Change search
Refine search result
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Rows per page
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sort
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
  • Standard (Relevance)
  • Author A-Ö
  • Author Ö-A
  • Title A-Ö
  • Title Ö-A
  • Publication type A-Ö
  • Publication type Ö-A
  • Issued (Oldest first)
  • Issued (Newest first)
  • Created (Oldest first)
  • Created (Newest first)
  • Last updated (Oldest first)
  • Last updated (Newest first)
  • Disputation date (earliest first)
  • Disputation date (latest first)
Select
The maximal number of hits you can export is 250. When you want to export more records please use the Create feeds function.
  • 1.
    Björklund, Annika
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    I Arns landskap: om autenticitet och historiesyn i kulturarvsturismen2013In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 2012, no 64, p. 8-25Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    This article examines the use made by heritage tourism of fiction, authenticity and historical knowledge with a view to augmenting interest in the Västergötland heritage. It takes as its starting point Jan Guillous story of the medieval Knight Templar Arn Magnusson. The series of Arn novels was published between 1998 and 2001, and two feature films were made in 2007 and 2008. Research in recent decades has clearly shown the medieval period to have been one of extensive international contacts and influences, a point which Gulliou highlights. One might therefore expect heritage tourism surrounding Arn to have been informed by narratives concerning the multicultural society of the Middle Ages. The present article investigates this aspect, or which stories have recieved prominence in heritage tourism and which have been rejected. The article shows how authenticity has been used in these connections. The source material is based on the websites of seven tourism providers, and the marketing of Arn-related tourism has been studied at two points of time, namely 2009 and 2011/2012. The article also discusses the use of history and how historically related tourism hepls to shape out view of history.

    Marketed Arn tourism changed between 2009 and 2012, through the cutting back of experience-based authenticity in defence to a more object-based authenticity linked mainly to churches and monastic ruins. These historical remains, however, have not been used in heritage tourism as a means of describing the medieval network of international contacts, despite the pivotal role played by both churches and monasticism in these connections. As a result, the picture conveyed is founded on simplified stereotypes and affords a limited, partly inaccurate portrayal of medieval society. International influences and networks in that society could be used by heritage tourism for describing the dynamics of the medieval period, while at the same time indicating that societies have always been changed and developed under the impact of new influences.

  • 2.
    Frohnert, Pär
    Stockholm University. Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Recension av: Gardell, Carl Johan: Handelskompani och bondearistokrati.1987In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 14, p. 168-169Article, book review (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 3.
    Götlind, Anna
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm2014In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 68, p. 26-45Article in journal (Refereed)
  • 4.
    Holmlund, Sofia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Jord byter ägare: Jordöverföringar och social differentiering i Stora Tuna ca 1840-18201995In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 30, p. 45-64Article in journal (Other academic)
  • 5.
    Holmlund, Sofia
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Jorden vi ärvde: Ägostruktur och arvsstrategier i Estuna 1800-19302004In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 46, p. 81-96Article in journal (Refereed)
  • 6.
    Jansson, Ulf
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Olof Karsvall, Utjordar och ödegårdar: En studie i retrogressiv metod 2017In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 73, p. 134-136Article, book review (Other academic)
  • 7.
    Lagerqvist, Maja
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Kalle Bäck: Sverigebilden: En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader eller Hem och hus: bebyggelseförändringar på landsbygden 1840-80.2009In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. Landskapets resurser, no 57, p. 101-102Article, book review (Refereed)
  • 8.
    Lagerqvist, Maja
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Torpen är döda. Länge leve torpen!: Hembygdsrörelsens engagemang för torp i efterkrigstidens Sverige2012In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 64, p. 73-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Under efterkrigstiden började de svenska torpen, som sedan senare delen av 1800-talet alltmer betraktats som en omodern form av småbruk och lämnats för arbeten i de växande städerna och industrierna, bli intressanta utanför jordbruket, exempelvis inom hembygdsrörelsen. Den här artikeln syftar till att undersöka det stora torpintresse som funnits inom hembygdsrörelsen sedan 1960-talet och sätta in detta intresse i en samhällskontext för att förstå varför torpen kunde bli ett av rörelsens flaggskepp. Särskilt fokus riktas mot betydelsen av torpens materiella egenskaper i detta. Genom en diskursanalysinfluerad studie av både lokala hembygdsföreningars torpinventeringar och dokument från rörelsens centrala organ diskuterar artikeln hur engagemanget i torp tagit sig uttryck, vad det baserats på och vilka konsekvenser det kan ha fått. En slutsats är att rörelsens torparbete präglats av en föreställning om de goda torparna och de dåliga torpen. Torpen var hem för redigt folk som genom slit och försakelse byggt upp Välfärdssverige vilket skapade känslor av respekt och stolthet hos rörelsen. Därför blev torpen betydelsefulla att uppmärksamma och bevara, både kognitivt och materiellt. Engagemanget med torp, som alla de hundratals inventeringstexter som producerats, har resulterat i att vissa värden och egenskaper inbäddats eller förstärkts i torpen. Intresset för torp har med tiden blivit naturaliserat: de ska intresseras för och bevaras. Att många torp försvunnit gjorde dem än viktigare att lyfta fram. Rörelsens engagemang har fokuserat på att dokumentera och synliggöra det fysiska i torpens existens och lärdomarna som finns i de egna upplevelserna torpmiljöerna framhävs ofta. Genom inventeringarna och besök på torpplatser kunde en tidsresa starta, där chanser gavs att erfara andra tider och ta med sig erfarenheterna tillbaka till dagens samhälle. Analysen framhåller betydelsen av kopplingen mellan efterkrigstidens tidsanda med arbetarrörelsens skördetid och materiell och välfärdsmässig välgång i landet å ena sidan och engagemanget i torpen, dessa boplatser som var starkt förknippade med materiell fattigdom, enkelhet och förfall, å andra sidan. Intresset för torpen kan ses som en del av ett ökat folkligt intresse för kulturarvet. Om man utgår från vilka som initierat, styrt och utfört torpinventeringarna så blir detta underifrånperspektiv emellertid ett tillbakablickande som framförallt kom från ett uppifrån- och utifrånperspektiv kring liven på torpen.

  • 9.
    Nolin, Catharina
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Inger Olausson, En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900−1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Akademisk avhandling i agrarhistoria. SLU Ultuna/Carlssons 20142015In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 69, p. 92-94Article, book review (Other academic)
  • 10.
    Nolin, Catharina
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Art History.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Art History.
    Vardagens landskap och bebyggelse, köksdrömmar och medierad arkitektur2014In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 67Article in journal (Refereed)
  • 11.
    Persson, Bo
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Landskapets resurser2009In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 57, p. 5-6Article in journal (Other (popular science, discussion, etc.))
  • 12.
    Persson, Bo
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of History.
    Andersson, Therése
    Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper.
    Film, plats och rum2013In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, ISSN 0349-2834, no 64, p. 5-7Article in journal (Other academic)
  • 13.
    Sjöholm Skrubbe, Jessica
    et al.
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Art History.
    Widmark, Henrik
    Uppsala universitet.
    Vardagsliv, normer och värderingar: Hur urban identitet skapas i bostadsområdet2014In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 67, p. 24-44Article in journal (Refereed)
    Abstract [en]

    Housing estates in post-war cities have been con-stituted at the point of intersection between the private domestic sphere and the public space of the community at large. Housing estates, there-fore, are important places where urban identity is created, articulated and renegotiated. Every-day use of housing estates entails a continuous negotiation and shift of consciously formulated societal notions and norms which are materiali-sed in the physical configuration of space.

    In a case study addressing the everyday are-as, architecture and artistic design of the urban space on three Borås housing estates, we have shown how both reworkings of the physical en-vironment and shifting norms in society, plus the everyday use and mediation of housing estates continuously alter their significance in processes of identification. Aided by insights from network theory and intersectional gender theory, we have described and analysed the mat-ter of how present-day housing estates are be-ing created globally and how notions of gender, class and ethnicity are constructed at the point of intersection between the concrete expression of material space and the everyday practices of the social space.

  • 14.
    Steinrud, Marie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Ethnology.
    Recension av Gunvor Gustafson och Jan Kundell: Lador, logar och längor. Om Hälsingeböndernas uthus2010In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 60Article, book review (Refereed)
  • 15.
    Steinrud, Marie
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Ethnology.
    Recension av Ulrich Lange: Ekonomibyggnader på skånska herrgårdar. Idéhistoriska speglingar i lantbrukets arkitektur2010In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 60Article, book review (Refereed)
  • 16.
    Svensson, Birgitta
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Ethnology, History of Religions and Gender Studies, Ethnology.
    Vägskälens kulturarv - kulturarv vid vägskäl: Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet2015In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 70, p. 109-112Article, book review (Other academic)
  • 17.
    Widgren, Mats
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Fossilt odlingslandskap i fornlämningsregistret: Några användarsynpunkter1986In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 11, p. 164-174Article in journal (Refereed)
  • 18.
    Widgren, Mats
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Historisk markdatabas över Gotland: Lantmäteriakter och datorkartografi1984In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 7, p. 37-43Article in journal (Other academic)
  • 19.
    Widgren, Mats
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Landscapes as Museums - Landscapes as Archives1993In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 26, p. 65-70Article in journal (Refereed)
  • 20.
    Widgren, Mats
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Västsveriges kulturlandskap från geografisk synpunkt1986In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 10, p. 7-18Article in journal (Other academic)
  • 21.
    Willén, Maja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Art History.
    Längtan till landet: Om öppna planlösningar och moderna lantkök2014In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 67, no 2, p. 45-59Article in journal (Refereed)
  • 22.
    Willén, Maja
    Stockholm University, Faculty of Humanities, Department of Culture and Aesthetics.
    Ornamentets återkomst: Det förra sekelskiftets arkitektoniska utsmyckningar som nutida statussymboler2017In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 73, p. 76-88Article in journal (Refereed)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna text är att analysera hur det förra sekelskiftets ornament används och definieras i vår samtid och hur de idag kan förstås som värdeskapande estetiska och historiska men också samtida uttryck. Detta har åstadkommits genom att visa på och diskutera hur det förra sekelskiftets bostadsarkitektur omtalas och beskrivs i två olika samtida vardagliga sammanhang, närmare bestämt i bostadsannonser och i samtal med människor som bebor lägenheter från denna tid. I bägge de analyserade materialkategorierna framkommer det att de utsmyckade arkitektoniska detaljerna från sekelskiftet 18–1900 ses som mycket attraktiva och betydelsefulla och att de ofta utgör utgångspunkten när sekelskiftets formspråk och arkitekturvärld ska definieras. Ornamenten används också såväl för att förankra bostaden i en föreställd historia som för att skapa en bostad som framstår som charmig, personlig och exklusiv. Lika viktig framställs emellertid möjligheten att betona bostadens samtidighet och modernitet genom lyfta fram nybyggda kök, badrum och trendriktig inredning.

    Idag kan det förra sekelskiftets ornament inte längre sägas vara ornament i begreppets ursprungliga betydelse. Istället för att vara en oumbärlig del av ett objekts form och funktion förvandlar nämligen vår tids vitmålade miljöer ornamenten till fristående estetiserade objekt, bortkopplade från sitt ursprungliga betydelseskapande sammanhang. Ornamenten är dock långt ifrån betydelselösa utan kan beskrivas som en typ av statusobjekt som föreställs tillföra såväl vardagslivet som bostaden en extra dimension och skapa en känsla av kvalitet, lyx, klass, god smak, personlighet och historisk förankring. Detta är liknande betydelser som gavs ornamenten vid sekelskiftet 1900 men den stora skillnaden är att de i idag inte förstås i ett större kulturellt och estetiskt sammanhang utan ornamentets huvudsakliga roll är att utgöra en lagom utstickande kontrast till de moderna inslagen och göra bostaden med spännande och unik. Att det förra sekelskiftets arkitektur och dess ornament har fått en ny framträdande position i vår tid kan delvis kopplas till framväxten av såväl den urbana medelklassen som konsumtionssamhället där strävan efter upplevelser och möjligheten att förstärka och transformera sin egen personlighet är central.

    Till skillnad från under stora delar av 1900-taet kan ornamentet idag, både som idé och som materialitet, sägas befinns sig inom ramarna för den goda smaken, åtminstone så länge det används och framställs i en anpassad (läs vitmålad) form, i kombination med en modern och tidsenlig inredning och färgskala och i ”rätt” människors sammanhang. Ornamentet framstår dock inte, trots dess uppgraderade status, som uppskattat i sin egen rätt som prydnad utan snarare i sin betydelse som manligt kodad värdeskapare och statussymbol. 

  • 23.
    Wästfelt, Anders
    Stockholm University, Faculty of Social Sciences, Department of Human Geography.
    Förändringars avtryck och betydelse2017In: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, no 73Article in journal (Other academic)
1 - 23 of 23
CiteExportLink to result list
Permanent link
Cite
Citation style
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf