Endre søk
Begrens søket
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1.
    Björklund, Annika
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    I Arns landskap: om autenticitet och historiesyn i kulturarvsturismen2013Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 2012, nr 64, s. 8-25Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    This article examines the use made by heritage tourism of fiction, authenticity and historical knowledge with a view to augmenting interest in the Västergötland heritage. It takes as its starting point Jan Guillous story of the medieval Knight Templar Arn Magnusson. The series of Arn novels was published between 1998 and 2001, and two feature films were made in 2007 and 2008. Research in recent decades has clearly shown the medieval period to have been one of extensive international contacts and influences, a point which Gulliou highlights. One might therefore expect heritage tourism surrounding Arn to have been informed by narratives concerning the multicultural society of the Middle Ages. The present article investigates this aspect, or which stories have recieved prominence in heritage tourism and which have been rejected. The article shows how authenticity has been used in these connections. The source material is based on the websites of seven tourism providers, and the marketing of Arn-related tourism has been studied at two points of time, namely 2009 and 2011/2012. The article also discusses the use of history and how historically related tourism hepls to shape out view of history.

    Marketed Arn tourism changed between 2009 and 2012, through the cutting back of experience-based authenticity in defence to a more object-based authenticity linked mainly to churches and monastic ruins. These historical remains, however, have not been used in heritage tourism as a means of describing the medieval network of international contacts, despite the pivotal role played by both churches and monasticism in these connections. As a result, the picture conveyed is founded on simplified stereotypes and affords a limited, partly inaccurate portrayal of medieval society. International influences and networks in that society could be used by heritage tourism for describing the dynamics of the medieval period, while at the same time indicating that societies have always been changed and developed under the impact of new influences.

  • 2.
    Frohnert, Pär
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Recension av: Gardell, Carl Johan: Handelskompani och bondearistokrati.1987Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 14, s. 168-169Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 3.
    Geijer, Mia
    et al.
    Konsvetenskap, Uppsala Universitet, Campus Gotland .
    Christiernsson, Anna
    Stockholms universitet, Juridiska fakulteten, Juridiska institutionen.
    Malafry, Melina
    Miljörätt, Uppsala Universitet .
    Juridiken och praktiken: Energifrågor och hantering av kulturvärden i planering och byggprocesser2022Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, s. 33-64Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 4.
    Götlind, Anna
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Rotemansarkivet som källa till herrarbetarnas liv i Stockholm2014Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 68, s. 26-45Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 5.
    Holm, Olof
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier.
    Korskyrkan och "kastalen" i Brunflo: En ovanlig sockenkyrka med ett ovanligt klocktorn2020Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 79, s. 63-89Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The article examines the building history of Brunflo church and the origins of its large adjacent freestanding tower. Previous scholars have characterised the cruciform phase of Brunflo church as Romanesque, partly inspired by Gamla Uppsala cathedral. However, the article argues that the church probably underwent two phases of construction in the Middle Ages, one in the 12th century and one probably in the 15th or early 16th century.

    Some previous scholars have characterised the tower as defence tower (Swedish kastal), whereas others have pointed out its lack of defensive features. The article demonstrates that the timber structure at the top of the tower is partly original. This construction resembles certain types of medieval Swedish timber bell tower, specifically the upper part where the bells hang. The author thus concludes that the Brunflo stone tower was originally built as a bell tower, as well as being a storehouse for valuable goods. Traces of storage space survive in the tower.

    The article also presents a dendrochronological study of the above timber structure, showing that the tower was built in the mid-13th century.

    When attempting to place these buildings in an historical context, the author concludes that although the origins of the earliest stone church remain obscure, the tower was probably built when Jarler (d. 1255) was archbishop of Uppsala. Given that the medieval archdiocese of Uppsala owned Södergård farm, adjacent to Brunflo church, the archbishop probably had a hand inbuilding the tower. The later expansion of the church, to include a new chancel and transepts to accommodate side altars, may be seen against the backdrop of the growing cult of saints in late-medieval Scandinavia.

  • 6.
    Holm, Olof
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Centrum för medeltidsstudier. Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för arkeologi och antikens kultur.
    Källström, Magnus
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Hemma hos Le Corbusier i Paris och på översvämningsängarna längs Emån2023Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 84, s. 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 7.
    Holmlund, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Jord byter ägare: Jordöverföringar och social differentiering i Stora Tuna ca 1840-18201995Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 30, s. 45-64Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 8.
    Holmlund, Sofia
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Jorden vi ärvde: Ägostruktur och arvsstrategier i Estuna 1800-19302004Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 46, s. 81-96Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 9.
    Hällgren, Anna-Maria
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Det kännbara landskapet: Om marken som gemenskap2020Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 78, s. 8-23Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    The main aim of the article is to historicise the view from above, which is recurrent when the ecological crisis is being addressed within contemporary art and visual culture today. The view from above may be considered a reasonable way to picture environmentally harmful land use and its consequences. In many ways this is perfectly justifiable. However, it also contains a few, but essential, problematic traits. The view from above – of deforestation, opencast coal mining and extreme urbanisation – corresponds with an ideal viewing position established in around the mid-19th century. This viewing position responded, according to art historian Jonathan Crary, to a need for objective perception. It allowed the observer to become supposedly detached, objective and disembodied, yet it also created a distance that was both physical and mental. The starting point in the article is that this viewing position cannot be decoupled from an anthropocentric understanding of the world, through which man has been assigned hegemony over other beings and has become the measure of all things.

    This ideal viewing position, however, was not the only one developed during the 19th century. In both art and literature, a multisensory experience of nature and its landscape was articulated, one which anchored people to – rather than separated them from – their surroundings. The examples discussed in the text – J.M.W. Turner’s increasing disassociation from the picturesque landscape; John Ruskin’s exhortations to visit alpine regions, observe geological detail, and viscerally experience the landscape; and Leslie Stephen’s phenomenological experiences of mountain landscapes and his ability to erase the boundary between the Self and the mountain – all testify to a multisensory experience of the surrounding natural world. With Ruskin and Stephen in particular, what emerges is an individual connected and at one with – rather than separated from – the surroundings. Thus, a non-anthropocentric, holistic worldview was fashioned, one which we have reason to re-actualise today.

  • 10.
    Jansson, Ulf
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Olof Karsvall, Utjordar och ödegårdar: En studie i retrogressiv metod 2017Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 73, s. 134-136Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 11.
    Lagerqvist, Maja
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Kalle Bäck: Sverigebilden: En historia om rödfärg, tegel, trädgårdar och byggnader eller Hem och hus: bebyggelseförändringar på landsbygden 1840-80.2009Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. Landskapets resurser, nr 57, s. 101-102Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 12.
    Lagerqvist, Maja
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Torpen är döda. Länge leve torpen!: Hembygdsrörelsens engagemang för torp i efterkrigstidens Sverige2012Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 64, s. 73-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Under efterkrigstiden började de svenska torpen, som sedan senare delen av 1800-talet alltmer betraktats som en omodern form av småbruk och lämnats för arbeten i de växande städerna och industrierna, bli intressanta utanför jordbruket, exempelvis inom hembygdsrörelsen. Den här artikeln syftar till att undersöka det stora torpintresse som funnits inom hembygdsrörelsen sedan 1960-talet och sätta in detta intresse i en samhällskontext för att förstå varför torpen kunde bli ett av rörelsens flaggskepp. Särskilt fokus riktas mot betydelsen av torpens materiella egenskaper i detta. Genom en diskursanalysinfluerad studie av både lokala hembygdsföreningars torpinventeringar och dokument från rörelsens centrala organ diskuterar artikeln hur engagemanget i torp tagit sig uttryck, vad det baserats på och vilka konsekvenser det kan ha fått. En slutsats är att rörelsens torparbete präglats av en föreställning om de goda torparna och de dåliga torpen. Torpen var hem för redigt folk som genom slit och försakelse byggt upp Välfärdssverige vilket skapade känslor av respekt och stolthet hos rörelsen. Därför blev torpen betydelsefulla att uppmärksamma och bevara, både kognitivt och materiellt. Engagemanget med torp, som alla de hundratals inventeringstexter som producerats, har resulterat i att vissa värden och egenskaper inbäddats eller förstärkts i torpen. Intresset för torp har med tiden blivit naturaliserat: de ska intresseras för och bevaras. Att många torp försvunnit gjorde dem än viktigare att lyfta fram. Rörelsens engagemang har fokuserat på att dokumentera och synliggöra det fysiska i torpens existens och lärdomarna som finns i de egna upplevelserna torpmiljöerna framhävs ofta. Genom inventeringarna och besök på torpplatser kunde en tidsresa starta, där chanser gavs att erfara andra tider och ta med sig erfarenheterna tillbaka till dagens samhälle. Analysen framhåller betydelsen av kopplingen mellan efterkrigstidens tidsanda med arbetarrörelsens skördetid och materiell och välfärdsmässig välgång i landet å ena sidan och engagemanget i torpen, dessa boplatser som var starkt förknippade med materiell fattigdom, enkelhet och förfall, å andra sidan. Intresset för torpen kan ses som en del av ett ökat folkligt intresse för kulturarvet. Om man utgår från vilka som initierat, styrt och utfört torpinventeringarna så blir detta underifrånperspektiv emellertid ett tillbakablickande som framförallt kom från ett uppifrån- och utifrånperspektiv kring liven på torpen.

  • 13.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Inger Olausson, En blomstrande marknad. Handelsträdgårdar i Sverige 1900−1950 med fyra fallstudier i Stockholms län. Akademisk avhandling i agrarhistoria. SLU Ultuna/Carlssons 20142015Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 69, s. 92-94Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 14.
    Nolin, Catharina
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Välfärdssamhällets vardaglandskap under press2022Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 82, s. 82-101Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    I Sverige finns ett stort bestånd av offentliga parker, grönområden och bostadsgårdar tillkomna under 1900-talet då det fanns en stor medvetenhet om värdet av denna typ av platser för rekreation, lek och odling. Endast få av dessa miljöer är skyddade eller klassade som kulturhistoriskt värdefulla miljöer. Merparten av dem – ofta gestaltades av ledande landskapsarkitekter – tas i bästa fall för självklara, eller för en tynande tillvaro. Andra är direkt hotade. Dagens expansiva byggande går ut över många av dem. Välfärdssamhällets vardagsmiljöer– som regel på kommunal mark – offras med hjälp av starka privata ekonomiska intressen från byggbolagen som det förefaller svårt att säga nej till. Fint planerade lekplatser med uppväxta tallar ersätts av exklusiva bostadshus för 50+-boende trots starka protester från barnfamiljer som använder dem. Tunnelbanestationer placeras mitt i parkmiljöer trots möjligheten att ge dem diskretare placeringar. Arkitektritade grönskande bostadsgårdar utraderas för att ersättas av bostadshus till astronomiska kostnader – trots omfattande protester och förhandlingar i domstol. Verk av en gång ledande kvinnliga landskapsarkitekter försvinner därför att ingen känner till deras namn och verk – de har fasats ut hur historieskrivningen. Parkerna och bostadsgårdarna betraktas som ytor som kan förädlas och ges ett högre värde – inte som platser med höga kulturhistoriska värden. Kommunernas handlingar uppvisar kunskapsmässiga brister med undermåliga analyser och otillräcklig förståelse för de miljöer man är beredd att offra. Samhällsplaneringens remissförfaranden blir därigenom rättsosäkert och bäddar för konflikt. Boendes och forskares kunnande eller förslag på andra lösningar negligeras eller tonas ned. Om trenden fortsätter kommer mycket av 1900-talets högklassiga och internationellt beundrade landskapsarkitektur gå förlorad. Med detta bidrag vill jag ge en fördjupad analys av kommunal hantering av parker och bostadsgårdar samt komma med förslag på andra förhållningssätt för att öka medvetenheten om deras värden och stärka bevarandemöjligheterna. 

  • 15.
    Nolin, Catharina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Vardagens landskap och bebyggelse, köksdrömmar och medierad arkitektur2014Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 67Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 16.
    Nolin, Catharina
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Krohn Andersson, Fredrik
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Välfärdssamhällets vardagslandskap2019Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 76, s. 5-7Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 17.
    Persson, Bo
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Landskapets resurser2009Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 57, s. 5-6Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 18.
    Persson, Bo
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Historiska institutionen.
    Andersson, Therése
    Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvetenskaper.
    Film, plats och rum2013Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, ISSN 0349-2834, nr 64, s. 5-7Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 19.
    Sjöholm Skrubbe, Jessica
    et al.
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Widmark, Henrik
    Uppsala universitet.
    Vardagsliv, normer och värderingar: Hur urban identitet skapas i bostadsområdet2014Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, nr 67, s. 24-44Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [en]

    Housing estates in post-war cities have been con-stituted at the point of intersection between the private domestic sphere and the public space of the community at large. Housing estates, there-fore, are important places where urban identity is created, articulated and renegotiated. Every-day use of housing estates entails a continuous negotiation and shift of consciously formulated societal notions and norms which are materiali-sed in the physical configuration of space.

    In a case study addressing the everyday are-as, architecture and artistic design of the urban space on three Borås housing estates, we have shown how both reworkings of the physical en-vironment and shifting norms in society, plus the everyday use and mediation of housing estates continuously alter their significance in processes of identification. Aided by insights from network theory and intersectional gender theory, we have described and analysed the mat-ter of how present-day housing estates are be-ing created globally and how notions of gender, class and ethnicity are constructed at the point of intersection between the concrete expression of material space and the everyday practices of the social space.

  • 20.
    Steinrud, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Recension av Gunvor Gustafson och Jan Kundell: Lador, logar och längor. Om Hälsingeböndernas uthus2010Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 60Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 21.
    Steinrud, Marie
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusvetenskap, Etnologi.
    Recension av Ulrich Lange: Ekonomibyggnader på skånska herrgårdar. Idéhistoriska speglingar i lantbrukets arkitektur2010Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 60Artikkel, omtale (Fagfellevurdert)
  • 22.
    Storm, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen. Kungliga Tekniska högskolan (KTH), Sverige.
    Svava Riesto, Biography of an industrial landscape: Carlsberg's urban spaces retold, Amsterdam University Press 2018, 201 s. ISBN 97890896473512019Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, E-ISSN 2002-3812, Vol. 35, nr 76, s. 111-113Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Svensson, Birgitta
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för etnologi, religionshistoria och genusstudier, Etnologiska avdelningen.
    Vägskälens kulturarv - kulturarv vid vägskäl: Om att skapa plats för romer och resande i kulturarvet2015Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 70, s. 109-112Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 24.
    Widgren, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Fossilt odlingslandskap i fornlämningsregistret: Några användarsynpunkter1986Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 11, s. 164-174Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    Widgren_1986_Fornlämningsregistret
  • 25.
    Widgren, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Historisk markdatabas över Gotland: Lantmäteriakter och datorkartografi1984Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 7, s. 37-43Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    Widgren Markdatabas
  • 26.
    Widgren, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Landscapes as Museums - Landscapes as Archives1993Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 26, s. 65-70Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 27.
    Widgren, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Västsveriges kulturlandskap från geografisk synpunkt1986Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 10, s. 7-18Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 28.
    Willén, Maja
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Konstvetenskapliga institutionen.
    Längtan till landet: Om öppna planlösningar och moderna lantkök2014Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, Vol. 67, nr 2, s. 45-59Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
  • 29.
    Willén, Maja
    Stockholms universitet, Humanistiska fakulteten, Institutionen för kultur och estetik.
    Ornamentets återkomst: Det förra sekelskiftets arkitektoniska utsmyckningar som nutida statussymboler2017Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 73, s. 76-88Artikkel i tidsskrift (Fagfellevurdert)
    Abstract [sv]

    Syftet med denna text är att analysera hur det förra sekelskiftets ornament används och definieras i vår samtid och hur de idag kan förstås som värdeskapande estetiska och historiska men också samtida uttryck. Detta har åstadkommits genom att visa på och diskutera hur det förra sekelskiftets bostadsarkitektur omtalas och beskrivs i två olika samtida vardagliga sammanhang, närmare bestämt i bostadsannonser och i samtal med människor som bebor lägenheter från denna tid. I bägge de analyserade materialkategorierna framkommer det att de utsmyckade arkitektoniska detaljerna från sekelskiftet 18–1900 ses som mycket attraktiva och betydelsefulla och att de ofta utgör utgångspunkten när sekelskiftets formspråk och arkitekturvärld ska definieras. Ornamenten används också såväl för att förankra bostaden i en föreställd historia som för att skapa en bostad som framstår som charmig, personlig och exklusiv. Lika viktig framställs emellertid möjligheten att betona bostadens samtidighet och modernitet genom lyfta fram nybyggda kök, badrum och trendriktig inredning.

    Idag kan det förra sekelskiftets ornament inte längre sägas vara ornament i begreppets ursprungliga betydelse. Istället för att vara en oumbärlig del av ett objekts form och funktion förvandlar nämligen vår tids vitmålade miljöer ornamenten till fristående estetiserade objekt, bortkopplade från sitt ursprungliga betydelseskapande sammanhang. Ornamenten är dock långt ifrån betydelselösa utan kan beskrivas som en typ av statusobjekt som föreställs tillföra såväl vardagslivet som bostaden en extra dimension och skapa en känsla av kvalitet, lyx, klass, god smak, personlighet och historisk förankring. Detta är liknande betydelser som gavs ornamenten vid sekelskiftet 1900 men den stora skillnaden är att de i idag inte förstås i ett större kulturellt och estetiskt sammanhang utan ornamentets huvudsakliga roll är att utgöra en lagom utstickande kontrast till de moderna inslagen och göra bostaden med spännande och unik. Att det förra sekelskiftets arkitektur och dess ornament har fått en ny framträdande position i vår tid kan delvis kopplas till framväxten av såväl den urbana medelklassen som konsumtionssamhället där strävan efter upplevelser och möjligheten att förstärka och transformera sin egen personlighet är central.

    Till skillnad från under stora delar av 1900-taet kan ornamentet idag, både som idé och som materialitet, sägas befinns sig inom ramarna för den goda smaken, åtminstone så länge det används och framställs i en anpassad (läs vitmålad) form, i kombination med en modern och tidsenlig inredning och färgskala och i ”rätt” människors sammanhang. Ornamentet framstår dock inte, trots dess uppgraderade status, som uppskattat i sin egen rätt som prydnad utan snarare i sin betydelse som manligt kodad värdeskapare och statussymbol. 

  • 30.
    Wästfelt, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kulturgeografiska institutionen.
    Förändringars avtryck och betydelse2017Inngår i: Bebyggelsehistorisk tidskrift, ISSN 0349-2834, nr 73Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
1 - 30 of 30
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf