Endre søk
Begrens søket
12 1 - 50 of 98
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Treff pr side
  • 5
  • 10
  • 20
  • 50
  • 100
  • 250
Sortering
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
  • Standard (Relevans)
  • Forfatter A-Ø
  • Forfatter Ø-A
  • Tittel A-Ø
  • Tittel Ø-A
  • Type publikasjon A-Ø
  • Type publikasjon Ø-A
  • Eldste først
  • Nyeste først
  • Skapad (Eldste først)
  • Skapad (Nyeste først)
  • Senast uppdaterad (Eldste først)
  • Senast uppdaterad (Nyeste først)
  • Disputationsdatum (tidligste først)
  • Disputationsdatum (siste først)
Merk
Maxantalet träffar du kan exportera från sökgränssnittet är 250. Vid större uttag använd dig av utsökningar.
  • 1. Andersson, Fredrik W
    et al.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Anställda i Sverige under 2021– det andra året med covid-192022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 6, s. 40-48Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Vi redovisade i en tidigare artikel utvecklingen av antalet anställda och deras sammansättning under 2020 i Sverige, det första året med covid-19 (Andersson och Wadensjö 2022). Vi kan nu redovisa hur det gick under 2021, det andra året med covid-19. Vi ska först kort redovisa huvudresultaten avseende 2020, för att därefter redovisa resultaten för 2021.

  • 2. Andersson, Fredrik W.
    et al.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Covid-19 och den svenska arbets-marknaden – ett registerperspektiv2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 1, s. 7-22Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Pandemin har främstpåverkat hälsotillståndet och dödligheten men ocksåhaft effekter på ekonomin och arbetsmarknaden. I denna artikel redovisasvad som hände med det totala antalet anställda, deras fördelning på sektor­er och regioner och förändringar i antalet anställningar för olika grupper2020 jämfört med 2019. Vi behandlar inte utvecklingen av antalet ochsammansättningen av egenföretagarna. Vi går inte heller in på utveck­lingen av de anställdas villkor vad gäller löner, arbetstider och arbetsmiljö.Men vi studerar något som är i fokus för den allmänna debatten: Hur varutvecklingen av antalet anställda och deras sammansättning under 2020,”pandemins år”?

  • 3. Andersson, Fredrik W
    et al.
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Från Ukraina och Belarus2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 7, s. 58-65Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Flyktingströmmarna inom Europa är nu helt annorlunda än tidigare år, både till omfattning och riktning mellan länder. Kriget i Ukraina har lett till att många flyr landet. I ett europeiskt sammanhang är Ukraina både till storlek och befolkning ett mycket stort land och flyktingströmmen är mycket stor. FN beräknar att mer än 12 miljoner är på flykt och av dem har nästan sex miljoner tagit sig utomlands.

  • 4.
    Andersson Joona, Pernilla
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Nekby, Lena
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Kan introduktionsprogrammen förbättras? Utvärdering av ett randomiserat experiment – försöksverksamheten för vissa nyanlända invandrare (FNI)2009Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, nr 6, s. 6-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi har jämfört övergången från arbetslöshet till osubventionerat och subventionerat arbete, utbildning och arbetsmarknadsutbildning för en grupp nyanlända invandrare som slumpmässigt valts ut för att delta i en försöksverksamhet. Försöket, som syftar till att förkorta tiden fram till inträde på arbetsmarknaden, bedrevs vid arbetsförmedlingar i Stockholms, Kronobergs och Skåne län. Gruppen jämfördes med en slumpmässigt utvald kontrollgrupp bestående av nyanlända som skrivits in vid samma arbetsförmedling under samma tidsperiod. Vi finner att sannolikheten att övergå till osubventionerat arbete, senast 15 månader efter inskrivning, i genomsnitt är omkring 4 procentenheter högre för deltagare i försöket.

  • 5. Bengtsson, Mats
    et al.
    König, Stefanie
    Schönbeck, Simon
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Lämna arbetsmarknaden tidigt– internationella erfarenheter2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 3, s. 19-30Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det är en utmaning för politiken att en åldrande befolkning leder till krav påatt pensionsåldern ska bli högre samtidigt som alla inte förmår att arbeta tillen sådan högre ålder. Sverige har i likhet med andra länder flera möjlighetertill tidigt utträde. Regelverket har dock blivit mer restriktivt under det senastedecenniet och tidigt utträde leder oftast till lägre pension. I artikeln kartlägger vimöjligheter till tidig pensionering i andra länder. Vi har funnit fem huvudtypersom alla har bådefördelar och nackdelar. Det finns också problem vad gäller attintegrera dem i det svenska pensionssystemet

  • 6.
    Birnbaum, Simon
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Statsvetenskapliga institutionen. Stockholms universitet, Naturvetenskapliga fakulteten, Stockholm Resilience Centre.
    Basinkomst - ett instrument för rättvisa och hållbarhet?2013Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 6, s. 17-27Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 7.
    Björklund, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Bättre data över pensionärers inkomster2023Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 51, nr 2, s. 59-62Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 8.
    Björklund, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Intressanta långsiktigaperspektiv på svensk inkomstfördelning2021Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, nr 3, s. 70-74Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 9.
    Björklund, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Nationalekonomisk toppforskning i Sverige - omfattning, lokalisering och inriktning2014Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 5, s. 6-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 10.
    Björklund, Anders
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Hederos Eriksson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Jäntti, Markus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Social rörlighet och jämlikhet i möjligheter– en kommentar2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 5, s. 59-64Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    Social rörlighet – eller rörlighet mellan generationer – är av stort intresse iden allmänna debatten och inom forskningen. Sociologer har länge studeratklassrörlighet mellan föräldrar ochbarn. Under de senaste decennierna harnationalekonomer bidragit till sådanforskning och särskilt med analyser avinkomströrlighet mellan generationer. Både sociologer och nationalekonomer har också studerat rörlighet i olikadimensioner av utbildning. Det finns därför en omfattande forskning om social eller intergenerationell rörlighet, som bör spridas till en bred publik. Två färska svenska exempel på rapporter somgår igenom forskning på området och vänder sig till en bredare publik är en bilaga till 2019 års Långtidsutredning, med titeln ”Utvecklingen av intergenerationell rörlighet i Sverige” (Brandénoch Nybom 2019) och en SNS-rapportmed titeln ”Social rörlighet” (Adermonm fl 2021a). Denna kommentar är motiverad av dessa rapporter.

  • 11.
    Björklund, Anders
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Hederos Eriksson, Karin
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Jäntti, Markus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Svar till Adermon, Lindahl och Palme2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 8, s. 84-85Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
    Abstract [sv]

    I nummer 5 av årets Ekonomisk Debatt (Björklund m fl 2022) utgick vi fråntvå färska rapporter som för en bredare svensk publik presenterade ny forskning om social eller intergenerationell rörlighet. Vi tog tillfället i akt att diskutera hur vi ser på denna forskning och hur vi tycker forskningen bör utvecklas.Vårt inlägg vände sig både till aktiva forskare på området (inom olika discipliner) och till en bredare publik som intresserar sig för jämlikhetsfrågor.

  • 12.
    Björklund, Anders
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Jäntti, Markus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Hur viktig är familjebakgrunden för ekonomiska utfall? En jämförelse av fyra ansatser2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 4, s. 36-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln granskar fyra ansatser att studera familjebakgrundens betydelse för de ekonomiska utfallen inkomst och utbildningsår. Föräldrars och barns inkomster och utbildning samvarierar positivt, men sambanden förklarar bara en liten del av variationen i ekonomiska utfall och är i liten utsträckning kausala. Den starka kopplingen mellan syskons utfall ger däremot skäl att tro att familjebakgrunden, i vidare mening, förklarar en stor del av variationen i ekonomiska utfall och att många viktiga bakgrundsfaktorer saknar koppling till föräldrars inkomster och utbildning. Ansatsen att studera jämlikhet i möjligheter kan fånga upp sådana faktorer, men har hittills inte uppnått förklaringsgrader som närmar sig syskonkorrelationerna.

  • 13.
    Björklund, Anders
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Waldenström, Daniel
    Fördelningsdebatten inför valet 2022– centrala frågor och försök till svar2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 3, s. 5-18Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Frågor om inkomst- och förmögenhetsskillnader får stort utrymme i den poli-tiska debatten och kan bli viktiga under valrörelsen 2022. I denna artikelgranskar vi ett antal återkommande påståenden om Sveriges inkomstfördel-ning och finner att de ofta är överdrivna och ibland direkt felaktiga. Det gällerbl a Sveriges position i världens jämlikhetsliga, nivån på inkomstskillnaderna,kapitalinkomsternas betydelse och den ekonomiska politikens inverkan övertid. Vi pekar även ut ett antal brister i den officiella inkomststatistiken och dis-kuterar hur den kan förbättras.

  • 14.
    Boschini, Anne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Muren, Astri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Persson, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Är kön en social konstruktion?2013Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 5, s. 37-44Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    I en serie experiment har vi visat att människor lätt kan manipuleras att bete sig i enlighet med välkända könsstereotyper. I synnerhet är det män som låter sig påverkas av ”oskyldiga” förändringar i den experimentella miljön. Ett resultat visar att män omgivna av andra män blir mer förlåtande mot normbrytare. Ett annat resultat visar att män i könsblandade miljöer blir mindre generösa när de påminns om sitt kön. Slutsatsen är att könsspecifikt beteende till viss del är en social konstruktion.

  • 15.
    Boschini, Anne
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Sundström, Marianne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Det ojämlika faderskapet2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 4, s. 33-42Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Att barnlösheten är högre bland män än bland kvinnor är välbekant, men inte lika känt är att barnlösheten bland män har ökat på senare år medan den har minskat något bland kvinnor. Samtidigt pekar tidigare studier på att de flesta individer önskar få barn någon gång i livet. Barnlösheten är således till övervägande del ofrivillig. I den här artikeln ger vi en översikt av kunskapsläget vad gäller manlig barnlöshet utifrån samhällsvetenskapliga studier och beskriver de barnlösa männen i fråga om utbildning, inkomst och sysselsättning. Vi pekar också ut några viktiga kunskapsluckor.

  • 16.
    Bäckman, Olof
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Hjalmarsson, Randi
    Lindquist, Matthew J.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Pettersson, Tove
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Kriminologiska institutionen.
    Könsskillnader i brottslighet - hur kan de förklaras?2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 4, s. 67-78Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vi dokumenterar könsskillnader i lagföringar och presenterar de i litteraturen vanligast förekommande förklaringsansatserna. Män begår fler och grövre tillgreppsbrott samt våldsbrott, medan kvinnor begår färre och lindrigare tillgreppsbrott, företrädesvis utan våld. För att förklara dessa viktiga könsskillnader menar vi att man, utöver de vanligaste ekonomiska incitamenten, även måste ta hänsyn till könsskillnader i icke-kognitiva förmågor, kamrateffekter samt könsroller och den ”manliga” identitet som tillåter och ibland uppmuntrar till våld.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 17.
    Calmfors, Lars
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Forskningsentreprenören Assar Lindbeck2021Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, nr 2, s. 43-54Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 18.
    Calmfors, Lars
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Nederberg, Julia
    Persson, Carolina
    Vad finns det för motiv att vara med i facket?2021Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, nr 4, s. 42-54Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 19. Dal Bó, Ernesto
    et al.
    Finan, Frederico
    Folke, Olle
    Persson, Torsten
    Rickne, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker2017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 3, s. 5-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna studie kartlägger kompetens och klassbakgrund bland svenska politiker. Kartläggningen täcker alla kommunal- och riksdagsval under de senaste 30 åren. Vi mäter kompetens genom prestationer på militära mönstringsprov och politikerns framgångar på den privata arbetsmarknaden. Vi mäter klassbakgrund genom inkomster och yrken hos politikerns föräldrar. Kartläggningen visar att politiker på både kommun- och riksnivå är mer kompetenta än befolkningen i övrigt. Samtidigt rekryterar politiska partier medborgare med olika klassbakgrund, vilket gör att politikerkåren som helhet nära återspeglar befolkningens sammansättning. Vi kallar kombinationen av hög kompetens och god social representation för ”meritokratiskt folkstyre”. Artikeln resonerar också kring faktorer som bidrar till detta rekryteringsmönster.

  • 20.
    Edvinsson, Rodney
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Jacobson, Tor
    Fregert, Klas
    Waldenström, Daniel
    Genmäle till Pihl och Winton2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 7, s. 3s. 55-57Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 21.
    Eklöv Alander, Gunilla
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Företagsekonomiska institutionen.
    Innefattar undervisningen i redovisning etik?2019Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, nr 6, s. 43-54Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vid Sveriges högre lärosäten examineras varje år hundratals studenter med en kandidatexamen i företagsekonomi, inriktning redovisning. Under senare år har ett flertal företagsskandaler väckt uppmärksamhet, där finansiella rapporter visat sig innehålla missvisande information som företagsledningen avgivit till aktieägarna. Dessa felaktiga rapporter drabbar aktieägarna ekonomiskt, men angår också hela samhället. Här undersöks hur kursplanerna vid Sveriges sju största lärosäten med utbildning i företagsekonomi behandlar etik inom delämnesområdet redovisning. Resultatet visar att endast 19,5 procent av kurserna har etik i innehållsbeskrivningen och 37 procent har etik i lärandemålen. Etik hanteras i förekommande fall ytligt och främst inom ramen för principal-agentteorin och hållbarhet. 

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 22.
    Englund, Peter
    et al.
    Handelshögskolan i Stockholm.
    Krusell, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Persson, Mats
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Persson, Torsten
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Strömberg, Per
    Handelshögskolan i Stockholm.
    2013 års Ekonomipris till Eugene Farma, Robert Schiller och Lars Peter Hansen2013Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 2013, nr 8, s. 26-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 23.
    Eriksson, Klas A.M.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutionen för ekonomisk historia och internationella relationer.
    Hur framgångsrika reformer går till: Nils Karlson (2017): Statecraft and Liberal Reform in Advanced Democracies2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 5, s. 98-101Artikkel, omtale (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 24.
    Farm, Ante
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Om arbetslöshet, sysselsättning och inflation2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 6, s. 43-54Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna artikel kompletterar några centrala teorier i dagens läroböcker i mak­roekonomi med mikroekonomiska grunder. Distinktionen mellan kort sikt och medellång sikt diskuteras också, liksom effekten av matchningsproblem på arbetslöshet. Och vi ska se vad som döljer sig bakom begreppet jämviktsarbets­löshet.

  • 25.
    Farm, Ante
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Om grundutbildningen i nationalekonomi2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 6, s. 46-56Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Hur kan studenter få hjälp med att förankra nationalekonomins begrepp och modeller i verkligheten? Förslagsvis genom en introduktion som motsvarar läkarutbildningens inledande kurs i anatomi. Jag föreslår närmare bestämt att grundutbildningen i nationalekonomi inleds med en faktakurs, dvs en kurs som förmedlar grundläggande fakta om en marknadsekonomis institutioner och funktionssätt. Denna artikel ger några exempel på vad en sådan kurs kan innehålla, nämligen grundläggande fakta om marknadsformer och prisbildning, särskilt prisbildningen på marknader för konsumtionsvaror, samt grundläggande fakta om pengar, banker och räntor. Distinktionen mellan fakta, approximationer och teorier diskuteras särskilt.

  • 26.
    Farm, Ante
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Om lönebildning2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 3, s. 37-48Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna artikel presenterar en modell av företags prissättning och efterfrågan på arbetskraft som gör det enklare att förstå lönebildningen och dess relation till inflation och arbetslöshet. Modellen gör det dessutom enklare att förstå hur lönenivån utvecklas genom lönenormering av en löneledande sektor – och vilka sektorer som bör ha inflytande på normbildningen och varför.

  • 27. Filppa, Birgit
    et al.
    Sirén, Karin
    Gustafsson, Elisabeth
    Andersson, Magdalena
    Regeringen.
    Calmfors, Lars ()
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Boije, Robert
    Saco.
    Budgetpropositionen för 2015: [Nationalekonomiska föreningens förhandlingar]2015Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 1Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 28. Folke, Olle
    et al.
    Rickne, Johanna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI). Institutet för näringslivsforskning, Sverige.
    All the single ladies – toppjobb och skilsmässor bland kvinnor och män2017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 1, s. 18-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 29.
    Forslid, Rikard
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Muren, Astri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Varför fick Tord Palanders forskning om imperfekt konkurrens så litet genomslag?2009Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 37, nr 8, s. 81-84Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 30.
    Franzén, Bo
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Nytt ljus över svenska pengar 995-12902013Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 1, s. 56-59Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Denna recension av två illustrerade numismatiska arbeten är penningteoretiskt och ekonomisk-historiskt inriktad. De två vetenskapliga verken bygger i huvudsak på numismatisk forskning. Enkelt uttryckt fördjupar de den tidigare bilden av ett i Väst-Europas utkant arkaiskt Sverige i ekonomiskt bakvatten 995-1290. Det gäller även vid vid en jämförelse med det samtida Norge och Danmark - två riken vars monetära system dessa intressanta arbeten också uppehåller sig vid.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 31.
    Halldén, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Stenberg, Anders
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Ökar RUT-avdrag kvinnors arbetsmarknadsutbud?2015Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 43, nr 2, s. 52-62Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 32.
    Hassler, John
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Svensson, Jakob
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Krusell, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    2021 års ekonomipris till David card, Joshua Angrist och Guido Imbens2021Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, nr 8, s. 5-17Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 33.
    Hederos Eriksson, Karin
    et al.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Sandberg, Anna
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Kön och jobbrekommendationer – tipsar män om män och kvinnor om kvinnor?2023Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 2, s. 42-49Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Den här artikeln handlar om könsskillnader i jobbrekommendationer. Vi rapporterar resultat från en fältstudie vi utförde på en högskola i samarbete med ett företag. De deltagande studenterna ombads att först läsa en av företagets aktuella platsannonser och sedan tipsa om en annan student till jobbet. Majoriteten av deltagarna tipsade om en kandidat av sitt eget kön: 72 procent av de kvinnliga deltagarna rekommenderade en kvinna och 75 procent av de manliga deltagarna rekommenderade en man. Detta mönster kan delvis förklaras av könade vänskapsnätverk. Deltagarna hade mestadels nära vänner av det egna könet och många rekommenderade en nära vän till jobbet. 

  • 34. Heijne, Hedvig
    et al.
    Therese, Lindström
    Wadensjö, Eskil
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Ut ur krisen – stöd utrikes födda kvinnors entreprenörskap2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 8, s. 69-72Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 35. Hjalmarsson, Randi
    et al.
    Lindquist, Matthew J.
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Malmcrona, Axel
    Kan bättre hälsa minska brottslighet?2022Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 50, nr 4, s. 30-43Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Samhället kan välja att bekämpa brott på många olika sätt. Vi beskriver hurinsatser som förbättrar hälsan hos befolkningen kan vara ett sätt att bekämpabrottslighet. En växande litteratur inom nationalekonomi som studerar kausalasamband visar att hälso- och sjukvård kan ha en rehabiliterande effekt för demed hög risk att begå brott. Vi presenterar även en ny svensk studie som visar attintagna som spenderade längre tid i fängelse, och därmed tog del av mer hälso-och sjukvård, hade bättre förutsättningar för en långsiktig fysisk och mentalhälsa utan att öka risken för återfall i brottslighe

  • 36.
    Kruse, Agneta
    et al.
    Lund University, Sweden.
    Ståhlberg, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Framtidens pensionssystem2021Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 49, nr 5, s. 70-71Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 37. Kruse, Agneta
    et al.
    Ståhlberg, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Pensionsreformen 1994 – ett kvarts sekel senare2020Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 48, nr 7, s. 19-27Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det blåser än en gång kring pensionssystemet. Av och till reses krav på att det ska göras om. Framför allt påstås det ge för låga pensioner. Det händer t o m att det gamla ATP-systemet nostalgiskt lyfts fram som ett föredöme. Och visst finns det brister i pensionssystemet, men det är i huvudsak ett system som är både rättvist och stabilt. 

  • 38. Kruse, Agneta
    et al.
    Ståhlberg, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Ropen skalla – mer åt alla!: Inga-Lisa Sangregorio: Blåsningen – så har det nya pensionssystemet lurat oss alla, Karneval förlag, 20182019Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 47, nr 1, s. 71-75Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 39. Kruse, Agneta
    et al.
    Ståhlberg, Ann-Charlotte
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Rätt och fel om våra pensioner: recension av KG Scherman, Pensioner på villovägar – orsaker och lösningar2015Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 1, s. 57-60Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
  • 40.
    Lindbeck, Assar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi.
    Fenomenet Piketty2014Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 7, s. 11-19Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 41.
    Lindbeck, Assar
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för internationell ekonomi. Institutet för näringslivsforskning, Sverige.
    Hur avveckla hyreskontrollen?2016Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 44, nr 7, s. 17-28Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Vad som fordras för en någorlunda väl fungerande marknad för hyreslägenheter är ett omfattande reformpaket som bl a innefattar en gradvis avveckling av hyreskontrollen, ett ökat stöd till låginkomsttagare (eventuellt i form av riktade hyressubventioner) och en mindre byråkratisk byggnadslagstiftning. En viktig fördel med att locka tillbaka privata investerare till marknaden för nybyggda hyresfastigheter är att den offentliga sektorn därmed frigör resurser för investeringar i offentligt finansierad infrastruktur och i anläggningar för sociala tjänster, som utbildning, sjukvård och äldrevård.

    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 42.
    Lundborg, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Delmi-författare fortsatt på villovägar2017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 5, s. 74-75Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 43.
    Lundborg, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Invandring, åldersstruktur och välfärd i en missvisande Delmi-rapport2017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 45, nr 3, s. 41-50Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Artikeln bygger på en granskning av en Delmi-rapport (Malmberg m fl 2016) där författarna argumenterar för att invandringens effekter på befolkningens åldersstruktur mycket kraftigt kommer att höja den ekonomiska tillväxten. Dessa effekter bygger på en feltolkning av regressionsresultat där i realiteten BNP har påverkat åldersstrukturen snarare än tvärtom. Vidare har de regressioner som rapporten bygger på en olämplig utfallsvariabel, beaktar inte humankapital och andra för tillväxten uppenbart viktiga effekter. Det saknas även en övertygande vetenskaplig litteratur och rimliga teoretiska förklaringar till att åldersstrukturen skulle driva den ekonomiska tillväxten i den utsträckning som rapporten påstår.

  • 44.
    Lundborg, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Nationalekonomiska aspekter på reformeringen av det gemensamma europeiska asylsystemet (CEAS)2018Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 46, nr 2, s. 16-26Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Det europeiska asylsystemet måste reformeras efter Dublinförordningens kollaps. Diskussionerna och förslagen har hittills förts i hög grad utan nationalekono-miska överväganden. I artikeln argumenterar jag för att man genom handel med kvoter inom det europeiska asylsystemet kan uppnå effektivitet, kostnadsmini-mering, rättvisa, minskad främlingsfientlighet och ökad sammanhållning inom EU-länderna. EU har knappast något att förlora på att tillåta friköp genom han-del med kvoterna efter bilaterala förhandlingar mellan medlemsländerna.

  • 45.
    Lundborg, Per
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Institutet för social forskning (SOFI).
    Tunt rapportförsvar från Joakim Palme2017Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, nr 5, s. 77-77Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 46.
    Lundqvist, Heléne
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Lönar det sig att vara kommunpolitiker?2013Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 41, nr 5, s. 27-36Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
    Abstract [sv]

    Våra kommunpolitiker ansvarar för tunga välfärdsområden såsom vård, skola och omsorg. Det kan därför tyckas motiverat med en hög kompensation för lokalpolitiskt engagemang. Men hur ser det ut i Sverige, lönar det sig att bli kommunpolitiker? I denna artikel studeras vilken effekt det har på framtida inkomst att bli invald i kommunfullmäktige. Resultaten visar att svensk lokalpolitik inte har något monetärt värde alls – inkomsten påverkas varken direkt efter att man blivit vald, eller upp till femton år senare.

  • 47.
    Lundström, Markus
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Ekonomisk-historiska institutionen.
    Konsten att förespråka genom att jämföra: Bokanmälan: Richard D. Wolff och Stephen A. Resnick: Contending Economic Theories2014Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, nr 1, s. 65-67Artikkel, omtale (Annet vitenskapelig)
    Fulltekst (pdf)
    fulltext
  • 48.
    Muren, Astri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    En attraktiv lärarutbildning?2014Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 42, nr 5, s. 3-5Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
  • 49.
    Muren, Astri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Vad göra med vinster i vård och omsorg?2012Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 40, nr 6, s. 3-4Artikkel i tidsskrift (Annet (populærvitenskap, debatt, mm))
  • 50.
    Muren, Astri
    Stockholms universitet, Samhällsvetenskapliga fakulteten, Nationalekonomiska institutionen.
    Varför inte prisreglering av naturligt monopol?2011Inngår i: Ekonomisk Debatt, ISSN 0345-2646, Vol. 39, nr 2, s. 3-4Artikkel i tidsskrift (Annet vitenskapelig)
12 1 - 50 of 98
RefereraExporteraLink til resultatlisten
Permanent link
Referera
Referensformat
  • apa
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Annet format
Fler format
Språk
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Annet språk
Fler språk
Utmatningsformat
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf