Endre søk
Begrens søket
123456 1 - 50 of 256
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Aagaard, Marianne M. Rødvei
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Avkastningsränta och dröjsmålsränta vid krav om återbetalning av inställda flygresor2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2020/21, nr 2, s. 418-432Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 2.
    Ahlin, Per
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    From Libya to Syria: Did the Nato forces in Libya really exceed the mandate given in SC Resolution 1973 (2011)?2019Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 30, nr 3, s. 479-496Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 3.
    Ahlin, Per
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kampen om non-interventionsprincipen - Sverige i FN:s säkerhetsråd 2017-20182021Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 4, s. 892-912Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 4.
    Ahlin, Per
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sjöberg, Gustaf
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Reformering av juristprogrammet - fokus på integration, progression och kritiskt tänkande2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 1Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 5.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Forskningssituationen inom den svenska fastighetsrätten2017Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, s. 778-784Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 6.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förskottshyra och deposition – Om skälighet och giltighet av vanligt förekommande villkor2018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 2, s. 372-395Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Säkerhetsvillkor i form av exempelvis deposition och bankgarantier är vanligt förekommande vid hyra och fyller en viktig funktion för såväl hyresvärdar som hyresgäster. För hyresvärdar utgör möjligheten att uppställa säkerhetsvillkor ett skydd för hyresvärdens ekonomiska intressen. För hyresgäster kan möjligheten för hyresvärdar att ställa krav på säkerhet vara en avgörande förutsättning för att hyresgästen ska accepteras som avtalspart och ges möjlighet att hyra en lägenhet. Möjligheten att begära säkerhet för hyra eller eventuella kostnader som kan uppkomma på grund av hyresavtalet kan i vissa fall vara avgörande för hyresvärdens vilja att ingå avtal med en viss hyresgäst. Utan möjlighet att begära säkerhet skulle det exempelvis bli svårare för hyresgäster med osäker inkomst eller betalningsanmärkningar att få teckna hyresavtal.

    Även om krav på deposition, förskottshyra eller annan form av säkerhet för betalning av hyra eller andra kostnader som kan uppkomma på grund av ett hyresavtal är vanligt förekommande och fyller en viktig funktion på hyresmarknaden, är den rättsliga effekten i flera avseenden är oklar. I artikeln diskuteras och klargörs vissa grundläggande frågor om rättslig verkan av villkor om säkerhet i hyresavtal. Artikeln behandlar bland annat grundläggande likheter och skillnader mellan vanligt förekommande former av säkerhetsvillkor, grundläggande utgångspunkter och regler avseende villkor om förskottshyra, tolkning av oklara eller ofullständiga villkor om förskottshyra,  under vilka förutsättningar villkor om pant eller deposition kan anses skäliga samt vilka rättsliga konsekvenser som kan följa av en försämring av säkerheten samt risken för att hög deposition eller förskottshyra kan anses utgöra villkor om särskild ersättning.

  • 7.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förvärv av hyresfastighet genom fusion mellan moder- och dotterbolag2010Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 1, s. 94-101Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Har hyreslagens besittningsskyddsbrytande grunder ett inbördes hierarkiskt förhållande?2012Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 576-583Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 9.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Hyresgästens uppsägning för villkorsändring2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 2, s. 352-362Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom Högsta domstolens dom i Den svårtolkade uppsägningen har innebörden av 12 kap. 58 a § JB som behandlar hyresgästens uppsägning för villkorsändring givits en delvis ny tolkning och innebörd. I litteraturen och praxis har hittills antagits att kraven på hyresgästens uppsägning ska vara att de uppnår kraven för att ett bindande anbud ska anses föreligga. Efter Högsta domstolensdom ska kravet inte antas vara så pass högt ställt. Avsikten med domen får antas ha varit att bereda klarhet i frågan om graden av precision, det är åtminstone vad Högsta domstolen själv anför. Huruvida Högsta domstolen lyckats med denna föresats är dock tveksamt. Det Högsta domstolen har förmedlat klart är att kraven på precision och tydlighet vid uppsägning för villkorsändring är lägre ställt för hyresgäster än för hyresvärdar. Genom domen har det dock skapats nya oklarheter som framtida praxis förhoppningsvis kan bringa klarhet i. I artikeln redogörs för bakgrund och målets avgörande itingsrätt, hovrätt och Högsta domstolen. Därefter diskuteras hur domen och framförallt domskälen kan tolkas och förstås. Avslutningsvis ges några kommentarer om vad prejudikatets räckvidd kan antas vara.

  • 10.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Om talerätt i ärenden om att upphäva beslut att anta detaljplan2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 718-724Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Genom Högsta domstolens beslut, NJA 2019 s. 629, i Säbyvikens marina har ytterligare ett fall avseende den processuella handläggningen av sakägare och klagorätt i detaljplaneärenden klargjorts. Fallet, som handlar om tolkning och tillämpning av 5 kap. 3 § lagen om mark- och miljödomstolar samt 15 § ärendelagen, kan systematiskt hänföras till den växande kategori avgöranden från domstolarna som behandlar olika typer av sakägar- och talerättsfrågor som har samband med kommunens beslut om att anta detaljplan. Säbyvikens marina skiljer sig från de tidigare av Högsta domstolen prövade fallen genom att den fråga om talerätt som behandlas avser rätt att yttra sig i ärende om att upphäva beslut om att anta detaljplan. Tidigare ärenden i Högsta domstolen har behandlat frågor som berör antagande av detaljplan, exempelvis möjlighet för gruvföretag att överklaga beslut om att anta detaljplan fattas, och möjlighet för enskild att återta ett tidigare givet samtycke och därmed ha klagorätt i nästa instans.

  • 11.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Optioner, negativklausuler, leasingavtal och efterställda lån avseende fast egendom - något om jordabalkens betydelse för vissa säkerhetsvillkors rättsliga verkan2015Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 761-779Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 12.
    Ahlinder, Elisabeth
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Vad ryms inom ändamålet bostad? Om bostadshyresgästers rätt att bedriva näringsverksamhet i lägenheten2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 4, s. 848-878Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln diskuteras och analyseras huruvida bostadshyresgäster bör anses ha rätt att i viss utsträckning bedriva näringsverksamhet i lägenheten. Analysen fokuserar särskilt på hur meningen ”hyresvärden får dock inte åberopa avvikelser som är utan betydelse för honom” ska förstås. Vidare analyseras hur tolkning och tillämpning av 12 kap. 23 § JB har gjorts i relevant praxis. Artikeln inleds med en språklig och kontextuell analys av förarbeten från Lagberedningens förslag till Jordabalk år 1905 till antagande av proposition 1970:20. Syftet med genomgången är att spåra och försöka förklara ändamålsbestämmelsens historiskt avsedda funktion samt koppling till bestämmelser om förverkande. Någon systematisk genomgång av bakgrunden till ändamålsbestämmelsens nuvarande formulering har inte tidigare gjorts.

  • 13.
    Andersson, Jan
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Olovlig värdeöverföring och koncernbidrag i HD – mekanisk juridisk verkstad eller rättspolitisk designbyrå?2017Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 124-136Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Andersson, Jan
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Om närståendetransakioner och ett källkritiskt förhållningssätt2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 1, s. 220-226Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 15.
    Andersson, Jan
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Skyddet för investerare efter BDO-domen. Del II: Om prospektansvaret2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 1, s. 227-239Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 16.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    96-timmars fristen2018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 1, s. 120-129Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Förvar och principerna för tvång2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 2, s. 367-405Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Placering av förvarstagna utlänningar i kriminalvårdsanstalt, häkte och polisarrest: Del I, grunderna för placeringen2021Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2021/22, nr 1, s. 103-136Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Sveriges kriminalvårdsanstalter, häkten och polisarrester sitter inte bara personer som är misstänkta eller dömda för brott, utan även ett ganska stort antal utlänningar som är tagna i förvar. Dessa utlänningar är inte frihetsberövade på grund av att de har begått något brott, men de är ändå intagna i institutioner som annars enbart är avsedda för personer som är misstänkta eller dömda för brott. Anledningen till att utlänningarna är placerade här är att Migrationsverket ansett att de inte är lämpliga att vistas i Migrationsverkets förvar, där förvarstagna normalt placeras. Internationella organ som har att övervaka skyddet för mänskliga rättigheter har riktat kritik mot Sverige för att förvarstagna placeras i kriminalvård. I följande tvådelade artikelserie analyseras lagregleringen för placeringen av förvarstagna i kriminalvård. Här framförs också ett antal kritiska synpunkter på reglernas utformning och tillämpning. I denna första artikel kommer jag att behandla grunderna för placering i kriminalvård. I en andra artikel kommer jag att behandla frågor om hur de som placeras i kriminalvård ska behandlas samt vissa processuella frågor

  • 19.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Placeringar av förvarstagna utlänningar i kriminalvårdsanstalt, häkte och polisarrest: Del II, behandlingen av de placerade och processuella frågor2021Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2021/22, nr 2, s. 369-396Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 20.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Påföljdsbestämning vid oklar ålder2016Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 712-721Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Andersson, Simon
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten.
    Rätt till försvarare före polisförhöret.: Nya domar från Europadomstolen kräver lagändringar i Sverige2010Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 2010/11, nr 4, s. 795-820Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Asp, Petter
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Markus Naarttijärvi, För din och andras säkerhet. Konstitutionella proportionalitetskrav och Säkerhetspolisens preventiva tvångsmedel (ak.avh.), Skrifter från Juridiska institutionen vid Umeå universitet nr 29, 2013, 567 s.2014Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 938-942Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Asp, Petter
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Sex & samtycke – en lagstiftningsteknisk fråga2014Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 4, s. 959-968Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Baheru, Haymanot
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Konventionsrättsligt besittningsskydd vid sidan av hyreslagen: tillämpning av EKMR Art. 82018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 1, s. 67-90Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Hyresgäster åberopar EKMR Art. 8 om rätt till respekt för hemmet som grund mot uppsägning i ökad omfattning vid förlängningstvister. Den rättsliga prövningen har hittills hanterat det konventionsrättsliga besittningsskyddet som en del av hyreslagens skälighetsbedömning. Metodens konventionskompatibilitet kan ifrågasättas med anledning av Europadomstolens utvecklade principer om det konventionsrättsliga besittningsskyddet. Kärnan i det konventionsrättsliga besittningsskyddet är de rättssäkerhetsgarantier som en självständig tillåtlighetsprövning medger. Hur den systematiska, självständiga prövningen har utförts av Europadomstolen gås igenom i artikeln och kontrasteras med rådande hanteringsmodell i de hyresrättsliga forumen.

  • 25.
    Bellander, Henrik
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Fråga om rättskraftens objektiva utsträckning, särskilt vid ogiltighetstalan2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 2, s. 492-502Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 26.
    Bernitz, Hedvig
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    En icke-konfessionell skola: Ett förbud mot ensidig påverkan och indoktrinering2016Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 566-579Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 27.
    Bernitz, Hedvig
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten.
    Skydd för samernas grundläggande rättigheter - på väg mot en europeisk standard?2010Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 3, s. 573-598Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 28.
    Besher, Alexander R.
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Andersson, Jan
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    VD:s roll i försäkringsföretag: En konsekvensanalys av två förslag för genomförandet av Solvens II2016Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 2, s. 273-298Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det försäkringsrättsliga EU-direktivet (Solvens II), ska implementeras och börja tillämpas senast vid ingången av 2016. Ett lagförslag har framlagts dels i ett betänkande av Solvens II-utredningen (Betänkandet), dels i en proposition (2015 års prop.) till riksdagen så sent som den 23 sep 2015. Vi företräder åsikten att lagförslagen, dock i olika utsträckningar, inte är förenliga med grundläggande aktiebolagsrättsliga principer varpå företagsstyrningen vilar och leder till kontradiktorisk lagstiftning, inte minst i ansvarshänseende för de förvaltande bolagsorganen. Syftet med denna artikel är att belysa Betänkandets lagförslag i vad avser implementering av direktivets artiklar 40–50 i ljuset av det svenska företagsstyrningssystemet, där ansvarsfördelningen mellan de förvaltande bolagsorganen är av styrande vikt, särskilt beträffande den verkställande direktörens (VD:ns) roll. Vi ska i det följande även jämföra lagförslagen sinsemellan,belysa de problem vi ser med förslagen, klargöra det som anses vara vedertaget på området, samt presentera en alternativ lösning som är följdriktig med vad som enligt vår uppfattning får betraktas som svensk gällande associationsrätt.

  • 29.
    Bratt, Stina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Bertil Bengtsson. Miljöskadestånd och grannansvar. Stockholm: Norstedts Juridik, 20232024Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2023/24, nr 3, s. 759-761Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Bratt, Stina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Kronofogdemyndighetensansvar för felaktiga uppgifter vid exekutiv försäljning: Smyckets vikt2024Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. Net, nr 3, s. 320-338Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Statens möjligheter till utmätning och tvångsvis försäljning av egendom kan ses som en nödvändig del i en rättsstat för att säkerställa borgenärers rätt till betalning från gäldenärer som kanske inte vill, men åtminstone kan (som ägare av viss egendom), betala sina skulder. Vid försäljningen utgör staten – genom Kronofogdemyndigheten (KFM) – en förmedlare av ett särskilt slag. Vid exekutiv försäljning av egendom kan fråga därför uppkomma om statens ansvarför fel i den sålda egendomen. Eftersom försäljningen sker inom ramen förmyndighetsutövning, får överlåtelsen en offentligrättslig karaktär. I rättsfallet Smyckets vikt NJA 2023 s. 373 har HD kommit med klargöranden kring statens skadeståndsansvar för felaktiga uppgifter vid sådan försäljning. Ur ett allmänt skadeståndsrättsligt perspektiv innehåller domen få nyheter. Från den exekutionsrättsliga specialregleringens horisont är emellertid domen ett välkommet klargörande av myndighetsansvaret i en specialreglerad – och i skadeståndshänseende till synes oreglerad – försäljningssituation. Domen klargör också att det finns flera tänkbara vägar framåt för en skadelidande i dessa situationer. Eftersom det rör sig om en typ av försäljningssituation som är frekvent förekommande kan domen också antas vara av stor betydelse i praktiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Bratt, Stina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Meddelanderisk – förseningsrisk och bevisning i partskommunikation2016Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2016/17, nr 1, s. 43-67Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Bratt, Stina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Miljöansvaret i avtalsförhållanden: Branddammen på Malmö flygplats2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2019-20, nr 3, s. 725-733Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Gäller miljöbalkens skadeståndsregler även i avtalsförhållanden? Den fråganhar fått ett svar genom HD:s avgörande den 6 november 2019 i mål nr T 3191-18 (”Branddammen på Malmö flygplats”). I avgörandet diskuteras även denmer generella frågan om s.k. konkurrerande ansvarsgrunder. Rättsfallet har därmed betydelse även för parter som ingår avtal i andra situationer än sådana därmiljöbalkens skadeståndsregler kan aktualiseras.

  • 33.
    Bratt, Stina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Skiljeklausuler och utomobligatoriska skadeståndsanspråk - Piercing the Contractual Veil?2018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2017-18, nr 3, s. 702--718Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Kan en avtalspart undgå en skiljeklausul i ett kontrakt genom att rikta en utomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart? I Högsta domstolensbeslut i NJA 2017 s. 226 (”Avräkningsavtalet”) har klargjorts att frågan skabesvaras jakande. Ibland är dock inte svaret det viktiga, utan vägen dit. HD:sbehandling av parallella anspråksvägar i en skiljedomsrättslig kontext tycks hatagit två steg fram och ett steg tillbaka. Rättsfallet kan betraktas som en syntes av denna rättsutveckling. Genom rättsfallet står det klart att påstående- ochanknytningsdoktrinerna verkar på olika plan. I rättsfallet lämnar HD även ettvisst utrymme för en ”genomlysning” av en utomobligatorisk skadeståndstalan.Ett undantag från möjligheten att kringgå en skiljeklausul genom att föra enutomobligatorisk skadeståndstalan mot sin egen avtalspart är nämligen enligtHD om skadelidanden har ”maskerat” en kontraktsgrundad talan som en utomobligatorisk skadeståndstalan. Samtidigt väcker rättsfallet även andra frågor,bl.a. avseende möjligheten att genom en utomobligatorisk skadeståndstalanrikta anspråk mot annan än den direkte avtalsparten. Innebär en sådan talan ettkringgående, eller en genombrytning, av avtalets ansvarsfördelning? Kan enskiljeklausul tillämpas vid en sådan talan? Finns det skillnader ur civilrättsligtrespektive processrättsligt perspektiv vid en talan mot avtalspartens medkontrahent?

  • 34. Brohmé, Christin
    et al.
    Gustafsson, Johan
    Radetzki, Marcus
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Proportionering av försäkringsersättning vid otillräckligt ansvarsförsäkringsbelopp2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 2, s. 265-283Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 35.
    Carlson, Laura
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Academic Freedom and Rights to University Teaching Materials: A Comparison of Swedish, American and German Approaches2015Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 2, s. 358-398Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article explores the issue of the ownership of teaching materials from a comparative law perspective, the legal systems invoked being Sweden, the United Kingdom and the United States. The ownership of teaching materials has become a more compelling question as teaching materials become more digitalized and more easily rendered into commercial assets. A shift in approach by certain educational institutions with respect to this issue of who owns the rights to teaching materials has been underway during the past decade. As teaching materials have become more and more digitally packageable and reproducible, to the extent of even having virtual classrooms, the issue of ownership now takes on different legal as well as financial values.

    The ownership of rights to teaching materials touches upon several different areas of law: employment law, labour law, contract law, constitutional law, academic freedom and intellectual property rights law, and to date is not definitively resolved either in custom, agreement or by law in any of the three jurisdictions chosen. The conclusion here is that given the interests involved, the integrity of authors as well as the academic freedom of teachers, a constitutional approach transcending the employment and labour law approaches needs to be taken to guarantee the greatest amount of academic freedom. The directed work approach is found to best balance the different interests involved.

  • 36.
    Carlson, Laura
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Critical Race Legal Theory in a Swedish Context2011Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 2011/12, nr 1, s. 21-49Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    When enacting the most recent Discrimination Act (2008), the Swedish legislator deliberately removed the term “race” from the list of unlawful discrimination grounds. According to the legislative preparatory works to the act, this was to demonstrate that a biological concept of race is unacceptable: “[T]here is no scientific basis for dividing human beings into different races and from a biological perspective, consequently is there neither any reason to use the word race with respect to human beings.”  The Parliament also stated that the Swedish Government is to act in the international arena towards that the word “race”, as used with respect to human beings, to as great a degree as possible is avoided in official texts. The Government was also to review the extent to which the term “race” occurs in Swedish laws not based on international texts, and as far as possible, suggest a different term. To date, no such alternative term has been proposed, either by the Parliament or the Government. This “post-race” perspective by the Swedish Parliament can be juxtaposed against the judgments of the Swedish Labour Court (Arbetsdomstolen) in cases raising claims of unlawful ethnic discrimination. In one almost contemporaneous case, by way of example, the Labour Court found that statements by fellow workers, calling the plaintiff names such as Blackey, did not amount to unlawful ethnic discrimination in the workplace as the Court found that the plaintiff had consented to this banter. The paradox resulting from these examples appears irreconcilable, with the Parliament assuming a protection that the courts are not giving. However, when evaluating this through the lens of Critical Race Theory, though still not desirable, the paradox becomes more understandable. Part One of this article sets out the legal theoretical framework addressing race based on Critical Race Theory. Part Two explores the treatment of “race” as defined by these theories with respect to religion, immigration and ethnic origins in the Swedish legislation and the case law of the Swedish Labour Court. The disparity between the application of discrimination protections by the courts and the intentions of the legislator in removing the word “race” from the legislation is explained by CRT as part of the ongoing historical process of not seriously addressing the structural discrimination existing in society.

    Fulltekst (pdf)
    Carlson CRT
  • 37.
    Carlson, Laura
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Unravelling equal pay - The EC's pay transparency proposal in a Swedish context2021Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2, s. 320-343Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [en]

    This article addresses the Commission’s proposal as to wage transparency and enforcement mechanisms against the context of the Swedish historical treatment of equal pay, the current legislation and case law, and the wage formation procedures of the social partners. The EC proposal challenges the Swedish labour law model in several ways, with the focus here on wage transparency and access  to justice mechanisms as empowering individuals. The Swedish approach has  been very much characterized by its corporatist labour law model, while the EU  and the Commission have been consistently working more and more towards  empowering the individual in discrimination claims generally and here with  stronger enforcement mechanisms consistent with access to justice.  

  • 38.
    Carlsson, Mia
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholm Centre for Commercial Law.
    Omprövning av skadeståndslivränta - två avgöranden från Högsta domstolen2008Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, Vol. 4, s. 799-802Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 39. Dahlin, Moa
    et al.
    Kaldal, Anna
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Leviner, Pernilla
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    JO och barnperspektivet – de rättsliga förutsättningarna för socialtjänsten att samtala med barn2007Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 1, s. 3-10Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Ebbesson, Jonas
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Stockholms miljörättscentrum (SMC).
    Klimatprocesser mot staten – runt om i världen och i Sverige2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, s. 106-137Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 41.
    Ebbesson, Jonas
    et al.
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    van der Sluijs, Jessika
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Större perspektiv och kritiskt förhållningssätt i juristutbildningen2018Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 549-559Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I den här artikeln beskriver vi Juridiska fakultetens vid Stockholms universitet ambition att förbättra juristutbildningen genom att i stor utsträckning ändra inriktningen på undervisningen och examinationen. Syftet är att lägga större tyngd på generella, principiella och vetenskapliga perspektiv och att öka studenternas kritiska förhållningssätt till juridiken.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Fast, Katarina
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Tusen skäl att förekomma istället för att förekommas - en kommentar till dubbelbestraffningsfallen i EU-domstolen och Högsta domstolen 20132014Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, nr 1, s. 24-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 43.
    Granmar, Claes
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    AstraZenecas tilläggsskydd och skyldigheten att begära förhandsavgörande2023Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 4, s. 854-863Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 44.
    Göthlin, Sara
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    The Green Promise - Contract Law and Sustainable Purpose Bonds2019Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 567-587Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    In order to mitigate climate change, monumental investments are required in the transformation into a sustainable economy. The financial markets play a crucial role in funding the necessary investments in new technology and infrastructure. This entails, among other things, an increased focus on the potential of green loans and bonds. A green loan or bond is a debt instrument where the borrower undertakes to apply the borrowed money for environmentally beneficial purposes. But how should one understand that “green” element of a bond in a Swedish contract law context? There is no prevailing view today of what happens if a borrower fails to apply the borrowed funds for green purposes, or if its green activities turn out to be unsuccessful

  • 45.
    Hager, Richard
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Marknadshyra vid villkorsändring i ett system med brister?2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2021/22, nr 3, s. 628-646Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Hager, Richard
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Ogiltighet enligt avtalslagen och övertaganderätten för makar och sambor enligt 12 kap. 47 § 2 st. jordabalken: - relationen mellan allmänna regler och jordabalkens särskilda regler. Lägenheten på Karlaplan2022Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2022/23, nr 1, s. 111-121Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 47.
    Hager, Richard
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Rörelseskada och avdrag motsvarande hyresgästens egen arbetsinsats2020Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2019/20, nr 4, s. 906-915Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 48.
    Hellborg, Sabina
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Tiotusenkronorsfrågan – en kommentar till EU-domstolens dom i C-30/19 Diskrimineringsombudsmannen mot Braathens2021Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 2021/22, nr 2, s. 484-495Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Hellner, Michael
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Erkännande av utländska surrogatarrangemang2019Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, Vol. 20, nr 2, s. 433-447Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Högsta domstolen meddelade i NJA 2019 s. 504 ett beslut med innebörden att en kalifornisk dom som fastställer ett surrogatarrangemang ska erkännas i Sverige (Det kaliforniska surrogatarrangemanget). Mot bakgrund av senaste praxis från Europadomstolen var Högsta domstolen därtill i princip nödd och tvungen och inskränkte sitt beslut till det allra nödvändigaste. HD uppmanade också lagstiftaren att agera. Denna artikel analyserar konsekvenserna av beslutet och går också närmare in på några av de frågor lagstiftaren behöver ta ställning till. Slutligen redogörs för internationellt samarbete inom ramen för Haagkonferensen för internationell privaträtt.

  • 50.
    Hellstadius, Åsa
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen, Institutet för immaterialrätt och marknadsrätt (IFIM).
    Passiv lagring av programvara ur ett upphovsrättsligt perspektiv2019Inngår i: Juridisk Tidskrift, ISSN 1100-7761, E-ISSN 2002-3545, nr 3, s. 643-651Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
123456 1 - 50 of 256
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf