective]2021Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 16, nr 2, s. 114-133Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Föreliggande studie syftade till att med bas i kritisk provteori öka kunskapen om implementering av formativa andraspråksbedömningsverktyg genom att studera implementeringen av Bygga svenska (BS), ett formativt material för bedömning av nyanlända elevers språkutveckling i svenska skolan. Studien genomfördes med hjälp av en internetbaserad enkät riktad till lärare som använt, hört talas om eller provat materialet. Studiens forskningsfrågor gällde hur lärarna fått kännedom om BS:s existens, för vilka syften BS används och vilken den upplevda användbarheten och validiteten hos BS är. Nittio procent av lärarna i studien är enligt enkätsvaren behöriga att undervisa i svenska som andraspråk i den årskurs de undervisar. Resultaten visar att lärarna fått kännedom om BS genom framför allt officiella kanaler. BS approprieras på olika sätt av lärarna och används både för formativa syften och för höginsatsfrågor. Lärarna uppskattar att andraspråksanvändning i BS relateras till skolans språkbruk samt att BS underlättar kommunikation med elever och vårdnadshavare. Ett implementeringsproblem tycks vara att dessa språklärare, som är mest lämpade att använda BS, ibland inte ges ett legitimt utrymme för att kunna dela information om elevers språkutveckling med övriga kollegiet. Lärarnas kritik av BS rör främst tid, omfattning och komplexitet; i vissa fall relaterar sig den kritiken till att ingen tid tillhandahålles för att implementera materialet på skolan.

  • 24.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Grammatik i läromedelstext. Flerspråkiga gymnasieelevers förståelse av grammatisk metafor i biologitexter.2014Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 9, nr 1, s. 37-68Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
  • 25.
    Magnusson, Ulrika
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Om andraspråksperspektiv i Skolinspektionens granskningar av undervisning för nyanlända elever och andra andraspråkselever2017Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 12, nr 1, s. 62-83Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    I denna artikel analyseras antaganden om andraspråksutveckling i tre av Skolinspektionens granskningar av undervisning för nyanlända elever och andraspråkselever i Sverige. Genom närläsning och med begreppen intertextualitet och rekontextualisering analyseras vilken sammantagen bild som skapas i texterna av andraspråksutveckling, faktorer av betydelse för nyanlända elevers och flerspråkiga elevers skolframgång, gynnsam undervisning och av skolors och lärares arbete. Studien finner variation rörande i vad mån aspekter av andraspråksutveckling beaktas samt i vilken utsträckning och för vilka syften andraspråksforskning används. I en av Skolinspektionens granskningar beaktas andraspråksutveckling och dess förutsättningar i begränsad utsträckning, vilket påverkar vilken bild som ges av skolors och lärares arbete och förutsättningar, samt vilka former för undervisning och stöttning som förespråkas. Frågor rörande andraspråkselevers utbildning skulle i högre grad kunna föras tillbaka till den nationella myndighetsnivån för övergripande lösningar än vad som görs i granskningarna.

  • 26.
    Reath Warren, Anne
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för språkdidaktik.
    Multilingual study guidance in the Swedish compulsory school and the development of multilingual literacies2016Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 11, nr 2, s. 115-142Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [en]

    Helping recently arrived pupils learn the language of education in the countries they move to is a significant responsibility for schools in Sweden and other immigrant-receiving countries. Also important but often overlooked is the continuing development of the language(s) these pupils already speak and their value in learning majority languages and subjects. This article asks what the functions of multilingual practices during Multilingual Study Guidance are and how they help recently arrived pupils in the Swedish school reach the learning goals of subjects in the Swedish curriculum. A functional analysis of linguistic ethnographic data shows how using languages pupils understand to reformulate, explain, discuss and raise task, metalinguistic and sociocultural awareness, creates a temporary space for translanguaging, which facilitates subject knowledge development in Swedish and other languages. It is argued that recognition and expansion of this space has the potential to improve opportunities for recently arrived pupils’ on-going multilingual development.

    Ladda ner fulltext (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Salö, Linus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för tvåspråkighetsforskning.
    Domänförlust som språkideologisk representation: språkvårdens diskurser om engelska i Sverige2012Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 7, nr 2, s. 21-59Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Detta bidrag framställer det svenska språkvårdsfältets diskurser om engelska, och begreppet domänförlusts framväxt som del i etableringen av en nationell språkpolitik i Sverige. Genomgången visar hur tonvikten gått från lånord mot frågor om svenskans position och status, med svengelska som representation för den förra diskursen och domänförlust för den senare. Båda manifesterar uttryck för ‖monoglottisk ideologi‖ (Silverstein 1996). Med redskap från Bourdieus fältteori knyts diskurserna till sina producenters positioner i språkvårdens fält. Domänförlust entextualiserades i samband med att diskussionen om Sveriges medlemskap i EU tog fart. Det hävdas i denna artikel att domänförlustsfrågan och EU-frågan är ideologiskt förenade, och att värnandet av svenskan måste ses i samma ljus som värnandet av Sveriges autonomi, och en aversion bland fältets agenter mot engelskans kulturpolitiska indexikaliteter. Domänförlust har använts som symbolisk tillgång för att få gehör för att svenskan är ett hotat språk, och tolkas här som en del av en strategi för att försvara en marknad där agenterna själva investerat sitt kapital.

  • 28.
    Strzelecka, Elzbieta
    et al.
    Mittuniversitetet.
    Vogel, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Andraspråksundervisning i ett kognitivt lingvistiskt perspektiv: En första kartläggning2012Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 7, nr 1, s. 85-105Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Använder sig andraspråksundervisningen av metoder som bygger på kunskap från kognitivt lingvistisk forskning? För att försöka kartlägga relationen mellan, å ena sidan, andraspråksundervisningen i Skandinavien idag, och, å andra sidan, grundläggande påståenden inom kognitiv lingvistik, har material från svenska och norska universitet samlats in. Materialet består av intervjuer med andraspråkslärare om deras undervisningsstil, en observation av ett undervisningstillfälle med fokus på undervisningsstilen, samt andraspråksläroböcker. Resultaten visar att andraspråksundervisningen inte kan ses som uttalat kognitivt lingvistisk, men att den, på ett implicit sätt, i många stycken harmonierar väl med insikter från kognitiv lingvistik. Mer specifikt har tre områden identifierats där undervisningen använder kunskap som är kompatibel med insikter från kognitiv lingvistik. Områdena är: (1) Lärarens användning av sin kropp samt av studenterna kroppar, då hon förklarar ett ord. Detta område i undervisningen kopplas till föreställningsscheman inom kognitiv lingvistik, i korthet förspråkliga, kroppsligt förankrade erfarenheter som hjälper oss att strukturera spatiala relationer och abstrakta företeelser. (2) Jämförelser mellan språk och produktion av olika ord som hör till skilda ordklasser. Detta område i undervisningen relateras till formning (construal) inom kognitiv lingvistik, vilket kortfattat handlar om hur en situation språkligt kan beskrivas på flera olika sätt. (3) Ordförklaringar, som belyser sambandet mellan ett ords metaforiska och icke-metaforiska betydelse. Detta område i undervisningen förbinds med semantisk motivation inom kognitiv lingvistik, där det hävdas att polysema relationer kan beskrivas schematiskt. Resultaten utgör en första orientering för de forskare och pedagoger som är intresserade av att utveckla delar av andraspråksundervisningen i en kognitivt lingvistisk anda. 

  • 29.
    Sundberg, Gunlög
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för nordiska språk.
    Kommunikativa dilemman i rekryteringssamtal2009Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, nr 2, s. 91-106Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
    Abstract [sv]

    Som samtalsdeltagare kan vi ställas inför kommunikativa dilemman som kan vara mer eller mindre uppenbara. Sådana dilemman kan ha att göra med motsägelsefulla krav i samtalet, såväl i den inre interaktionella organisationen av samtalet som i de yttre ramar som omger det.

    I samtal mellan personer med o(jäm)lika språkliga resurser, exempelvis i andraspråksamtal, kan dilemman vara knutna till förståelsen på både lokal och global nivå i det gemensamma meningsskapandet. I artikeln illustreras sådana kommunikativa dilemman med exempel från en studie av rekryteringssamtal med andraspråksbrukare. I studien analyseras frågor om starka och svaga egenskaper i samtal mellan fjorton arbetssökande och en rekryterare på ett bemanningsföretag.

    De kommunikativa dilemman som synliggörs i analysen - rekryterarens dilemma, den arbetssökandes dilemma och ett gemensamt dilemma - speglar även olika asymmetrier i de institutionella samtalen. Jag frågar mig på vilket sätt samtalsdeltagarna hanterar sina dilemman och om kommunikativa dilemman ställer speciella krav på lösningar eller kompromisser just i andraspråkssamtal

  • 30.
    Vincze, Laszlo
    et al.
    University of Helsinki.
    Moring, Tom
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för mediestudier, JMK. University of Helsinki.
    TV-tittande, kultivering och språkidentitet bland unga finlandssvenskar2012Ingår i: Nordand: nordisk tidsskrift for andrespråksforskning, ISSN 0809-9227, E-ISSN 2535-3381, Vol. 7, nr 1, s. 37-52Artikel i tidskrift (Refereegranskat)
1 - 30 av 30
RefereraExporteraLänk till träfflistan
Permanent länk
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annat format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annat språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf